Rapport 6 September, 2020

7.1. Yrken som påverkas mest av coronakrisen och andra ekonomiska kriser

Av: Unionen Opinion

Vid en ekonomisk kris som leder till kraftigt minskad efterfrågan tvingas företagen se över sina kostnader. Besparingar kan bland annat ske genom personalneddragningar. Scenariomodellen har identifierat ett fyrtiotal tjänstemannayrken där risken är hög (recessionsrisk) att förlora jobbet vid en ekonomisk kris. Sett till antal personer som har dessa yrken i dag motsvarar det nästan hälften av tjänstemannajobben i de fyra undersökta branscherna. Även om det finns skillnader i hur finanskrisen och den nuvarande krisen, som är en effekt av covid 19-pandemin, förlöper, kan vi vänta oss att vissa liknande drag.

Exempel på tjänstemannayrken med hög risk att drabbas av neddragningar vid ekonomiska kriser

Försäljnings- och marknadschefer Produktionschefer inom tillverkning
Administrations- och servicechefer Arbetsledare inom tillverkning
Lednings- och organisationsutvecklare Redovisningsekonomer
Controller Inköpare och upphandlare
Gruppledare för kontorspersonal Kontorsassistenter, sekreterare
Mjukvaru- och systemutvecklare Handläggare
IT-specialister Drifttekniker, supporttekniker  IT
Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning Systemadministratörer
Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik Nätverks- och systemtekniker
Ekonomiassistenter Kontorsreceptionister
Löne- och personaladministratörer Telefonförsäljare
Backofficepersonal Inköps- och orderassistenter
Kundtjänstpersonal

Personal som är direkt kopplad till efterfrågan drabbas ofta i ett första skede. Det kan på arbetarsidan handla om maskinoperatörer och montörer inom industrin och butikssäljare och lagerpersonal inom handeln. På tjänstemannasidan finns också yrkeskategorier som är nära kopplade till efterfrågan, som produktionsledare, arbetsledare samt inköpare och upphandlare. Även dessa jobb ligger i riskzonen vid en ekonomisk kris, vilket framkommer i tabellen ovan.

Vid en djup kris kan företagen också omprioritera och dra ner på vissa investeringar och framtidsprojekt. Då drabbas yrkesroller som ingenjörer, olika former av utvecklare och it-personal. Även administrativa tjänster som controllers, redovisningsekonomer, handläggare, back office-personal och chefsroller kopplade till dessa kan påverkas när företagen försöker att minska sina kostnader.

Vi kan vänta oss att vissa av de drabbade tjänstemannajobben återkommer när krisen klingat ut och efterfrågan ökar igen, medan andra jobb löper större risk att inte komma tillbaka. När efterfrågan och investeringar återgår till normala nivåer behövs åter personal inom de yrkeskategorier som är kopplade till detta. Samtidigt kommer vissa jobb att rationaliseras bort permanent. Detta mot bakgrund av den strukturomvandling som samtidigt pågår och de omstruktureringar som väntas ske i företagen.

Genom att se vilka av ovanstående yrken som löper stor risk för automatisering under kommande fem år, får vi fram en bild över vilka yrken som är dubbelt utsatta- både ur ett mer kortsiktigt krisperspektiv men också i ett längre perspektiv efter den nuvarande krisen.

Yrken med hög risk att drabbas av neddragningar vid ekonomiska kriser och hög andel arbetsuppgifter som går att automatisera inom fem år

Automatiserings-grad Andel kvinnor i yrket
Löne- och personaladministratörer 43 88
Telefonförsäljare m.fl. 35 35
Redovisningsekonomer 34 74
Ekonomiassistenter m.fl. 31 85
Inköps- och orderassistenter 27 64
Kontorsreceptionister 26 85
Övriga kontorsassistenter och sekreterare 25 73
Backofficepersonal m.fl. 25 36
Kundtjänstpersonal 25 52
Övriga handläggare 24 54

Exempelvis är andelen arbetsuppgifter som kan automatiseras inom fem år 43 procent bland löne- och personaladministratörer. Här kan vi förvänta oss att rationaliseringar kommer att ske i företagen och att arbetsinnehållet för personer som arbetar med löne- och personaladministration kommer att förändras. Om vi tittar på könsfördelningen bland de personer som har dessa yrken i dag ser vi att många av dessa domineras av kvinnor.

De yrken som har hög risk att drabbas av neddragningar vid en kris men där det samtidigt finns stora möjligheter till förstärkning inom fem år kräver samtliga en högre utbildningsnivå och är tvärt om dominerade av män idag. Arbetet kan med förstärkande teknik utföras effektivare och därmed öka produktiviteten och ge utrymme för andra arbetsuppgifter för dessa personer.

Yrken med hög risk att drabbas av neddragningar vid ekonomiska kriser och hög andel arbetsuppgifter som går att förstärka inom fem år.

Andel arbetsuppgifter som går att förstärka Andel män i yrket
Lednings- och organisationsutvecklare 29 67
Finansanalytiker och investeringsrådgivare 25 56
Arbetsledare inom tillverkning 18 74
Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik 17 75
Produktionschefer inom tillverkning 16 83
Nätverks- och systemtekniker 16 92
Supporttekniker, IT 16 80
Inköpare och upphandlare 16 52
Drifttekniker, IT 16 92

Analyser som Unionen tidigare har gjort visar att vissa yrken som i Sverige drabbades hårt av neddragningar vid finanskrisen efter några år var tillbaka på samma nivåer, eller till och med högre nivåer än tidigare. Återhämtningen var särskilt tydlig för ingenjörer, säljare, inköpare och mäklare, yrken som vi återfinner i listan över yrken med stora möjligheter till förstärkning av ny teknik. Däremot återkom inte alla jobb inom yrken som redovisningsassistenter, sekreterare och dataregistrerare.

Kvinnodominerade tjänstemannajobb, samt jobb med lägre utbildningskrav, försvinner efter krisen

Vi kan vänta oss en liknande utvecklig även vid denna kris utifrån vad scenariomodellen visar. Det vill säga att många kvinnodominerade tjänstemannajobb, samt jobb med lägre utbildningskrav, rationaliseras bort och inte kommer tillbaka samtidigt som efterfrågan på ingenjörer, specialister, chefs- och arbetsledaryrken kommer att återhämta sig när konjunkturen vänder upp igen.

Värt att notera är att yrkesgrupper som redovisningsekonomer, administrativa assistenter med flera återhämtade sig kraftigt efter finanskrisen i Sverige. I dessa grupper finns många yrken med en hög andel arbetsuppgifter som går att automatisera inom fem år. Teknikutvecklingen har också rört sig fort framåt under de tio år som gått sedan finanskrisen. Den tekniska utvecklingen har därmed gjort att vi inte kan förvänta oss samma återhämtning som efter finanskrisen för dessa grupper, utan snarare ett minskat behov och förändrat arbetsinnehåll för de som jobbar inom de yrkena.

Olika typer av ingenjörer påverkas olika

Olika typer av ingenjörer påverkas olika vid en ekonomisk kris. Som framkommer i listan ovan är det i först hand bland ingenjörer inom maskinteknik, bygg och anläggning som neddragningar riskerar att ske. Ingenjörer och tekniker inom industri, logistik och produktionsplanering samt inom kemi och kemiteknik har tvärtom en låg risk vid kriser, enligt scenariomodellen.

Även vid nuvarande kris kan vi vänta oss att olika typer av ingenjörer drabbas olika. I de delbranscher som drabbas hårdare av krisen kommer neddragningarna sannolikt bli större, som exempelvis inom fordonsindustrin. Ingenjörer inom maskinteknik och gruppen övriga ingenjörer och tekniker har dessutom båda en högre andel arbetsuppgifter som påverkas av automatisering och förstärkning, jämfört med ingenjörer inom bygg och anläggning och kemi och kemteknik.

Klimatomställningen spelar också en stor roll för omstruktureringen

En indikation på framtida efterfrågan på ingenjörer får vi om vi tittar på yrken som behövs i ökad utsträckning för att kunna implementera de framväxande teknologierna inom digitalisering och AI. Flera ingenjörsyrken, bland annat inom test automation och mekatronik, kommer det enligt scenariomodellen finnas ökad efterfrågan på. Andra förändringar, utöver den tekniska utvecklingen, påverkar också. Till exempel är klimatomställning högt på agendan i industriföretag. Klimatomställningen påverkar bland annat behovet av kompetens inom elektrifiering och specialistkompetens inom hållbarhetsfrågor. Efterfrågan på en viss yrkeskategori i framtiden beror också på hur branscher där yrket är vanligt utvecklas, det vill säga hur näringslivet i stort är sammansatt.

Nästa sida >

Comments are closed.