6.1. Hur tillverkningsindustrin påverkas av automatiseringen
Rapport 6 September, 2020

6.1. Hur tillverkningsindustrin påverkas av automatiseringen

Av: Unionen Opinion

Automatiseringen av tillverkningsindustrin har pågått under en längre tid och branschen fortsätter att vara inne i en omställningsfas där allt fler arbetsuppgifter och tillverkningsled automatiseras. Den grundläggande automatiseringen i tillverkningsindustrin handlar om att designa ett system som kan genomföra vissa uppgifter i verksamheten automatiskt. Det finns flera fördelar med automatiseringen, dels i form av effektivitet men också exempelvis med tanke på säkerhet. Redan nu finns det fabriker som är automatiserade till 100 procent.

Tillverkningsindustrin är den största branschen i privat på svensk arbetsmarknad. Enligt SCB fanns det 576 000 sysselsatta inom sektorn 2019. Liksom inom it och kommunikation är det en övervikt män som är anställda inom sektorn, där totalt 75 procent av det totala antalet sysselsatta i sektorn utgörs av män. Ungefär hälften av de anställda i branschen är tjänstemän.

I spåren av automatiseringen kommer efterfrågan på olika tjänstemannayrken inom branschen att förändras. Hur mycket olika yrkesgrupper påverkas kommer till stor del att bero på i vilken utsträckning det är möjligt att automatisera arbetsuppgifterna som följer med yrket.

Automatiseringen av industrin får också en stor påverkan på samhället i stort. Detta beror på att tillverkningsindustrin är Sveriges största bransch och därmed har stor påverkan på den svenska ekonomiska utvecklingen i stort.

Motsvarande 14 800 heltidstjänster för tjänstemän i tillverkningsindustrin kan automatiseras inom fem år

Enligt scenariomodellens bedömningar kommer automatiseringen inom industrin att fortsätta i hög takt framöver. Inom fem år kan arbetsuppgifter som motsvarar 14 800 heltidstjänster för tjänstemän ha automatiserats, vilket motsvarar 9 procent av samtliga anställda tjänstemän. Av detta utgörs cirka 8 200 av män, medan 6 600 är kvinnor. Givet den manliga överrepresentationen i branschen är alltså automatiseringens påverkan på yrkena som innehas av kvinnor större än för männen. Cirka 13 procent av arbetsuppgifterna som finns i tjänstemannayrken där kvinnor inom tillverkningsindustrin arbetar i dag riskerar automatiseras, jämfört med 7 procent av männens.

Det är dock värt att nämna att det inte nödvändigtvis innebär att 14 800 heltidstjänster kommer att försvinna. Om exempelvis efterfrågan på anställda i branschen ökar generellt kan ändå antalet totala anställda att öka. Det är alltså mer en prognos på vad automatisering inom en viss tidshorisont får för påverkan baserat på de rådande förhållandena i branschen. Dessutom väntas sammansättningen av yrkena förändras, där efterfrågan på andra yrken väntas öka, inte minst som ett resultat av implementeringen av nya tekniker och sätt att arbeta på.

Exempel på karriärbyten för utsatta tjänstemannagrupper inom tillverkningsindustrin

Olika yrken påverkas olika mycket av automatiseringen. Nedan listas hur några av de vanligare yrkena inom tillverkningsindustrin påverkas, samt exempel på karriärvägar för anställda som kan drabbas av automatiseringen.

Siffran under jobbförslagen avser matchningspoäng, som är ett mått på hur väl kompetenserna för ett visst yrke överlappar med ett annat. Fördjupning finns här.

En maskintekniker arbetar med att hjälpa till i driften och underhåll av maskiner. Det kan mer konkret röra sig om att utföra felsökning och reparationer, planera produktionsstopp samt rapportera och administrera genomfört underhållsarbete. Delar av dessa arbetsuppgifter kan i allt större utsträckning utföras av automatiserade system, vilket gör att automatiseringsgraden beträffande arbetsuppgifterna för en maskintekniker är förhållandevis hög.

Som svar på det kan det finnas anledning för en maskintekniker att överväga vidareutbildning. Ett naturligt sådant steg, med hög efterfrågan och överlappande kompetens, skulle vara ingenjörsyrket. Då är det främst ingenjörer inom logistik och produktion samt ingenjör inom elektronik och telekom som lämpar sig bäst, enligt scenariomodellen.

För att kunna göra denna typ av karriärbyte, och kunna dra nytta av all den kompetens som maskinteknikern redan besitter, är det viktigt att det finns fungerande system för att validera befintlig kompetens. Då kan personen komplettera med rätt pusselbitar och behöver inte börja från början i utbildningssystemet. Många arbetsgivare inom industrin behöver också utveckla arbetet med att förflytta medarbetare till framtidsyrken.

Siffran under jobbförslagen avser matchningspoäng, som är ett mått på hur väl kompetenserna för ett visst yrke överlappar med ett annat. Fördjupning finns här.

En arbetsledare inom tillverkning har flera ansvarsområden, som bland annat kan innefatta ansvar för bemanningen inom delar av produktionen. Vidare står ofta arbetsledaren för rapportering av arbetade timmar, ansvarar för att leveranserna och målen hålls och deltar också själv i produktionen vid behov.

Liksom för en maskintekniker är automatiseringsgraden beträffande arbetsuppgifterna i denna yrkesroll förhållandevis hög, 11,4 procent inom fem år. Exempel på lämplig vidareutbildning för en arbetsledare inom tillverkning skulle kunna vara produktionschef inom tillverkning eller ingenjör inom logistik och produktion.

Nästa sida >

Comments are closed.