En manlig hockeyspelare tjänar mer än ett helt damlag
Nyhet 21 Januari, 2020

En manlig hockeyspelare tjänar mer än ett helt damlag

Av: Unionen Opinion

I svensk elithockey är genomsnittslönen för manliga hockeyspelare 121 000 kr – det är mer än 20 gånger den kvinnliga snittlönen på 5500 kr. Den manliga hockeyspelaren tjänar alltså mer än den sammanlagda lönen för ett helt hockeylag på damsidan. Det visar Unionens undersökning ”Jämställd hockey – för framtiden.” 

I en ny rapport om löner och villkor inom svensk ishockey från fackförbundet Unionen och Sico, Intresseorganisationen för ishockeyspelare, svarar endast sju procent av de tillfrågade kvinnorna att de kan leva på sin inkomst från ishockeyn. För herrar är motsvarande siffra 99 procent.

Den genomsnittliga lönen för en manlig hockeyspelare är 120 869 kronor. Därutöver får 84 procent av de manliga proffsen någon form av ekonomisk bonus. Av de kvinnor som har en fast inkomst per månad är snittbeloppet 5344 kr, och bara nio procent får någon ekonomisk bonus utöver lönen.

– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999. Vi vill att klubbarna samlar sig och tecknar kollektivavtal även för damligan, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder

För ojämställdheten påverkar såklart damernas liv. Nästan alla elitspelande damer måste jobba eller plugga vid sidan av sitt sportande.

– Samtidigt måste man hitta en flexibel arbetsgivare, så att jobbet går att anpassa till träningar och matcher, säger Klara Stenberg, Sico.

Den ökade stressen kvinnorna lever under kan även påverka spelet.

– Ska du träna eller spela match efter en hel dags jobb så har du kanske inte samma energi och fokus som om du hunnit vila, vilket kan öka skaderisken hos kvinnor, säger Klara Stenberg.

Med det sagt – hockeydamerna håller fantastiskt hög klass.

– Damerna lägger lika mycket tid och energi på hockeyn som herrarna. De brinner verkligen för sin sport. Jag tycker att det är mäktigt att se, säger Klara Stenberg.

Ändå går det inte att leva på luft och passion. Hockey är en dyr sport; skridskor, klubbor, istider – allt kostar pengar. I vissa föreningar får damerna ärva herrarnas kläder. Inte ens egna omklädningsrum är en lyx alla damspelare kan räkna med. Herrhockeyn är visserligen en större sport än damhockeyn sett till publik, sponsorpengar och medieuppmärksamhet, och därför finns mer pengar till löner. Men att bara se till sportens omsättning är att förenkla debatten. Ska vi på sikt få till en förändring måste förbund och föreningar prioritera och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar.

– För att uppnå jämställdhet inom elithockeyn måste nyckelaktörer ta ansvar och långsiktigt investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar. Målmedvetna satsningar kan förändra situationen på ett sätt som är till gagn för alla, säger Martin Linder.

Inte minst Luleå hockey är ett positivt exempel på vad som händer när man även satsar på flickor och damer.

– De ser att det gynnar välmåendet i hela föreningen. De har fått en bättre återväxt och jämställdhetstänket lockar till sig sponsorer, säger Klara Stenberg.

Unionen är inte bara Sveriges största fackförbund – vi är också idrottens fackförbund. Unionen organiserar anställda idrottsutövare och kanslipersonal inom idrotten. Vår ambition är att öka jämställdheten på arbetsmarknaden, och därmed också inom idrotten.