Slaveriets spår på den svenska arbetsmarknaden
Blogg 9 Oktober, 2019

Slaveriets spår på den svenska arbetsmarknaden

Av: Ann-Katrin Dolium

I dag är det 172 år sedan som Sverige, som ett av de sista länderna i Europa, avskaffade den transatlantiska slavhandeln. Den 9 oktober 1847 satte därmed punkt för Sveriges inblandning i handeln med miljontals afrikanska slavar som hade pågått från 1500-talet. Dock så kan vi än idag se hur denna historia lever kvar då segmenteringen på den svenska arbetsmarknaden är större än i många jämförbara västeuropeiska länder när det kommer till hudfärg.

Unionen föreslår därför flera åtgärder för att förbättra och villkoren för afrosvenskar på arbetsmarknaden.

Tre av tio innevånare i Stockholms län är i minoritet med avseende på hudfärg. I Stockholms län är närmare 10 procent afrosvenskar. Trots detta har vi stora utmaningar vad gäller diskrimineringen på  den svenska arbetsmarknaden när det kommer till hudfärg. Denna verklighet skiljer sig från den bild som många svenskar har av sig själva som jämställda, jämlika och antirasistiska.

Som Sveriges största fackförbund är det vårt ansvar att belysa diskriminering på arbetsmarknaden. Vi kan helt enkelt inte acceptera att arbetsgivarnas mångfalds- och inkluderingsarbete, som utlovar lika möjligheter och rättigheter för alla, i dagsläget inte inkluderar afrosvenskar. Att rasism och diskriminering är viktiga frågor för  Unionen är inte endast en fråga om hur många av våra medlemmar som faktiskt drabbas. Det är främst en fråga om mänskliga rättigheter, att inte bli bortsorterad, underordnad och marginaliserad om man uppfattas som avvikande från vithetsnormen. Det är oacceptabelt att afrosvenska akademiker har tre gånger så hög arbetslöshet som vita svenskar, att denna grupp behöver en forskarutbildning för nå samma disponibla inkomst som vita svenskar med treårig akademisk utbildning samt att en afrosvensk i chefsposition endast har runt 77 procent av den lön som en vit chef med motsvarande utbildningsnivå har (Befolkningsregistret Antisvart rasism och diskriminering i arbetslivet, 2018). Detta är inte en fråga om integration. Problematiken gäller afrosvenskar som är födda i Sverige eller som har kommit hit i tidig ålder.

Unionen verkar för framgång, trygghet och glädje i arbetslivet. Vi har därför tagit fram en ny jämställdhets- och mångfaldsplattform med flera konkreta åtgärdsförslag för att komma tillrätta med frågor och anser:

  • Att diskrimineringslagens kapitel om aktiva åtgärder ska göras semidispositivt i den del som avser arbetslivet. Det innebär att det går att ersätta skyldigheten att följa vissa bestämmelser i diskrimineringslagen genom att reglera frågorna i centrala kollektivavtal. På så sätt skapas bättre möjlighet för arbetsgivarna att ta fram åtgärder utefter varje arbetsplats förutsättningar, åtgärder som utvecklas i samarbete med den lokala fackliga organisationen.
  • Att kunskapen om trakasserier och kränkande särbehandling ska förstärkas hos medarbetare i nyckelroller och inkludera specifika frågor som är kopplade till rasism och diskriminering baserad på hudfärg.
  • Att anonymiserade CV som metod bör användas för att bidra till objektiv rekrytering
  • Att arbetsgivare utvecklar metoder för kvantitativ datainsamling i syfte att synliggöra mönster gällande skillnader i löner, tillgång till kompetensutveckling, karriärmöjligheter med mera.

Att följa lagen och på allvar arbeta aktivt mot den arbetslivsdiskriminering som en allt större del av Sveriges befolkning möter är det minsta vi kan begära av Sveriges arbetsgivare. Unionen vill ha ett Sverige där mänskliga rättigheter respekteras och där meritokrati råder i arbetslivet. Detta måste börja idag.