Sjuka drabbas när systemet brister
Nyhet 9 December, 2019

Sjuka drabbas när systemet brister

Av: Unionen Opinion

Det pratas ofta om skenande kostnader för sjukförsäkringen. Ni kanske känner igen snacket om att ”situationen är allvarlig” och ”det krävs krafttag.”  Men faktum är att 2017 motsvarade utbetalningarna från Försäkringskassan 4,9 procent av BNP, vilket är den lägsta siffran på 35 år.

Ändå har den här myten spritt sig, vilket är brydsamt. För i realiteten är det största problemet med sjukförsäkringen idag att allvarligt sjuka personer inte får sjukpenning. Och det trots att systemet är – precis som ordet sjukförsäkringssystemet antyder – just en försäkring dit man har betalat in pengar, ofta i många år. Det är alltså en ersättning man har rätt till.

För Unionens ombudsmän, jurister och coacher är de här personerna inga streck i statistiken – utan kvinnor och män som plötsligt en dag står där förtvivlade och utan ersättning.

– Jag har träffat människor som har svårt att formulera hela meningar, eller som av läkare bedöms vara för sjuka för att delta i rehabiliteringsprogram, men som Försäkringskassan menar är friska nog att jobba heltid. De vill inget hellre än komma tillbaka till jobb och en vardag, de vill tjäna pengar sina egna pengar och göra rätt för sig. Men om de gick tillbaka till jobbet i det här skicket skulle de köra rakt ner i diket, säger Sara Åslund Campese, som jobbar som coach på Unionens kontor i Västerås.

Vår ombudsmän, som kommer i kontakt med många långtidssjukskrivna, har ibland svårt att se stringensen i beslut kring sjukpenning. Även många läkare är frustrerade över att medicinskt outbildade handläggare på Försäkringskassan gör bedömningar av medicinska resonemang i läkarintyg – och att handläggarna har makten över sjukpenningen.  Läkare skriver bland annat i en debattartikel i SvD att de lägger mängder av tid på att försöka skriva intyg som Försäkringskassan tycker är ofullständiga, tid som tas från patienter: “Det är obegripligt hur ett system växt fram där medicinskt outbildade handläggare på Försäkringskassan ska bedöma medicinska argument och ta medicinska beslut.”

– Oron för om man kommer att få sjukpenning eller inte är ett stresspåslag som inte påskyndar tillfrisknandet hos människor med utmattningssyndrom. På så sätt kan man säga att så som systemet fungerar nu skapar det i vissa fall mer rädsla än trygghet, säger Sara Åslund Campese.

Ibland hävdas det att personer med utmattningssyndrom är lata och vill snika till sig bidrag. I realiteten är det tvärtom, menar psykologen och psykoterapeuten Sara Burlin Pellbäck, chef inom psykiatrin i Stockholm och med lång erfarenhet av patienter med utmattningssyndrom.

– Det är en nidbild som florerar, men den stämmer dåligt med verkligheten. Det är väldigt ambitiösa människor som blir utmattade. Jag brukar säga att det är drömmedarbetaren som går in i väggen – man jobbar hårt och lojalt tills den dag kroppen klappar ihop, säger Sara Burlin Pellbäck.

Andra gånger sägs det att utbrända känner efter för mycket, eller inbillar sig. Sara Burlin Pellbäck menar att det kan vara svårt för omgivningen att förstå att en person är utmattad.

– En utmattning påverkar vardagen på ett handikappande sätt. Tänk dig att ditt främsta verktyg alltid har varit din hjärna, och plötsligt har du svårt att läsa eller formulera ens ett kort mejl. Och ett möte eller en diskussion kan ta på krafterna så mycket att du inte kommer upp ur sängen påföljande dag. Men eftersom utmattningen inte syns utanpå, så är den lättare att ifrågasätta än när någon har brutit benet.

En följdeffekt när man får avslag på sin sjukpenning, är att man missar möjligheten att gradvis komma tillbaka till jobbet, vilket har visat sig ge goda resultat – framförallt vid utmattningssyndrom.

– Om arbetet har utlöst stressymptomen, så kan den sjuka få en ”fobi” för jobbet. Då är det bra att gradvis möta obehaget i små steg och ha klara riktlinjer för vad man ska göra när man är på arbetsplatsen, lite som kbt. Min erfarenhet är att det brukar vara ett bra sätt att få tillbaka människor i jobb, säger Sara Burlin Pellbäck.

Därför är det också viktigt att vården, arbetsgivaren och Försäkringskassan samarbetar och agerar när människor blir långtidssjukskrivna.

– Att vara sjukskriven länge kan också ha biverkningar. Att bli sjukskriven av en läkare på vårdcentralen, och sedan skickas hem i väntan på att bli frisk är inget smart sätt att hantera problemet. Risken är att man tappar rutiner, grubblar och känner sig miserabel, samtidigt som ens minne av jobbet är att det var kaotiskt och övermäktigt. Och ju längre tiden går, desto mindre rustad känner man sig att gå tillbaka.

Livet lägger krokben för oss alla ibland. Sjukdomar slår till, ohälsa drabbar. Det är en del av att vara människa. Därför finns sjukförsäkringen och rehab-kedjan, för att fånga upp en när man faller, så att man får möjlighet att bli frisk och komma tillbaka igen. Att ge människor den tid och det stöd de behöver är inte bara avgörande för personen i fråga, långsiktigt lönar det sig även för arbetsgivaren och samhället som får tillbaka driftiga människor.