Partsmodellen räddar svensk arbetsmarknad under pandemin
Coronapandemin 11 Mars, 2021

Partsmodellen räddar svensk arbetsmarknad under pandemin

Av: Unionen Opinion

Den svenska arbetslösheten ligger enligt SCB på cirka 9 procent. Med tanke på hur kraftigt coronaviruset skakade om världen var det många som förutspådde betydligt högre siffror. En av anledningarna till att vi klarat oss så pass bra är partsmodellen, alltså samarbetet mellan fack och arbetsgivare. En modell som senaste året har gjort verklighet av sina honnörsord samarbete och flexibilitet. Här är tre utmärkta exempel:


1. Korttidsarbetet:
”Det har räddat många livskraftiga företag och jobb”

Parterna var med och drev igenom korttidsarbetet, den enskilt mest effektiva åtgärden för att hålla företag på fötterna och därmed rädda jobb genom att företagen tillfälligt kunde minska arbetstiden och lönen. Och våren 2020 tecknade parterna lokala kollektivavtal, som ger en flexibel lösning för att vissa delar av personalen skulle få korttidsarbeta, medan andra kunde jobba på som vanligt. Det här resulterade i färre varsel och färre uppsagda. Men det var också en fördel för företagen, som kunde ha kvar den personal som behövdes och snabbt återaktivera de andra när orderböckerna fylldes på igen. Det hade varit betydligt krångligare om de först tvingats rekrytera personal. Ja, detta har räddat många livskraftiga företag och jobb.


2. Inkomstförsäkringen:
”Människor måste inte ta ett jobb, utan kan hitta rätt jobb”

Grundtanken med a-kassan är att man vid tillfällig arbetslöshet ska få en ersättning som speglar ens inkomst, så att man slipper sälja huset och ta första bästa jobb. Det är betydligt bättre om folk tar första rätta jobb. Annars är risken stor att man hoppar på ett jobb som man är överkvalificerad för, vilket innebär att en person med lägre kompetens inte kan få det jobbet. Då uppstår en förskjutningseffekt som är dålig för svensk arbetsmarknad. Och vi är ett litet land som behöver producera högkvalificerade varor och tjänster. Men taket i a-kassan har gjort att ersättningen i realiteten många gånger är för låg för att fylla sin funktion. Därför erbjuder en rad fackförbund nu en inkomstförsäkring, som gör att man vid arbetslöshet får ut cirka 80 procent av sin lön under en viss period. Under pandemin har inkomstförsäkringen verkligen kickat in och spelat en viktig roll.


3. Omställningsorganisationerna:
”9 av 10 hittar ny sysselsättning”

Här snackar vi inverkan! De partsägda omställningsorganisationerna hjälper personer som har blivit uppsagda att hitta lämpliga tjänster, vidareutbilda sig eller starta företag. Självklart har parterna ett egenintresse i detta. Facken vill att medlemmarna snabbt ska hitta ny sysselsättning som motsvarar kompetensen, medan näringslivet är i behov av kompetens. Men organisationerna är såklart bra även för samhället i stort – för de levererar. Och det med råge. Trots att antalet ärenden har ökat kraftigt under pandemin, så fortsätter de prestera på samma höga nivå som innan krisen. Cirka 9 av 10 av TRR:s och TSL:s klienter gick vidare till nytt jobb, utbildning eller eget företag under 2020. Mitt under brinnande pandemi!

Det snackas ibland om att partsmodellen är stel och föråldrad. Under pandemin har den trycktestats och visat sig vara såväl flexibel som snabb, som när parterna i våras tecknade lokala kollektivavtal om korttidsarbete i ett rasande tempo. Personer på alla nivåer kickade in och gjorde detta möjligt. Det var ingen automatisk process, utan krävde lyhördhet och samarbete hos många människor. För partsmodellen är ett levande system, fyllt av engagemang och hårt arbetande personer som har hjälpt till att rädda den svenska arbetsmarknaden i krisen. De ska alla ha vårt tack. För det här är som finansminister Magdalena Andersson sa på en pressträff förra våren ”partsmodellen när den fungerar som allra bäst.”