Snåriga regler om sjukpenninggrundande inkomst

För att ha rätt till bland annat sjukpenning och föräldrapenning, krävs det att man har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Varje år fattas omkring 80 000 beslut där individens sjukpenninggrundande inkomst fastställs till noll kronor – något som kan få förödande konsekvenser för den enskilde.

I en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) studeras vilka som får sin SGI fastställd till noll kronor, och varför.

SGI bygger på den årliga beräknade inkomsten från arbete. För en person som är tillsvidareanställd med månadslön är det i regel inga svårigheter att fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten. I vissa fall är det dock svårare att förutse den framtida inkomsten och det krävs en mer omfattande utredning av Försäkringskassan – exempelvis om man har tidsbegränsad anställning eller oregelbundna inkomster.

Ett beslut om SGI på 0 kronor kan få förödande konsekvenser.

När en persons SGI fastställs till noll kronor innebär det bland annat att man inte har rätt till någon sjukpenning om man skulle bli långvarigt sjuk, och att man inte kan få någon föräldrapenning på sjukpenningnivå vid föräldraledighet.

Av ISF:s rapport framgår att många av dem som får sin SGI fastställd till noll kronor har en svag förankring på arbetsmarknaden.  Tidsbegränsad anställning, jämfört med en tillsvidareanställning, ökar sannolikheten för nollplacering.

Viktigt att anmäla sig till Arbetsförmedlingen

En vanlig orsak till nollklassning i sjukpenning- och föräldrapenningärenden är att man inte stått till arbetsmarknadens förfogande, genom att vara anmäld som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Det kan till exempel handla om att en person inte anmält sig som aktivt arbetssökande vid Arbetsförmedlingen efter en period med sjukpenning.

Om man anmäler sig till Arbetsförmedlingen en enda dag för sent, kan man mista sin SGI.

I rapporten beskrivs ett exempel på en person som var sjukskriven till och med 30 juli. Hen uppgav till Försäkringskassan att hen skulle anmäla sig till Arbetsförmedlingen 31 juli, men mådde då för dåligt, och meddelade därför Arbetsförmedlingen att hen skulle infinna sig dagen därpå. Arbetsförmedlingen ska då ha meddelat att det gick bra, och personen anmälde sig där den 1 augusti. Personen fick dock beslut om SGI noll, till följd av en enda dags glapp!

Se över reglerna för SGI-skydd!

ISF föreslår att regeringen ser över reglerna kring SGI-skydd, och jag kan bara hålla med. Att en person mister sin SGI på grund av att hen anmält sig till Arbetsförmedlingen en enda dag för sent, är knappast rimligt och förenligt med principen om att socialförsäkringarna ska vara ett skydd mot inkomstbortfall.

Rättssäkerheten brister också.

Rapporten visar att det finns brister i hur Arbetsförmedlingen kodar personer som aktivt arbetssökande – en kodning som har stor betydelse vid beslut om SGI. Detta måste också bli bättre!

Dags för EGI – ersättningsgrundande inkomst

Rapporten visar på vikten av att förslaget om EGI – ersättningsgrundande inkomst – blir verklighet. Det är ett förslag som kom upp i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och som går ut på att ersättningar ska baseras på historisk inkomst – alltså vad man har tjänat – istället för som SGI beräknas som ett antagande om vad man kommer att tjäna.

Ett system med EGI vore mer förutsägbart och förståeligt för individen.

Bättre information behövs

Men så länge reglerna kring SGI ser ut som de gör, behöver informationen förbättras. Rapporten visar att det finns brister både i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens information. Det går att skydda sin SGI från att bli nollklassad i flera olika situationer, men det gäller att veta när man behöver göra det och hur.

Här har även Unionen en viktig roll i att informera medlemmarna om hur olika val och händelser i livet kan påverka SGI:n.

Kommentera