Industriföretagens syn på svensk konkurrenskraft

Jon Tillegård

Lagom till jul står så ännu en avtalsrörelse för dörren, idag har facken och arbetsgivarna inom industrin traditionsenligt utväxlat sina krav. Lika traditionsenligt under intyganden från båda sidor om att 1) den egna kravlistan bottnar i omsorgen om industrins internationella konkurrenskraft, och att 2) motpartens lista – om den förverkligades – skulle driva industrin några steg närmare avgrunden.

 

I ljuset av denna liturgiska konfrontation gällande industrins väl och ve framstår en händelse som inträffade nyligen som lite extra intressant. Tidigare i december presenterade nämligen fack och arbetsgivare inom industrin rapporten ”Konkurrenskraft på företagsnivå”. Rapporten är resultatet av ett flerårigt projekt, vars syfte har varit att parterna gemensamt ska få en bättre bild av hur industriföretag resonerar vid beslut kring investeringars placering. Studien bygger på information som samlats in via enkäter och intervjuer vid ett omfattande antal besök hos flera stora industriföretag med tillverkning och forskning såväl i Sverige som utomlands.

Hög produktivitetsnivå inte enda orsak till investering

Projektet har kretsat kring följande övergripande frågor. Vilken roll spelar mätbara faktorer som produktivitetsnivå och kostnadsläge? Hur vägs de mot mer svårmätbara faktorer som pålitlig tillgång till el, en välfungerande rättsstat i investeringslandet och risker förknippade med att vara beroende av långa transporter från leverantörer/till viktiga marknader? Och, inte minst intressant för de svenska industrijobbens framtid, vilka ser företagen i detta perspektiv som Sveriges styrkor och svagheter?

Rapporten visar hur komplexa företagens utvärderingar av sina verksamheter och beslut om lokalisering av investeringar är. I en jämförelse som görs i rapporten av sex stora och viktiga svenska industribolags produktionsanläggningar framträder bilden av en något högre produktivitetsnivå i anläggningarna i övriga Västeuropa än i de svenska. Av detta drar de undersökta företagen dock inte nödvändigtvis slutsatsen att det är mer gynnsamt att lokalisera kommande investeringar utanför Sverige.

Dels framhåller företagen en mängd olika omständigheter som gör att raka jämförelser av produktivitet och kostnadsnivåer mellan anläggningar måste tolkas med stor försiktighet och med djup kunskap om anläggningars varierade förutsättningar och roller i koncernen. Det kan alltså ur företagens perspektiv av olika skäl vara fullt rimligt och försvarbart att de undersökta svenska anläggningarna uppmäts som mindre produktiva än syskonanläggningarna i övriga Västeuropa. Dels visar studien att företagen visserligen ser produktiviteten som en viktig faktor vid investeringsöverväganden, men som långt ifrån den enda eller nödvändigtvis ens någon av de viktigaste av alla de faktorer som analyseras och vilka tillsammans bygger upp en anläggnings eller en verksamhets konkurrenskraft.

Figur 1: Företagens gång vid – och mätbara faktorers betydelse för – lokaliseringsbeslut

beslutsfilter-vid-lokalisering

Detta framgår av figur 1, vilken illustrerar hur företagens analys inför ett investeringsbeslut typiskt sett passerar fyra olika beslutsnivåer – ”filter” – där olika alternativa kandidater för en tänkt investering stegvis på varje nivå utvärderas utifrån hur väl de uppfyller företagets behov. I valet att exempelvis förlägga en investering till någon av de redan existerande produktionsanläggningarna inom koncernen, kan ledningen därför mycket väl i slutänden välja en kandidat som på pappret är mindre vass än övriga gällande de mätbara, operativa faktorerna på nivå 4. Detta givet att denna svagare prestation vägs upp av relativa styrkor gällande de ofta mer svårmätbara faktorerna på nivåerna 1-3, där strategiska marknadsmotiv ofta framhålls som avgörande.

Långsiktig stabilitet i Sverige gynnar investeringar

I figur 2 visas hur de studerade bolagen ser på betydelsen av olika faktorer vid lokaliseringsbeslut gällande industriproduktion (blå staplar), samt hur väl Sverige presterar i en internationell jämförelse gällande dessa faktorer (gula staplar). Företagen ger Sverige högt betyg gällande flera makrofaktorer så som rättssäkerhet, makroekonomisk stabilitet och tillgång till infrastruktur. Likaså bedöms tillgång till kompetens, effektiv organisering av arbetet och samverkan mellan ledning och medarbetare vara svenska styrkor.

Figur 2: Olika faktorers betydelse vid lokalisering av produktion samt Sveriges prestation enligt företagen

sverige-som-investeringsland

Det kan sammanfattas som att Sverige dels har stora styrkor gällande faktorer som ger långsiktig stabilitet och förutsägbarhet, vilket är av särskilt stor betydelse vid den typ av ofta mycket kapitalkrävande och platsbundna investeringar som industriproduktion innebär. Dels att svenska verksamheter med ett stort mått av inflytande från/ansvarstagande av de anställda ger goda förutsättningar för att arbeta resurssnålt och ständigt utveckla produktionsmetoder och produkter.
Svenska svagheter i den internationella konkurrensen som företagen pekar ut är nivån på arbetskraftskostnader för produktionspersonal och en i vissa avseende bristande flexibilitet gällande att anpassa produktionens storlek till en varierande efterfrågan. Till detta ska läggas det geografiska läget, beläget långt från industrins stora och växande marknader. De produktionsinvesteringar som görs med målet att möta en växande efterfrågan på marknader i östra Asien eller i Nordamerika hamnar på grund av kostnader och risker förknippade med långa transporter generellt sett inte i Sverige, utan istället på plats på dessa marknader.

Rapporten understryker att de svenska industrianläggningarnas konkurrenskraft är ett resultat av en komplex sammanläggning av en stor mängd faktorer. Till dessa faktorer hör förvisso nivån på arbetskraftskostnaderna och produktiviteten, men i de tider av avtalsrörelseretorik som nu ligger framför oss kan det ändå vara bra att 1) komma ihåg denna komplexitet, 2) minnas att Sverige enligt företagen även har stora relativa konkurrensfördelar och 3) inse att det största hoten mot en framtida expansion av svenska industrijobb kanske inte så mycket består i decimalutfallet på svenska industrilöner som i en fortsatt dyster ekonomisk utveckling i Europa.

 

Länk till rapporten: http://www.industriradet.se/wp-content/uploads/Konkurrenskraft-p%C3%A5-f%C3%B6retagsniv%C3%A5.pdf

Länk till DN-artikel om rapporten: http://www.dn.se/ekonomi/fack-och-industrin-overens-sverige-behover-mer-flexibilitet-for-att-locka-industriinvesteringar/

Kommentera