7. Hur tjänstemännens jobb påverkas av coronakrisen och andra ekonomiska kriser
Rapport 6 September, 2020

7. Hur tjänstemännens jobb påverkas av coronakrisen och andra ekonomiska kriser

Av: Unionen Opinion

Spridningen av covid-19 och de åtgärder som följt för att begränsa smittan har slagit hårt mot den globala ekonomin. Både i Sverige och på global nivå väntas negativ tillväxt under 2020. Varselsiffrorna har skjutit i höjden på den svenska arbetsmarknaden och många företag ser över sin bemanning för att minska sina kostnader. Samtidigt räddas många jobb just nu av möjligheten för företagen att söka statligt stöd för korttidsarbete. Den globala lågkonjunktur som pandemin orsakar kommer dock påverka arbetsmarknaden under lång tid. Frågan är vilka typer av tjänstemannajobb som kommer att drabbas hårdast under krisen och vilka jobb som kommer att finnas kvar på sikt?

I samband med covid-19-pandemin har Faethm utvecklat en analysfunktion i scenariomodellen som ger en bild av hur företag agerar vid ekonomiska kriser. Yrken har delats in i tre grupper efter risken att drabbas av neddragningar vid en lågkonjunktur; jobb med hög risk, medelrisk samt låg risk. Bedömningen bygger på historiska data som framförallt är hämtade från USA i samband med finanskrisen 2008.

Vilka jobb som försvinner i samband med en kris påverkas både av krisens art och av vilken kontext företagen befinner sig i. Det finns skillnader i hur arbetsmarknaden i Sverige ser ut jämfört med USA. Orsakerna till krisen vi ser i dag och det som utlöste finanskrisen 2008 är olika. I den ekonomiska kris som covid-19-pandemin orsakar har vi till exempel inledningsvis sett en större påverkan på tjänstesektorn, medan finanskrisen i första hand drabbade industrin.

I Sverige finns nu dessutom möjlighet för företag att söka stöd för korttidsarbete, vilket har till syfte att göra det möjligt för i normala fall livskraftiga företag att behålla personalen under en akut kris. Den möjligheten fanns inte under finanskrisen.

Samtidigt finns sannolikt mönster från tidigare kriser när det gäller vilka yrkesgrupper som drabbats hårdast som kan vara relevanta även denna gång. I vår analys väger vi därför samman insikter från scenariomodellen med våra erfarenheter från den svenska arbetsmarknaden.

Omstruktureringar är att vänta på företagen

Minskad och förändrad efterfrågan i pandemins spår i kombination med ett pressat ekonomiskt läge gör att många företag kommer att genomföra omstruktureringar och se över personalstyrkan. Detta sker samtidigt som företagen är mitt uppe i teknikskiften som förändrar företagens kompetensbehov. I samband med ett par av de varsel som har lagts av större företag under våren 2020, har företagen själva publikt uttryckt att varslen ska ses som redan pågående processer, där coronakrisen tvingat fram en ökning av takten när det gäller att ändra om i personalstyrkan.

Lågkonjunktur och strukturomvandling kan med andra ord förstärka varandra. De närmaste åren kan vi vänta oss en påskyndad omställningstakt där behovet av kompetensutveckling och omställningsinsatser ökar. Geopolitisk utveckling, klimatpolitik och en ny riskmedvetenhet kring pandemier är ytterligare exempel på vad som kommer påverka hur företagen investerar och bemannar sina verksamheter framöver.

Nästa sida >

Comments are closed.