Vår Politik 11 December, 2020

Digitaliseringstakten ökar på grund av pandemin – kompetensbehoven likaså

Av: Unionen Opinion

Den snabba tekniska utvecklingen har stor inverkan på arbetsmarknaden. Unionen har tidigare visat hur stor andel av tjänstemännens arbetsuppgifter som påverkas av ny teknik. Processautomation, prediktiv analys och rekommendationsteknologi är exempel på teknik som väntas förändra kompetensbehovet inom en rad olika yrken. Under 2020 har utvecklingen fått en extra skjuts.

Covid 19-pandemin har helt förändrat förutsättningarna för företagen. Behov av fysisk distansering för att minska smittspridning har tvingat fram nya sätt att organisera och utföra arbete. Nya efterfrågemönster har skapats, vilket har drivit fram förändrade affärsmodeller. Användandet av digital teknik är helt centralt i utvecklingen.

De förändrade förutsättningarna har lett till att införandet av ny teknik i företagen har snabbats på. Unionens bedömning är att automatiseringen av tjänstemännens arbetsuppgifter kommer att ske något snabbare under de närmaste åren, jämfört med vad vi förutspådde innan pandemin. Den här bilden stöds av scenariomodellen Unionen använder för att förutspå hur teknikskiften kommer att påverka olika yrkesgrupper och arbetsmoment.

Grafen bygger på utvecklingen av tjänstemannajobben i de fyra branscher vi har studerat.

Administrativa arbetsuppgifter automatiseras

En effekt av pandemin och den lågkonjunktur som pandemin har skapat är alltså en ökad hastighet i införandet av ny teknik. Det vi kan se med hjälp av scenariomodellen är det främst är etablerad teknik som finns tillgänglig idag och som är relativt lätt att implementera, som nu snabbare införs i företagen. Det handlar till stor del om processautomatisering, som används för att automatisera arbetsuppgifter som traditionellt utförs manuellt av administrativ personal. Arbetsuppgifter inom löneadministration, redovisning och handläggning av enklare ärenden är exempel på vad som påverkas när den här tekniken införs. Det handlar med andra ord ofta om typiska tjänstemannajobb som inte kräver högskoleutbildning och som idag ofta innehas av kvinnor.

Genom att använda scenariomodellen kan vi se att till exempel hälften av löne- och personalassistenternas arbetsuppgifter kan komma att automatiseras inom fem år. Det handlar till exempel om arbetsuppgifter som att underhålla och föra in data i register. För redovisningsekonomer kan hela 61 procent av arbetsuppgifterna automatiseras inom fem år enligt scenariomodellen, varav processautomatisering står för den övervägande andelen. Automatiska kalkyler, analyser och kvalitetssäkring av data är några exempel där processautomation kan ersätta manuell hantering.

Om vi tittar på de tio tjänstemannayrken som påverkas mest av processautomatisering under de kommande fem åren ser vi att det främst är yrken som redan innan pandemin förutspåddes påverkas mest av automatisering som finns med. Dessa yrken kommer nu att förändras ännu snabbare som en följd av att tekniska lösningar införs för att kunna rationalisera i företagens verksamhet.

Både ökade och pausade investeringar

Även på arbetarsidan påverkar ny teknik främst yrken där manuell administration och hantering kan ersättas av procesautomation. Exempel på yrken här är apotekstekniker, kassapersonal och lager- och terminalpersonal.

Undersökningar genomförda av andra aktörer pekar på liknande slutsatser.  I en undersökning från McKinsey uppger 67 procent av företagen att automatisering och användningen av artificiell intelligens (AI) har accelererat under pandemin. Undersökningen visar vidare att digitaliseringen av anställdas interaktion och samarbete har påskyndats i 85 procent av företagen. Det har även skett en ökad digitalisering av kund- och leverantörskontakter.

Samma trender syns i en undersökning från konsultbolaget KPMG. Enligt den har pandemin resulterat i bland annat ökade investeringar i it-säkerhet och it-lösningar kopplade till distansarbete, samt förändrade kundstrategier.

Men bilden är inte entydig. Samtidigt som digital teknik har varit avgörande för att hantera pandemins krav på fysisk distans har en del företag tvingats bromsa planerade investeringar för att kunna hantera intäktsbortfall och osäkra framtidsförutsättningar. Det har inneburit att vissa automatiserings- och digitaliseringsprojekt har skjutits på framtiden.

Det råder dock ingen tvekan om att trycket ute på företagen att införa ny teknik, för att vara konkurrenskraftiga och för att möta ändrade förutsättningar, har ökat som en effekt av pandemin. Därför förväntar vi oss att mer långsiktiga digitaliserings- och automatiseringsprojekt kommer att få extra fart under kommande år. Det kommer i sin tur accelerera förändringarna i arbetsuppgifter och kompetenskrav för många yrkesgrupper.

Teknikutvecklingen kräver återkommande kompetensutveckling

Samtidigt som vissa arbetsuppgifter rationaliseras bort ökar behovet av kompetens inom exempelvis mjukvaru- och systemutveckling, dataanalys och it-säkerhet enligt scenariomodellen. Dessa yrkesgrupper behövs inte minst för att kunna implementera de nya tekniska lösningarna. Utöver renodlade it-jobb påverkas även yrken inom rekrytering och HR, kommunikation och projektledning när ny teknik implementeras i företagen.

McKinsey lyfter att efterfrågan på kompetens inom agila arbetssätt, digitalt lärande och HR inriktat på digital- och distansrekrytering kommer att öka som en konsekvens av pandemin. De förutspår också en tillväxt av jobb kopplade till it, hälsa och säkerhet.

Allt detta understryker vikten av ett förbättrat system för livslångt lärande. Unionens scenariomodell visar hur en ökad digitalisering, automatisering och användning av AI drastiskt kommer att förändra företagens kompetensbehov och arbetsinnehållet i tjänstemannajobben.

Unionens egna undersökningar, såväl som svensk och internationell forskning, visar att kompetensutveckling är nödvändigt för att lyckas med införandet av ny teknik. Det räcker inte med att investera i tekniken. Medarbetarna måste lära sig att använda de nya verktygen och nya arbetssätt för att investeringen ska bära frukt. Kompetensutveckling är med andra ord avgörande för att företagen ska överleva både tillvaron under pandemin, men även på längre sikt.

Nu är det hög tid att genomföra systemförändringar så att yrkesverksamma får stärkta möjligheter att kompetensutveckla sig och ställa om till den nya arbetsmarknadens behov.

Överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv

Unionen har tillsammans med övriga fackförbund inom PTK kommit överens med Svenskt Näringsliv om ett nytt system för trygghet på arbetsmarknaden med kraftfullt förbättrade möjligheter till kompetensutveckling. Nu är det upp till politiken att leverera.

  • Det här är en reform, kanske den största någonsin, för att folk som jobbar ska kunna utbilda sig under arbetslivet.
  • I praktiken innebär det är att vuxna, en eller ett par gånger, under sitt arbetsliv får riktigt bra ekonomiska förutsättningar och rätt till ledighet för att fylla på sin kompetens genom utbildning som man själv uppfattar att man behöver för att stärka sin ställning i arbetslivet.
  • Det är individens egen uppfattning om vilket behov av utbildning man har som ska gälla, inte vad arbetsgivaren tycker. Förutsättningen är att utbildningen svarar mot arbetsmarknadens behov.
  • Det senaste decenniet har det pratats mycket om hur vi ska åstadkomma det livslånga lärandet, men det har saknats idéer och resurser för att faktiskt åstadkomma det. Nu tar vi stora steg mot att förverkliga det livslånga lärandet.

Det statliga stödet

I överenskommelsen (mellan PTK och Svenskt Näringsliv) ställs krav på att staten ska införa ett nytt offentligt studiestöd. Stödet kan ges till alla som är etablerade på arbetsmarknaden sedan minst 8 år om de vill gå en utbildning som stärker deras ställning på arbetsmarknaden.

Stödet består av att bidrag som ersätter 80 procent av lönen upp till ett tak på 25 000 kronor – som mest 20 000 kronor. Den som vill har också möjlighet att ta ett studielån på upp till 12 000 kronor i månaden.

En offentlig omställningsorganisation ska inrättas för rådgivning och studievägledning för dem som arbetar på företag utan kollektivavtal, dvs de som inte har tillgång till TRR:s tjänster.