Debatt Glöm inte systematik för kompetensutveckling
Blogg 14 Mars, 2018

Glöm inte systematik för kompetensutveckling

Glöm inte systematik för kompetensutveckling – Anette Andersson

Av: Anette Andersson

Kompetensbristen inom industrin är alarmerande

I en debattartikel i Svenska Dagbladet (2018-03-12) beskrivs tillgång till kompetens som en ödesfråga för den svenska industrin. Kompetensbristen inom industrin är  alarmerande. Bland annat framgår det att tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens, enligt en färsk rapport från Teknikföretagen. Situationen kräver en bredd av insatser, och att samtliga berörda deltar i insatserna, menar skribenterna. Unionen instämmer i detta.

För att täcka kompetensbehovet måste branschen dels locka fler unga till industrin, och dels kompetensutveckla den arbetskraft som redan finns, skriver debattörerna. Det är klokt tänkt, men det kräver att samtliga möjliga insatser strategiskt tas tillvara.

Ingen potentiell kompetensresurs får lämnas orörd

Kompetensbristen måste hanteras genom heltäckande åtgärder, och där är företagens arbetsplatsnära insatser en central del. Det är positivt att skribenterna bland annat lyfter företagens ansvar att anpassa verksamheten så att anställda kan arbeta och studera samtidigt, men det räcker inte. Utöver detta måste fokus också riktas mot strategiskt och systematiskt kompetensutvecklingsarbete som en integrerad del i företagens ordinarie verksamhetsplanering. Detta perspektiv saknas i det åtgärdspaket debattörerna föreslår.

Kompetens och kompetensutveckling är inte en sidovagn i vardagsverksamheten på arbetsplatserna. Det måste användas som en motor i verksamheten, genom att vara en integrerad del i all övrig strategisk verksamhetsplanering.

Kompetensutveckling är ett brett begrepp som innefattar väsentligt mer än bara formella studier. En mängd insatser kan göras inom ramen för den dagliga verksamheten. Det kan handla om arbetsrotation, egen läsning, följa och lära av kollega med mera. Det här perspektivet behöver lyftas betydligt mer i diskussioner om kompetens och kompetensförsörjning, än vad som sker idag.

Lärande är hjärtat och motorn i produktionsaktiviteterna

Det är inte nödvändigt att man i alla lägen måste ta timeout från ordinarie arbete för att lärande ska ske. Med rätt intention och strategi kan mycket lärande som sker i vardagen tas tillvara. Faktum är att lärande inte är ”något annat” än produktion. Det är själva hjärtat och motorn i produktionsaktiviteterna.

Även i företagsexterna insatser måste lärande vara motorn som driver produktion. Följande förslag från debattörerna exemplifierar detta:

Öka den lokala samverkan mellan kommun, utbildningsanordnare och företag för att skapa attraktiva utbildningar med kunskap som efterfrågas av industrin.

Så, hur ser det ut med systematik och strategi för verksamhetsnära kompetensutveckling inom industrin?

Systematiken för kompetensutveckling behöver förbättras inom industrin

Unionens senaste kompetensutvecklingsundersökning visar att fyra av tio tjänstemän inom industrin inte genomförde någon kompetensutveckling alls de senaste tolv månaderna. Det framgick också att tre av tio tjänstemän, som genomförde kompetensutveckling, inte hade en plan för den. Endast hälften av de tjänstemän som genomförde kompetensutveckling anser att den hade tydliga individuella mål.

Strategi och systematik  för kompetensutveckling på företagen, med tydlig koppling till verksamhetens affärsmål, är en kompetensförsörjningsresurs som behöver tas tillvara i väsentligt högre grad än vad som sker idag.

Koppla systematiken till framgångsfaktorer

Som ett stöd för att lyckas med verksamhetsnära kompetensutvecklingsarbete har forskare identifierat ett antal framgångsfaktorer, som med fördel kan bilda en grogrund. Dessa är:

  • Att det finns ett yttre förändringstryck i form av konkurrens, kundkrav och snabb teknisk utveckling.
  • Att ledningen ser kompetensutveckling som ett effektivt och legitimt sätt att hantera problem och utmaningar.
  • Att det finns en koppling mellan företagets affärsidé/verksamhetsidé och de satsningar som genomförs.
  • Att det finns tillräckligt med tid för kompetensutveckling, och att tiden används klokt
  • Att medarbetare har en hög delaktighet
  • Att det finns en stark facklig närvaro och medverkan
  • Att ledningen skapar ett stödjande och utvecklingsinriktat klimat.
  • Att medarbetarna är motiverade, och att sådan motivation främjas.
  • Att kompetensutvecklingen är inriktad på att utveckla både individen och organisationen. 1.
  1. Kock, H. (2010): ”Kompetensutveckling i företag- motiv och drivkrafter” i Arbetsplatslärande- att leda och organisera kompetensutveckling. Studentlitteratur AB. Lund.

 

 

 

Comments are closed.