Brexit – vad händer nu och vad betyder det för Sverige?
Analyser 15 Januari, 2019

Brexit – vad händer nu och vad betyder det för Sverige?

Brexit – vad händer nu och vad betyder det för Sverige? – Katarina Lundahl

Av: Katarina Lundahl

Vad innehåller utträdesavtalet?

Det framförhandlade avtalet kan ses som en skilsmässouppgörelse. Den reglerar vad som händer när britterna lämnat EU till exempel när det gäller rättigheterna för EU-medborgare i Storbritannien och för britter i EU, det reglerar fiskerätter efter Brexit och slår fast vad Storbritannien behöver betala EU för att reglera olika tidigare gjorda åtaganden.

Något som avtalet däremot inte reglerar är EU:s och Storbritanniens framtida handelsrelation. Det ska man börja förhandla om först efter att utträdesavtalet finns på plats. I vilken mån det blir en hård Brexit – där Storbritannien lämnar både tullunionen och den inre marknaden- eller en mjukare variant är alltså inte avgjort.

En viktig poäng med att anta utträdesavtalet är att Storbritannien då får en övergångsperiod, åtminstone fram till slutet på år 2020,. Det ger både tid till företag och samhälle att förbereda sig på det som kommer därefter och ger också britterna och EU tid att förhandla fram hur den nya handelsrelationen ska se ut.

Vad händer om inget utträdesavtal kommer på plats?

Om Storbritannien lämnar EU utan att ha något utträdesavtal på plats, en så kallad ”no-deal” Brexit, får det stora konsekvenser. Storbritannien går över en natt från att vara en del av den inre marknaden, till att räknas som ett ”tredje land” som handlar med EU enligt de WTO-regler som gäller för länder utanför EU. Då måste svenska företag som exporterar till Storbritannien börja fylla i tulldeklarationsblanketter, varor kontrolleras vid gränsen och tullavgifter betalas. Det här kan lätt leda till kaos vid den brittiska gränsen, särskilt eftersom de saknar vana och infrastruktur för tulldeklarering. Något annat som också väntas påverkas drastiskt är det brittiska flyget, som riskerar att inte få starta och landa på flygplatser inom EU.

Ett oreglerat utträde innebär alltså att man från en dag till en annan ”kraschar” ut ur EU, och sedan från utsidan får börja förhandla med EU om vilka framtida handelsrelationer man ska ha. Det är inte en särskilt gynnsam förhandlingssits för britterna.

Vissa brittiska politiker verkar tror att det kan gå att mildra effekten av ett “no-deal”-utträde genom att snabbt anta regler som minskar problemen. Det verkar orealistiskt och kräver förhandlingar med EU, vilket de sannolikt inte är så pigga på.

En “no-deal” Brexit är något som väldigt få brittiska parlamentariker säger sig vilja ha. Problemet är bara att det är detta som är default-scenariot. Kan man inte komma överens om något annat och parlamentet inte fattar några andra beslut, då blir det helt enkelt en ”no-deal” Brexit.

Samtidigt är fortfarande det mest troliga, trots nedröstningen av avtalet, att de brittiska politikerna på något sätt lyckas undvika ett oreglerat och kaosartat utträde. Men tiden börjar bli knapp, och alternativen för Theresa May och det brittiska parlamentet är inte så många.

Varför är så många brittiska parlamentariker emot avtalet?

Den stora stötestenen är gränsen mellan Nordirland och Irland. Den är idag helt öppen, utan några tull- eller passkontroller. Men i en framtid där Storbritannien har lämnat EU och inte ingår i EU:s tullunion och inre marknad så riskerar gränsen istället bli en hård gräns med potentiellt omfattande kontroller. En sådan skarp gräns är något som brittiska politiker absolut inte vill ha, och egentligen inte heller EU

Storbritannien har därför velat ha bindande garantier från EU för att det inte kommer bli någon skarp gräns Mellan Nordirland och Irland. Det har inte EU velat ge, främst eftersom varken EU eller någon annan vet vilken relation som EU och Storbritannien kommer ha i framtiden och vad ett sådant löfte egentligen innebär.

EU:s förhandlingsbud har varit att Nordirland kan få stanna i tullunionen, även om resten av Storbritannien inte gör det. Men då blir det istället en skarp gräns inom Storbritannien, vilket inte heller kan accepteras av britterna. Budet från EU har sedan dess mjukats upp något, men faktum kvarstår. Det är svårt att ge några garantier för att det inte blir någon skarp gräns på den irländska ön så länge man inte vet hur de långsiktiga relationerna blir. Ett alternativ som förts fram är helt enkelt att om man inte kommer överens om någon lösning så får hela Storbritannien stanna inom EU:s tullunion, men det gillar inte Brexit-förespråkare, eftersom man då inte har möjlighet att själv styra över sin handelspolitik.

Vilka möjliga andra scenarier finns, utöver en “no-deal” Brexit?

Att förlusten i parlamentet blev så stor gör den fortsatta Brexit-processen svår för Theresa May. Regeringen har tidigare kunnat se den ökande tidspressen som en tillgång, som tvingar parlamentarikerna in i ledet. Men givet det historiska stora nederlaget kan Theresa May nu inte räkna med att tidspressen och hotet om en “no-deal” kommer få tillräckligt många att acceptera avtalet med EU.

Parlamentarikerna har också satt press på Theresa May genom att tvinga henne lägga fram alternativa möjligheter för parlamentet att ta ställning till inom några dagar. Handlingsmöjligheterna är dock inte så många. Ett alternativ, som skulle lösa frågan om gränsen på Irland, är att hela Storbritannien stannar i tullunionen och att det blir en mjukare form av Brexit. Det finns dock hårdföra motståndare, inte minst i hennes eget parti, mot det. EU kommer inte heller vilja förhandla om avtalet, även om det möjligtvis kan gå att få några extra tillägg i separata dokument.

Ms. May har på senare tid också argumenterat för att om avtalet inte antas så kan det bli en till folkomröstning och därmed kanske ingen Brexit alls. Sannolikt försöker May främst få med sig fler Brexit-anhängare ombord. För att det ka bli en till folkomröstning behövs en majoritet i parlamentet, vilket ser ut att vara långt borta i dagsläget. Men saker kan ändras i takt med att tiden fram till den 29:e krymper.

Ett annat scenario är att det blir nyval. Både vid ett nyval och en ny folkomröstning så kommer britterna behövs skjuta på utträdesdatumet, för att ha en chans att slippa en “no-deal” Brexit. Det är möjligt att EU skulle gå med på det, men då behöver det finnas tydliga skäl till förskjutningen. Och utträdet kan bara skjutas upp i maximalt någon månad.

Vad blir effekterna för svensk ekonomi?

Blir det en “no-deal” Brexit kan konsekvenserna för den brittiska ekonomin bli stora, och det kan även få stora återverkningar på andra EU-länders ekonomier. Storbritannien är Sveriges 6:e största exportmarknad för varor och vi exporterade år 2017 för över 80 miljarder kronor dit. Sett till hela den svenska exporten så utgör det runt 6-7 procent, och alltså inte någon jättestor andel, men det är ändå betydande belopp det handlar om.

Enligt beräkningar från Kommerskollegium är det ungefär 66 000 svenska jobb som är ett direkt resultat av handeln med Storbritannien. Vissa av dem kan vara hotade om den brittiska ekonomin går sämre och om kostnaderna för handel med landet stiger.

Men framför allt kan konsekvenserna för enskilda företag bli stora. Företag med export och import till och från Storbritannien behöver planera för ”no-deal” Brexit och leveransproblem efter 29:e mars. Det gäller främst företag med varuhandel, men tjänstehandeln påverkas också. Företag med omfattande produktion och försäljning i Storbritannien kan också få det tufft, särskilt om den brittiska ekonomin går dåligt under lång tid.

Hur krångligt det i det långa loppet kommer bli att handla med Storbritannien kommer det ta lång tid innan vi vet. Oavsett om utträdet blir kaosartat eller välordnat är det viktiga på längre sikt vilken handelsrelation som EU och Storbritannien i slutändan kommer att ha. Det kommer ta tid innan vi vet det. Men en sak är säker. Att krascha ut ur EU kommer inte göra de handelsförhandlingarna smidigare. Vi får hoppas att de brittiska politikerna under den tid som är kvar fram till den 29:e mars tar sitt förnuft till fånga. Om de nu nödvändigtvis ska lämna EU får de gärna göra det med lite vett och stil.

Comments are closed.