Vita privilegier och diskriminering – Processer som vidmakthåller rasifierade ojämlikheter på arbetsmarknaden
Nyhet 1 Oktober, 2021

Vita privilegier och diskriminering – Processer som vidmakthåller rasifierade ojämlikheter på arbetsmarknaden

Av: Unionen Opinion

Vi behöver komplettera glada utrop om mångfald med effektiv handling och arbete mot diskriminering och rasism på våra arbetsplatser!

Vita privilegier och diskrimineringProcesser som vidmakthåller rasifierade ojämlikheter på arbetsmarknaden”. Så heter rapporten som lanserades den 30 september med ett seminarium och en paneldiskussion där Unionen medverkade. Över 400 personer deltog digitalt.

Det saknas inte forskning och rapporter som visar på diskriminering av rasifierade på svensk arbetsmarknad. Så det vet vi redan. Det intressanta är vad vi gjort med den kunskapen. Inte mycket visar det sig.

  • Nästan hälften av de ”icke-vita” deltagarna uppger att de behandlats annorlunda på arbetet p.g.a. sin etnicitet/hudfärg; Icke-vita” rapporterar väsentligt fler upplevelser av orättvis och nedlåtande behandling på arbetet än ”vita”; det är mer än dubbelt så vanligt att ”icke-vita” uppger att de kommer söka nytt jobb; ”vita” rapporterar ca 25% fler internutbildningar hos sin nuvarande arbetsgivare än ”icke-vita”, och så vidare.

Syftet med den här studien är att få kunskap om HUR mekanismer på arbetsmarknaden fungerar och reproducerar rasistiska mönster på samhällsnivå, inom organisationer och individnivå i Sverige. Liknande studier har redan gjorts i många andra länder, och vi konstateras att resultaten inte skiljer sig nämnvärt, en väckarklocka i sig.

Den för oss som fackförbund kanske viktigaste delen i rapporten är den som handlar om fackets roll och ansvar

Unionen organiserar 750 000 tjänstemän inom privat sektor och är Sveriges största fackförbund. Att rapporten visar på att rasistiska mönster på arbetsplatsen är något vi måste ta till oss, på riktigt.

”facken har misslyckats att fånga personer som känner sig diskriminerade: De får inte hjälp med sina rättigheter /…/ den svenska modellen utarmas.” är ett av citaten i rapporten.

”Vissa rasifierade svarta och bruna har till och med fått råd av facket att inte göra väsen av sig och ”inte gå vidare med ärendet”

Det kan såklart inte fortsätta.

”När man tar upp frågor om diskriminering, resonerar många svenskar att ’Så gör vi inte här. Vi har ju våra policyn och rutiner’”.  

Samtidigt som denna självbild existerar, att en är korrekt och litar på sina processer, erfar flera deltagare att medlemmar i olika verksamheter rapporterar diskriminering. Vi minns uppropen från medarbetare på flera arbetsplatser förra sommaren som ett tydligt exempel och att det kan inte, får inte hända igen.

Det går inte alltid att sätta fingret på att diskriminering sker. Det gör såklart facklig aktion svårt. Men inte alls omöjligt. Vi tog ju oss an sexuella trakasserier med hull och hår i och med MeToo, ja redan innan faktiskt. Så måste vi också ta oss an den rasism på arbetsplatsen som konkretiseras genom diskriminering. särbehandling och trakassering. Av respekt för våra medlemmar som kommer i alla färger och former. För att vara relevanta för alla tjänstemän.

Vad måste vi i facket göra?

  • Steg ett är att sluta tro att ”färgblindhet” är rätt väg. Sluta prata bort, ignorera och förminska problem som finns i samhället och på arbetsplatser. Representationen i våra led måste också förbättras.
  • Steg två är att ta till sig kunskap, lyssna och ta på allvar, använda de verktyg som finns i diskrimineringslagen såsom kravet på aktiva åtgärder som nära noll arbetsgivare genomför på diskrimineringsgrunder etnisk tillhörighet. Använd kunskapen och tekniken från jämställdhetsarbetet. Dessa kan de flesta fackliga i sömnen.

Unionen vill göra skillnad. Det är inte marknadsföring. Vi är övertygade om att arbetsmarknadens parter har ett ansvar att skapa förutsättningar för att alla ska ha en plats på arbetsmarknaden och hitta former för mångfald och inkludering i arbetslivet. Vi måste dock ta till oss att vi inte gjort tillräckligt.

Unionen ska utbilda förtroendevalda och anställda i rasism i arbetlivet i november med hjälp av Länsstyrelsen. Vi är många som ser mycket fram emot det. Hela TCO:s kansli, vår centralorganisation, ska också genomgå utbildningen.  Det ska bli en grund för ett mer effektivt, gemensamt arbete på samhällsnivå och på arbetsplatsnivå mot diskriminering och rasism. En grund för att försätta utveckla ett tryggt och inkluderande arbetsliv för alla tjänstemän.

Rapportens rekommendationer:

  • Utöka de särskilda krav som specificeras i diskrimineringslagen vad gäller till kön avseende kartläggning och åtgärder riktat mot löneskillnader och representation på ledande befattningar, till att även omfatta etnicitet/hudfärg
  • Förstärk tillsyn och skärp sanktioner mot arbetsgivare som inte gör det som lagen ålägger dem
  • Verka för att alla aktörer på arbetsmarknaden driver, utbildar kring och arbetar med frågor rörande diskriminering och likabehandling i arbetslivet och på enskilda arbetsplatser.
  • Bredare insatser på samhällsnivå (boendesegregation, skolsegregation, ekonomisk ojämlikhet)
  • Vidare forskning
  • Offentlig statistik bör samlas in på ett sätt som synliggör rasifierade ojämlikheter

Läs rapporten.

Comments are closed.