Oacceptabelt att föräldraskap ger sämre karriär

Av den undersökning som ligger till grund för Unionens nysläppta rapport Föräldravänligt arbetsliv 2017 framgår att en oroväckande hög andel av de privatanställda tjänstemännen upplever att föräldraledigheten varit en bromskloss i karriären. Föräldralediga riskerar också att hamna på efterkälken i lönehänseende. Risken att drabbas av negativa effekter ökar i takt med längden på föräldraledigheten.

Sedan år 2006 finns i föräldraledighetslagen ett förbud mot missgynnande av arbetstagare eller arbetssökande av skäl som har samband med föräldraledighet. Förbudet omfattar bland annat beslut om anställning, befordran, lön, arbetsledning, omplacering och avskedande. Syftet med missgynnandeförbudet är att säkerställa att arbetstagare som är, planerar att vara eller har varit föräldralediga inte drabbas negativt av detta i arbetslivet.

Flera framsteg har gjorts bland annat tack vare missgynnandeförbudet. Exempelvis är det numera ovanligt att det på anställningsintervjuer ställs frågor om huruvida den arbetssökande planerar att skaffa barn. Många arbetsgivare har en uttalat positiv inställning till föräldraledighet och betraktar denna som en personlig utveckling som kan vara till nytta i arbetslivet. Inom Unionens samtliga avtalsområden finns överenskommelser om så kallad föräldralön i upp till sex månader, det vill säga att arbetsgivaren betalar ut en löneutfyllnad upp till cirka 90 procent av lönen som ett komplement till föräldrapenningen som betalas ut av Försäkringskassan.

Det är bra. Men än i dag vittnar en anmärkningsvärt hög andel av de privatanställda tjänstemännen om att föräldraledigheten har hämmat deras karriär- och löneutveckling. Mammor upplever i högre grad än pappor att föräldraskapet blir en karriärbroms. Det visar den undersökning om föräldravänligt arbetsliv som Novus har genomfört på uppdrag av Unionen.

En anmärkningsvärt hög andel av de privatanställda tjänstemännen vittnar om att föräldraledigheten har hämmat deras karriär- och löneutveckling.

En femtedel av tjänstemännen i privat sektor som varit föräldralediga någon gång under de senaste tre åren upplever att föräldraledigheten har påverkat deras möjligheter till karriärutveckling negativt. Hela 34 procent av kvinnorna jämfört med 13 procent av männen svarar att så är fallet för deras del. Det är oacceptabelt att en så pass hög andel upplever att föräldraskapet har lett till försämrade karriärmöjligheter – och det är ett allvarligt jämställdhetsproblem eftersom skillnaden mellan kvinnors och mäns upplevelser är markanta.

14 procent av de som varit föräldralediga någon gång under den senaste treårsperioden svarar de inte ingick i lönerevisionen på samma villkor som övriga medarbetare på arbetsplatsen. 25 procent av kvinnorna svarar detta jämfört med 8 procent av männen. Vi kan endast spekulera om hur stor en del av det oförklarade lönegapet som kan förklaras av att föräldralediga kvinnor i mycket högre utsträckning än män hamnar utanför lönerevisionen när de är föräldralediga.

Unionens undersökning visar också att ju längre föräldraledigheten är desto högre är risken att drabbas negativt när det gäller både karriär- och löneutvecklingen. Exempelvis ingick 23 procent av de respondenter som varit föräldralediga längre än sex månader inte i lönerevisionen på lika villkor, jämfört med 17 procent av de som varit föräldralediga mellan tre och sex månader och nio procent av de som varit föräldralediga kortare än månader.  Eftersom kvinnor i genomsnitt tar ut längre perioder av föräldraledighet drabbas de med andra ord oftare och hårdare av negativa konsekvenser av föräldraledigheten.

Eftersom kvinnor i genomsnitt tar ut längre perioder av föräldraledighet drabbas de oftare och hårdare av negativa konsekvenser av föräldraledigheten.

Det talas mycket om att kvinnors större ansvarstagande för barn är en av de främsta orsakerna till att arbetslivet ännu inte är helt jämställt. Svaret på jämställdhetsunderskottet blir ofta att skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsarbetsmönster behöver minska. Unionen ställer sig bakom detta mål, av flera olika skäl. Exempelvis är kvinnors överrepresentation när det gäller deltidsarbete ett problem eftersom detta påverkar både inkomsten och pensionen negativt.

Men det innebär inte att vi ska sluta värna principen om att föräldralediga medarbetare har rätt att inte drabbas av negativa effekter i löne- och karriärutvecklingshänseende. Samtidigt som Unionen uppmanar till – och vill skapa incitament för – ett jämnare uttag av föräldraledighet och vab-dagar mellan kvinnor och män vill vi också fortsätta kampen för att ingen förälder oavsett hur länge den är föräldraledig eller deltidsarbetar på grund av sitt föräldraansvar ska missgynnas i arbetslivet som en följd av detta. Dessa två mål och logiker måste kunna existera sida vid sida.

Ingen förälder oavsett hur länge den är föräldraledig eller deltidsarbetar på grund av sitt föräldraansvar ska missgynnas i arbetslivet som en följd av detta.

Om vi resignerar och mer eller mindre accepterar att medarbetare (oftast kvinnor) som är föräldralediga länge och arbetar deltid får skylla sig själva underminerar vi inte bara betydelsen av missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen utan vi sviker också exempelvis de ensamstående föräldrar som inte har någon att dela föräldraansvaret med.

Så ja till minskade skillnader mellan kvinnors och mäns beteende i arbetslivet efter att de blir föräldrar. Men nej till att det är ofrånkomligt och nästintill legitimt att den som anpassar sitt arbetsliv till småbarnstillvarons behov ska drabbas av negativa konsekvenser av detta.

Unionen vill

Ingen ska behöva välja mellan ett utvecklande arbete och föräldraskap. Därför vill Unionen:

– att det på arbetsplatserna bedrivs ett aktivt arbete för att underlätta för föräldrar att förena barn och jobb

– att arbetsgivare aktivt uttalar sin positiva inställning till att medarbetare som blir föräldrar är föräldralediga

– att det på arbetsplatserna ska finnas rutiner som säkerställer att föräldralediga ingår i lönerevisioner på samma villkor som övriga anställda på arbetsplatsen

– att det som ett led i arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen kontrolleras att medarbetare som är eller har varit föräldralediga inte hamnat på efterkälken i karriär- och löneutvecklingshänseende

 

Fakta

Undersökningen om föräldravänligt arbetsliv har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Målgruppen för undersökningen är tjänstemän inom privat sektor med barn i åldersspannet 0-11 år. Undersökningen har genomförts som webbenkät under perioden 15-30 november 2016. Totalt omfattar undersökningen 2046 intervjuer med en deltagarfrekvens på 59 procent.

Kommentera