Ny teknik, automatisering och coronakris – så förändras tjänstemännens arbetsmarknad
Rapport 6 September, 2020

Ny teknik, automatisering och coronakris – så förändras tjänstemännens arbetsmarknad

Av: Unionen Opinion

Rapport. Med hjälp av AI-teknik och svensk arbetsmarknadsdata har Unionen blickat in i framtiden för att förutspå hur olika tjänstemannayrken kommer påverkas av ny teknik och vilken kompetens som behövs på morgondagens arbetsmarknad. Unionen har tittat på tjänstemännens arbetsmarknad i Sverige inom it, handel, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustrin. Branscher där över 70 procent av svenska tjänstemän är verksamma.


Teknologiska landvinningar har genom historien haft kraftig inverkan på vårt samhälle och inte minst på hur vi arbetar. Ångkraften, förbränningsmotorn, elektriciteten och mikroprocessorn är bland de vanligaste exemplen på utveckling som radikalt har förändrat vår tillvaro.

Vissa menar att de allt mer avancerade datorsystem som utvecklas i dag kommer att ha samma omfattande inverkan. Exakt hur den nya tekniken kommer att påverka oss är omöjligt att säga, men att arbetslivet kommer att förändras för flertalet under de kommande decennierna framstår som högst sannolikt.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen har under lång tid visat sig särskild väl lämpad att hantera teknologisk utveckling. Fackförbund, företag och stat har en gemensam strävan efter innovation, produktivitetsutveckling, social trygghet och ett gott arbetsliv.

Det har skapat en arbetsmarknad där ny teknik innebär möjligheter för både människor och företag, i motsats till oro för arbetslöshet och vikande konkurrenskraft. Rätt hanterad kan ny teknik ge oss fler och bättre jobb, i starkare företag.

Samtidigt riskerar ny teknik att få negativa följder, som bara kan förebyggas om företag, fackförbund och stat samarbetar. En sannolik effekt av den teknik som utvecklas är att möjligheterna att flytta arbetsuppgifter från människor till maskiner ökar.

Automatisering är förvisso inget nytt. Nytt är dock att många tjänstemän som tidigare inte har mött automatisering som en del i sin yrkesvardag nu kommer att göra det. Det är dessutom en utveckling som inte påverkar alla tjänstemän på samma sätt.

För många yrken som kräver högre utbildning kommer nya tekniker att innebära möjligheter till en ökad produktivitet, när människors kapacitet förstärks med hjälp av maskiner. I yrken som kräver lägre utbildning kommer vissa arbetsuppgifter att automatiseras, medan effekten av förstärkning av kvarvarande mänskliga arbetsuppgifter inte blir lika stark.

Rutinmässiga arbetsuppgifter försvinner vilket leder till fler måste hantera komplexa arbetsuppgifter

Arbetsmarknadseffekterna av den nya tekniken är med andra ord ojämlika. De som i dag arbetar i yrken med lägre utbildningskrav kommer att ha större behov av omställningsmöjligheter som innebär en förflyttning till ett nytt yrke. Gemensamt för alla är dock behovet av kompetensutveckling för att kunna hantera mer komplexa arbetsuppgifter, eftersom maskiner och datorsystem kommer att ta över framför allt rutinmässiga och förutsägbara arbetsuppgifter.

Flertalet kommer med andra ord att behöva möjligheter till regelbunden kompetensutveckling i sin nuvarande yrkesroll, då arbetet och arbetsuppgifterna förändras av tekniken. För att större karriärsteg ska bli av måste de vara attraktiva för individen, hållbara över tid och gå att genomföra även för den som är mitt i arbetslivet. Att hitta nya karriärvägar för individer kräver även att fördomar om vem som har kapacitet att göra vad inte tillåts stå i vägen.

Förverkligandet av sådan kompetensutveckling är avgörande för svensk ekonomi och för den svenska arbetsmarknaden. Om företag i Sverige inte har medarbetare med den kompetens som krävs för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen kommer svenska företag att tappa sin konkurrenskraft.

En central del i att säkra kompetensförsörjningen handlar om att identifiera utvecklingsvägar till nya yrken. Att en persons arbete försvinner till följd av automatisering innebär inte att hen saknar relevant kompetens för den nya arbetsmarknaden. Tvärtom har flertalet av de som är aktiva på arbetsmarknaden i dag en rad viktiga kompetenser, som kan kompletteras för att matcha de nya arbetskraftsbehoven.

Att identifiera sådana “jobbkorridorer” är en viktig del i en framgångsrik, strategiskt, arbete med kompetensutveckling. Det gäller inte minst inom företag. För att klara framtida kompetensförsörjning kommer svenska företag att behöva utveckla kompetensen i den befintliga personalstyrkan. Dels för att ta tillvara den kompetens om arbetet och företaget som finns, men även för att det till de nya arbetsuppgifterna inte kommer att finnas tillgänglig arbetskraft utanför företaget som motsvarar hela kompetensbehovet.

Kompetensutveckling är nyckeln

Fackförbund, företag och stat har stora och ibland svåra uppgifter att hantera under 2020-talet. Lyckligtvis finns goda historiska erfarenheter av ett väl fungerande partsgemensamt arbete och den svenska arbetsmarknaden är väl rustad för att möta utmaningarna. Det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Parterna och politikerna måste tillsammans skyndsamt förbättra möjligheterna till kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Här finns en fantastisk och viktig möjlighet i de omställningsförhandlingar som äger rum mellan parterna under hösten 2020.

Unionen har identifierat ett antal reformområden som vi ser som helt centrala för att säkra kompetensförsörjning och konkurrenskraft under det kommande decenniet:

  1. Utbyggt studiestöd. För att yrkesverksamma tjänstemän ska kunna kliva vidare till nya yrken krävs ett utbyggt studiestöd som möjliggör för den som är mitt i livet att under en period studera på heltid.
  2. Utbildningssystemet behöver anpassas mer till livslångt lärande. Bland annat genom fler modulbaserade utbildningsmöjligheter, både inom universitet och högskola, såväl som inom yrkeshögskolan.
  3. Möjligheter till validering av reell kompetens måste bli mycket bättre än i dag.
  4. Företagen bör ha tillgång till ett samordnat utbud av kvalitetssäkrade utbildningar för kompetensutveckling. Det behövs därför samordnade insatser för att göra utbildningar tillgängliga digitalt, så att även mindre företag kostnadseffektivt kan satsa på kompetensutveckling.
  5. Staten bör uppmuntra företag att investera i kompetensutveckling. Inför ett kompetensavdrag för utbildningskostnader.

Vi på Unionen menar inte att våra förslag svarar mot alla utmaningar arbetsmarknaden står inför. Vi tror att de är en viktig del av en större helhet. Vi ser fram emot att tillsammans med företag, stat och andra aktörer identifiera fler lösningar. Det är ett arbete som redan pågår, men som behöver intensifieras om svenska företag ska vara konkurrenskraftiga och svenska löntagare trygga i framtiden.

Nästa sida >

 

Comments are closed.