Dags att syna förutsättningarna för föräldravänligt arbetsliv inom olika typer av yrken i sömmarna
Jämställdhet 8 Mars, 2019

Dags att syna förutsättningarna för föräldravänligt arbetsliv inom olika typer av yrken i sömmarna

Dags att syna förutsättningarna för föräldravänligt arbetsliv inom olika typer av yrken i sömmarna – Lina Andersson

Av: Lina Andersson

Det sämsta du som kvinna kan göra för din löneutveckling verkar vara att bli förälder. Enligt statistiken påverkar det nämligen din inkomst för resten av livet. Även som pensionär. 2017 hade kvinnor ungefär 29 procent lägre pension än män.

Pensionen återspeglar livsinkomsten och de två faktorer som främst påverkar skillnaden i livsinkomst mellan könen är inga nyheter; lönen och arbetstiden.

Kvinnor har lägre lön rent generellt och är ofta överrepresenterade i lägre avlönade sektorer och yrken. Kvinnor arbetar också mer deltid under småbarnsåren. I Sverige pratar vi ofta om den så kallade mammapuckeln. I många andra länder benämns konsekvenserna av föräldraskapet som ”the motherhood penalty” – mammastraffet.

Det sämsta du som kvinna kan göra för din löneutveckling verkar vara att bli förälder. Enligt statistiken påverkar det nämligen din inkomst för resten av livet.

Den obligatoriska föräldrapenningsmånaden till den andre föräldern, i de fall där det finns två föräldrar, ökade mäns uttag av föräldraledighet när den infördes. Tyvärr har forskningen inte visat på några långsiktiga förändringar i uppdelningen av arbetet i hemmet som en följd av den reformen. Kvinnor tar fortsatt ett betydligt större ansvar för hushållsarbete. Det går däremot att se att föräldrar som delar jämställt på föräldraledigheten, också delar mer jämställt på ansvaret för barn och hushållsarbete.

Det krävs en förändring i synen på vem som förväntas vara tillgänglig för hem och barn, respektive vem som förväntas vara tillgänglig för jobbet för att vi ska komma tillrätta med lönegapet på arbetsmarknaden. För förväntningarna är olika för kvinnor och män, och konsekvenserna av det syns på kvinnors bankkonton och i kvinnors karriärutveckling.

För Unionen är ett föräldravänligt arbetsliv en prioriterad fråga. Det ska gå att kombinera en karriär med att ha små barn. Några av de åtgärder som vi vill att arbetsgivare inför är att underlätta för föräldrar med är möjlighet att arbeta hemifrån, flexibla arbetstider och löneutfyllnad vid VAB. Det är viktiga förutsättningar för att en karriär ska gå att förena med ett aktivt föräldraskap som också ställer vissa krav på flexibilitet.

För förväntningarna är olika för kvinnor och män, och konsekvenserna av det syns på kvinnors bankkonton och i kvinnors karriärutveckling.

Men är det lika lätt att vara flexibel i alla yrken? Förlorar en delägare på en advokatbyrå endast 50 procent av lönen om hen går ner 50 procent i arbetstid för att ta hand om små barn under några år? Sannolikt förlorar hen mycket mer. Medan den som arbetar med administration på ekonomiavdelningen kanske inte förlorar mer än just halva lönen. Finns det vissa tjänster på ett företag där småbarnsflexibilitet är möjlig utan det samtidigt ger karriärmässiga konsekvenser? Finns det på samma företag vissa tjänster där en karriär bygger på att lojalitet till jobbet och kollegor alltid är överordnat sjuka barn? Och är dessa olika typer av tjänster kvinnodominerade respektive mansdominerade? Det är hög tid att syna förutsättningarna för ett föräldravänligt arbetsliv inom olika typer av tjänster och yrken i sömmarna.

Arbetslivet måste säkerställa premisserna för jämställd karriär- och löneutveckling för samtliga yrken, branscher och sektorer. Och där har den enskilde arbetsgivaren en viktig roll att fylla. Det finns fog för att anta att normerna kring hur vissa yrkesroller ska vara utformande, chefsrollen för att nämna ett exempel, är skapade av personer som faktiskt inte tog ett aktivt ansvar för barn och hushållssysslor.

Det är hög tid att syna förutsättningarna för ett föräldravänligt arbetsliv inom olika typer av tjänster och yrken i sömmarna.

Vi behöver fundera på hur den enskilda yrkesrollen egentligen är uppbyggd och vilka normer och föreställningar kring vad som är en bra arbetsinsats den omgärdas av. För vilka tjänster på arbetsplatsen finns det en formell möjlighet till flexibilitet, men informella värderingar som gör att den som tackar nej till det sena jobbmötet som äger rum ungefär samtidigt som barnen behöver få sin middag serverad, blir betraktad som illojal eller mindre intressant att satsa på?

Är det arbetet i sig som kräver minst hundra procents dedikation utan avsteg (och som i praktiken också förutsätter en partner som är beredd att ta ett större ansvar för hem och barn trots livslånga ekonomiska konsekvenser)? Eller skulle det gå att utforma tjänsten på ett sätt så att det också går att vara småbarnsflexibel utan att samtidigt betala ett högt pris i form av sämre karriär?

Inom IT-sektorn visar studier exempelvis att kvinnor oftare arbetar med generalistroller som är mer utbytbara för att lättare kunna kombinera jobbet med sitt föräldraskap, medan män oftare väljer specialistroller där det finns en högre förväntan på att de primärt ska vara tillgängliga för jobbet.

Arbetsgivare är jämställdheten skyldig att se över de normer och värderingar som premierar ett visst beteende inom vissa typer av tjänster. Det är dessutom en skyldighet de har enligt diskrimineringslagen.

Går det att inneha alla typer av tjänster och samtidigt vara småbarnsförälder med all den oförutsägbarhet som exempelvis vabruari innebär? Om inte varför? Om ett föräldravänligt arbetsliv vore praktiskt möjligt för alla tjänster skulle färre förmodligen behöva arbeta deltid. Och kanske skulle deltidsarbetet bli mer jämställt. Måhända skulle då också långtidseffekterna av föräldraledighet och deltidsarbete i karriär- och löneutveckling bli mindre.

Comments are closed.