Avtal2020 30 Oktober, 2019

Märket är en förutsättning för svensk konkurrenskraft

Av: Unionen Opinion

Märket är en modell för framtiden, i både upp- och nedgång, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

– En stark industri gör att vi får fler jobb och mer välfärd – det vinner hela samhället på, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl. Att det går bra för svensk industri beror mycket på den här normeringen som håller löneökningarna på en rimlig nivå.Det behövs någon typ av styråra i lönebildningen, fortsätter Katarina Lundahl. Har man inte det, är risken stor att grupper börjar tävla mot varandra och trissar upp löneanspråken. Det leder bara till inflation, och då får alla mindre i plånboken i slutänden.

När märket sätts, tittar man både på svensk ekonomi i stort och på industrin – eftersom industrin är den mest konkurrensutsatta delen av svensk ekonomi.

– Sverige är ingen isolerad ö, vi är allt mer integrerade med omvärlden, säger Katarina Lundahl. Vi vill förstås ha så höga löner som möjligt – men de måste kunna bäras utan att industrier slås ut och jobb går förlorade. Det gäller att hitta balansen.

En del debattörer menar att märket står i vägen för jämställda löner, att märket cementerar löneskillnader mellan kvinnligt och manligt dominerade yrkesgrupper. Det håller inte Katarina Lundahl med om.

Låga lönenivåer och små möjligheter att göra lönekarriär är ett problem för en del kvinnodominerade grupper i offentlig sektor, säger hon. Men det måste politiker i kommuner och landsting ta ansvar för i sina prioriteringar. Det löser vi inte genom att skrota märket.

Socialsekreterare och sjuksköterskor är två exempel på grupper som legat relativt lågt men som haft en bra löneutveckling de senaste åren, enligt Katarina Lundahl.De har fått upp sina ingångslöner, och vissa kommuner och regioner har insett att de måste höja lönerna om de ska få kvalificerade medarbetare. Sådana prioriteringar går utmärkt att göra, det är upp till de styrande lokalt. Märket betyder inte att vi har planekonomi i Sverige. Utbud och efterfrågan kan fortfarande påverka olika gruppers löneläge. Men märket sätter ramar för löneökningstakten för befintliga medarbetare, säger Katarina Lundahl. Mycket tyder på att högkonjunkturen är på väg att mattas av, och att Sverige är på väg in i sämre tider. Vad betyder det för löneutvecklingen och märkets roll?

– I Sverigehar vi blivit lite bortskämda de senaste åren, vi har haft en väldigt stark jobbutveckling. Det har formligen sprutat ut nya jobb från svenska företag, säger Katarina Lundahl. Att vi har haft en ansvarsfull lönebildning är en starkt bidragande orsak till det.

– Vi vill inte att lönerna ska åka jojo upp och ner mellan hög- och lågkonjunktur. Men då kan vi inte heller blåsa på hur mycket som helst när det går bra. Det är en överenskommelse: man får ge och ta i olika konjunkturfaser. Märket bidrar till att göra reallöneutvecklingen lite mindre konjunkturberoende. Det gynnar alla. Märket är en modell för framtiden, i både upp- och nedgång.
Vill du läsa mer om Avtal2020? Klicka här.