Idag presenterar TCO årets stressbarometer . Den visar att det är hög tid för en diskussion om tillgänglighet på arbetsplatserna. Den visar bland annat att 57 procent har svårt att koppla bort tankarna på jobbet vid ledighet, att 29 procent av tjänstemännen upplever att de måste vara tillgängliga för arbetet vid egen sjukdom och 31 procent vid vård av sjuka barn. Idag vet vi på Unionen att de flesta av våra medlemmar trivs med sina jobb och många har goda möjligheter till flexibilitet och egen kontroll över arbetssituationen. Men stressen tornar också upp sig som en av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna. Continue Reading →
Tag Archives | arbetsorganisation
Svenska företag missar innovationsmöjligheter!
Innovationsstrategier, innovationspolicy och innovationsfrämjande – visst har du hört talas om det? De senaste årens modeord i näringslivsdebatten; ”Innovationer” omfattar frågor om finansiering, regelverk, hur man startar företag och skaffar patent och hur skatter och forskning kan främja fler innovationer i svenska företag. Senast en debattartikel i gårdagens DN. Men ingen pratar någonsin om de människor som ska komma med de nya idéerna och utveckla dem till innovationer som skapar värde i företaget/organisationen, för användaren och i samhället. Möjligtvis nämns företagaren eller forskaren, men aldrig den anställde.
Unionen presenterar idag en rapport där vi har undersökt hur tjänstemän ser på idéklimatet på sin arbetsplats. Sju av tio arbetar i företag där man uppmuntrar anställda att komma med nya idéer och där ambitionsnivån när det gäller innovationsutveckling är hög. Dessvärre är det inte ens fyra av tio som säger att företaget har en metod för att utveckla idéerna till nya och bättre produkter. Dessutom saknas tid för kreativt arbete. Undersökningen visar också att det finns en stark vilja hos tjänstemännen att bidra till utveckling på företaget och att de som trivs med sitt arbete tar fler egna initiativ och ett större ansvar för idéutvecklingen.
Att innovationsförmåga är en nyckelfaktor för företagens långsiktiga överlevnad vittnar många företagsledare om. Men orkar man verkligen ta tag i det i den egna organisationen eller blir det bara vackra ord på personalkonferensen? Företaget måste ha en metod för att systematiskt utveckla de idéer som kommer fram. Det är alldeles för lätt att bara se till nästa leverans och glömma det långsiktiga utvecklingsarbetet. Därför måste det finnas en strategi som tar sikte bortom nästa bokslut och som genomsyrar hela organisationen och tillåter att tid öronmärks för utveckling av nya idéer.
Innovationer kräver kreativa klimat i det lilla; på arbetsplatsen. Arbetet måste organiseras så att det ger utrymme för ifrågasättande av arbetsmetoder och möjligheter att pröva nya idéer. Att misslyckas måste vara tillåtet. Svenskt ledarskap är för det mesta bärare av en stark tradition där delegerat ansvar och befogenhet är väl utvecklat. I framsynta företag får medarbetaren också utveckla sin kompetens kontinuerligt. Det Unionen kallar ”en utvecklade arbetsmiljö” är samtidigt grogrunden för nya innovationer. Det ger Sverige utvecklingspotential!
Artikel i Göteborgsposten med exempel från Imano AB i Göteborg
Infantil ekonomi?
SvD Näringsliv skriver om kvartalsekonomifällan och att svenska företag är världsmästare i besparingar. Nordiska företagsledare ligger i topp i världen när det gäller stora sparplaner de kommande 12 månaderna enligt PWC:s stora vd-undersökning som presenterades i Davos.
Har företagen fått ADHD?
SvD Näringsliv skriver idag om att ständiga omorganisationer sällan ger utlovade vinster i företagen. Dramatiska organisationsförändringar brukar av aktieanalytiker tolkas som tecken på handlingskraft hos företagsledning och styrelse. Det långsiktiga resultatet i företagen av de här manövrarna är betydligt mer tveksamt. Kostnaderna blir högre än väntat, det skapar oro i organisationerna och kunderna glöms bort när anställda fokuserar på interna frågor.
Tig och lyd! – nygammalt ledarskap
I Sverige har vi infört Du-reformen och lärt oss respektera alla människors lika värde. Vi har arbetat hårt för att våra chefer ska lyssna på sina anställda och förankra beslut innan de genomförs. Vi tror att besluten blir mer genomtänkta, att resultaten blir bättre och arbetsglädjen större om anställda är delaktiga och kan påverka sin arbetssituation.Nu ser vi en nygammal företagskultur breda ut sig där höga chefer fattar besluten i slutna rum eller bara meddelar vilka beslut som den internationella koncernledningen har fattat. Det finns inget utrymme att ifrågasätta. Den som vågar ha en annan åsikt än chefen blir av med jobbet.
Innovationsstrategin – en trevlig skrift, men inte särskilt spännande
Idag släppte Annie Lööf den efterlängtade innovationsstrategin. Den innehåller inga skarpa förslag utan är en beskrivning av förutsättningarna för innovationer i Sverige. Den är både informativ och bred, för den som vill lära mer om de system som anger ramarna för innovationer.
Det negativa är att även om Annie Lööf framhåller hur viktig människan är för innovationerna, inte minst i sitt uttalande i samband med att strategin släpptes, så försvinner det perspektivt lite i själva skriften. Mycket litet utrymme ägnas t ex åt att beskriva förutsättningarna för hur man som arbetstagare ska få större utrymme för utvecklingsarbete i sitt jobb. Slimmade organisationer skapar ett högt tryck på personalen vilket hämmar kreativiteten. Ledarskap och struktur för att ta hand om nya idéer, liksom kompetensutveckling i arbetet, spelar mycket stor roll för att företagen ska lyckas utveckla sina produkter. Om detta står inte mycket i Lööfs innovationsstrategi. Och även om det är ett område hon inte så lätt kan påverka, så vore det värdefullt om hon visade på vikten av det interna arbetet i företag och organisationer.
Ständig tillgänglighet kräver utvecklad arbetsorganisation
Förra veckan skrev jag ett blogginlägg om några undersökningar som gjorts om mobilt arbete och nämnde då också att Unionen gör egna undersökningar om gränslöst arbetsliv. Idag presenterar Unionen undersökningen ”kontoret på fickan”
Undersökningen visar i korthet att två av tre tjänstemän läser jobbmailen på fritiden, att en femtedel upplever sig stressade av tillgängligheten och att bara hälften av de svarande upplever att de själva bestämmer när de ska läsa sin jobbmail. Gränsen mellan arbete och fritid blir allt mer uppluckrad med stress som följd.
Mobilt arbete underlättar livspusslet
CS Jobb presenterar den här veckan på sin hemsida en undersökning som visar att synen på mobilt arbete skiljer sig mellan tjänstemännen och deras arbetsgivare. Undersökningen är gjord av företaget Citrix som bland annat jobbar med molntjänster och mobila lösningar och kanske ska ses som en partsinlaga, dock en väldigt intressant sådan. Sju av tio av de svarande tjänstemännen vill jobba mer mobilt, men bara sju procent av de svarande arbetsgivarna i Sverige svarade att de förväntar sig att de anställda ska kunna göra detta 2020. Jämförelsevis svarade 60 procent av arbetsgivarna i Japan och 35 procent av arbetsgivarna i USA att de förväntade sig detta av de anställda 2020, oroväckande siffror för Sveriges tjänstemän som vill arbeta mobilt med andra ord. Den här undersökningen går dock stick i stäv med en annan undersökning presenterad på samma hemsida, som visar att svenska chefer har en positiv inställning till flexibelt arbete, där sex av tio chefer uppger att de anställda har möjligheten att arbeta på annan ort.
Lärande på arbetsplatsen är en del av kompetensförsörjningen
När Europeiska Socialfonden arrangerade en debatt om lärande på arbetsplatsen så var jag tillsammans med Svenskt Näringliv, SKL, LO, IfMetall och ArbetsSam i panelen. En del av seminariet handlade om hur vi kan rigga nästa programperiod inom Socialfonden, då framhöll jag företagens betydelse. Företagens behöver ha inflytande över programutformningen så att de känner ansvar att ta del av den. Det är i företagen jobben finns för våra medlemmar och där finns arbetsplatserna och arbetsinnehållet som kan utvecklas. Utan deras engagemang blir det mycket svårare om inte omöligt att få ut effektiva och långsiktiga resultat ur Socialfonden.
Jag pratade också om hur vi jobbar för att uppmuntra, stötta och öka efterfrågan på kompetensutveckling från våra medlemmar. Sen förde jag upp de kommande förhandlingarna om ett utvecklat omställningsavtal, vilket sätter strålkastarljuset på kompetensutveckling under anställning. Där framhöll jag det spännande arbetssättet som Trygghetsrådet TRS har där man arbetar med förebyggande verksamhet inom ramen för deras omställningsavtal. Det kunde väl vara något för oss?
Frågan om kompetensutveckling behöver bearbetas på flera nivåer
Det är ju ofta så med den här frågan att de flesta är överens om att kompetensutveckling är viktigt. Från slutsatserna i statens egna Globaliseringsråd till företag inom Svenskt Näringsliv och medarbetarna själva.
Och precis som du säger så saknas det inte hinder att röja. Jag känner igen problemen du beskriver och tyvärr kan jag liksom du bara konstatera att flera av dem återstår efter det att många belystes särskilt i Sverige i början av 2000-talet när individuella kompetenssparkonton var på tapeten. Ytterligare exempel finns här från Ekonomisk debatt och här från och IFAU.
Continue Reading →
-
Missa inte! Direktsänd debatt – Hillevi Engström vs Ylva Johansson
- Riksrevisionens rekommendationer till regeringen
-
Priserna sjönk i april – Riksbanken ligger ännu längre från inflationsmålet
- Skärmfri tid!
- Strejk i Fokus – studioversionen
- Förändringar nödvändiga i gymnasiala yrkesutbildningen
-
Därför är sifferlösa avtal inte rätt väg att gå
- Sjukförsäkringen måste bli bättre – men hur?
-
Skillnaderna i samhället ökar – men hur medvetet är agerandet?
- Välkommen till ett högaktuellt seminarium med unga makthavare. Om makt och framtidens arbetsmarknad.
Twitter
Follow @unionen on Twitter
