SvD Näringsliv skriver om kvartalsekonomifällan och att svenska företag är världsmästare i besparingar. Nordiska företagsledare ligger i topp i världen när det gäller stora sparplaner de kommande 12 månaderna enligt PWC:s stora vd-undersökning som presenterades i Davos.
Tag Archives | forskning
Milton Friedmans tankevurpa
SvD Näringsliv konstaterar att aktieägarvärde är den sämsta idén. Företagens ensidiga fokusering på aktieägarvärde har lett till lägre vinster enligt en stor studie av amerikanska företag. Nobelprisbelönade Milton Friedman ansåg att företagen bara ska ägna sig åt en enda sak, att maximera värdet för aktieägarna. Detta synsätt spreds i näringslivet under 1990-talet.
Har företagen fått ADHD?
SvD Näringsliv skriver idag om att ständiga omorganisationer sällan ger utlovade vinster i företagen. Dramatiska organisationsförändringar brukar av aktieanalytiker tolkas som tecken på handlingskraft hos företagsledning och styrelse. Det långsiktiga resultatet i företagen av de här manövrarna är betydligt mer tveksamt. Kostnaderna blir högre än väntat, det skapar oro i organisationerna och kunderna glöms bort när anställda fokuserar på interna frågor.
Löfven håller vad han lovar – men räcker det för företagen?
Löfven håller vad han lovar när det gäller näringslivsvänlig politik. I socialdemokraternas svar på regeringens budget tas viktiga steg mot att lyfta innovationsfrågorna. Det ska sägas, att även regeringen har lämnat flera positiva besked inför den kommande forskningspropositionen, men Löfven är snäppet vassare på ett par punkter. Finansieringen av socialdemokraternas budget gör att han ändå inte kommer att accepteras av många företagare. Continue Reading →
Tjänsteforskningen viktig för industrin (också)
Jonas Milton anklagar idag politikerna för snobbism i forskningspolitiken. Milton, som företräder tjänsteföretagen/Almega, har rätt i väldigt mycket men gör en feltolkning av verkligheten när han säger att en stor del av forskningspolitiken har flyttat från industrin till de kunskapstjänsteföretagen. Det är naturligt för Milton att framhålla de egna medlemsföretagen, men sanningen är att industrin har genomgått en strukturomvandling som innebär att man har vridit forsknings- och utvecklingsinsatser mot tjänster eftersom det är det som ger produkterna mervärde på marknaden. Ericsson är ett tydligt exempel på detta, där forskning och utveckling av tjänster idag är betydligt större än fysiska produkter.
Tjänsteutveckling kräver nya kunskaper. Att området forskas på, är därför viktigt. Det finns en hel del framstående forskning i Sverige men problemet är att den är utspridd och svår för företagen att hitta. Inte minst för de mindre företagen. Unionen vill därför att regeringen ger en myndighet ansvaret att tillvarata tjänsteforskning och sprida den till företagen. Vi vill också att tjänsteforskningen uppvärderas och ges status genom egna forskningsprogram. Det duger inte med regeringsföreträdare avfärdar tjänsteforskning med motiveringen att den inte kan nå hög kvalitet. Tjänsteforskningen bedrivs på ett annat sätt än traditionell forskning (närmare kunden och mer framtidsinriktad, än utvärderande av tidigare produkter) och måste därför bedömas på ett annat sätt.
Problemet är att så få förstår vad tjänsteforskning är, och här har både Unionen och Almega ett ansvar. Vi måste bli bättre på att konkretisera området för att det inte ska kunna avfärdas som flummigt. Detta var en anledning till att Unionen i Göteborg idag anordnade en politikerträff tillsammans med Ericsson om just tjänsteforskning. Tillsammans kunde vi konstatera att mer måste göras för att främja tjänsteutveckling eftersom det är en fråga om överlevnad för det svenska näringslivet.
Forsknings- och innovationspropositionen presenterad
Så var innehållet i FoI-propositionen offentliggjort, åtminstone i grova drag. Nästa år anslås 1,7 mrd kr till forskningssatsningar av olika slag för att öka till 4 mkr kr år 2016. Regeringen verkar, åtminstone delvis, ha hörsammat Unionens (och våra med- och motparters) krav. Det gäller satsningen på SciLifeLab, stöd för uppbyggnad av forskningsanläggningar för test och demonstration av forskning, en förstärkning av industriforskningsinstituten samt medel till så kallade strategiska innovationsområden via Vinnova. Om det är tillräckligt kan förstås alltid diskuteras, och vad som döljer sig bakom rubrikerna vet vi inte förrän i oktober när propositionen kommer, men vi kan nog ändå vara försiktigt positiva så här långt.
En sak saknas tyvärr; en satsning på att utveckla tjänsteinnovationer som behövs både för tjänsteföretagen och de tillverkande företagen.
Gruvforskning i samverkan välkomnas
Utbildningsminister Björklund och näringsminister Lööf ger idag ytterligare ett smakprov på den kommande forsknings- och innovationspropositionen och utlovar 200 miljoner till gruv-, mineral- och stålforskning. Bra att regeringen bekräftar gruvindustrins roll som tillväxtmotor, inte minst i de nordligaste delarna av landet. Och bra att pengarna ska gå till forskning i samverkan med näringslivet, något som vi från Unionen efterlyst satsningar på. På så sätt får forskningen mer relevans och kan bidra till innovationer och jobb ute i företagen.
Att sedan denna ”satsning” i princip är en fortsättning på de stål- och gruvforskningsprogram som redan finns idag men som löper ut i år gör det hela inte mindre bra, men gör kanske att nyhetsvärdet inte är så stort som man vid en första anblick kan tro.
Björklund missar viktigt kvalitetssäkring av FoU: samverkan med företagen
Jan Björklund presenterar på DN-debatt den satsning på elitforskare som kommer i höstens forsknings- och innovationsproposition. Det blir mer pengar till elitforskare för att spetsforskningen ska bli bättre och satsningen kommer att vara långsiktig. Det är bra! Det bekymmersamma är att Björklund ingenstans nämner behovet av ökad samverkan mellan den statliga forskningen och näringsliv/offentlig sektor - det som gör att forskningsresultaten i större utsträckning kan leda till innovationer som kan användas i verksamheterna. Continue Reading →
Ett nytt innovationspolitiskt ramverk
På SvD:s Brännpunkt har Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson presenterat ett förslag till ett s.k. innovationspolitiskt ramverk. Mycket av det som sägs är sådant vi alla har hört förut men som tål att sägas på nytt: Att vi måste bli bättre på att nå resultat av de resurser som staten lägger ner på forskning och utveckling. Författarna hänvisar till att antalet patent inte motsvarar insatsen i FoU, det som ibland kallas den svenska paradoxen. Detta är dock något som motsägs bland annat av Åsa Lindholm Dahlstrand, professor i Lund och Mathias Uhlén professor vid KTH (i Vetenskapsradion Forum Special).
Måhända är vi inte så usla på patent, men det är heller inte rätt att enbart fokusera på patent. Tvärtom har de innovativa företag som baserar sin verksamhet på tjänster ofta ingen nytta av att använda andras patent eller att skydda sina nya idéer med patent. För tjänster krävs andra lösningar och patent som måttstock måste därför kompletteras med andra sätt att mäta framgång av forskning och utveckling.
Ett sätt att mäta om forskningen gör nytta är att försöka mäta i vilken utsträckning forskningsresultat når marknaden och kan omsättas i nya produkter och i bästa fall ökad sysselsättning. För detta behöver rörligheten öka mellan högskolor/universitet och näringsliv/offentliga verksamheter. Resurstilldelning för forskning inom akademin bör baseras på i vilken grad samverkan sker med det omgivande samhället, vilket knappt sker alls i dag. Artikelförfattarna berör dessa frågor men förslagen riktas huvudsakligen in på att sänka skatter för företag, kapital och individer: Reformer efterfrågas bland annat för att lösgöra riskkapital och för att det ska vara lönsamt för en entreprenör att ta risk och investera.
Särskilt positivt ur fackligt perspektiv är att författarna anser att innovationsförmåga måste ge utslag i anställdas lönekuvert.
Debattartikel baseras på en bok som presenterades igår vid ett seminarium. Här finns mer att kommentera och diskutera vilket jag återkommer till.
-
Missa inte! Direktsänd debatt – Hillevi Engström vs Ylva Johansson
- Riksrevisionens rekommendationer till regeringen
-
Priserna sjönk i april – Riksbanken ligger ännu längre från inflationsmålet
- Skärmfri tid!
- Strejk i Fokus – studioversionen
- Förändringar nödvändiga i gymnasiala yrkesutbildningen
-
Därför är sifferlösa avtal inte rätt väg att gå
- Sjukförsäkringen måste bli bättre – men hur?
-
Skillnaderna i samhället ökar – men hur medvetet är agerandet?
- Välkommen till ett högaktuellt seminarium med unga makthavare. Om makt och framtidens arbetsmarknad.
Twitter
Follow @unionen on Twitter
