Unionens och Resumés talangfrukost om framtidens arbetsliv och kompetens
Media & Kommunikation 10 Oktober, 2018

Unionens och Resumés talangfrukost om framtidens arbetsliv och kompetens

Av: Unionen Opinion

Den fjärde oktober var det Unionen och Resumés Talangfrukost om framtidens arbetsplats ur ett kompetensperspektiv. Hur kommer framtidens mediejobb se ut på en alltmer automatiserad arbetsmarknad? Vilka krav kommer det att ställa på individen, företag, utbildningssystemen och samhället i övrigt.

Fredrik Wass, journalist och omvärldsbevakare på Sveriges Tidskrifter inledde med sin egen trendspaning om gav fyra anledningar till varför du som individ ska göra som mediebolagen.

Därefter följde ett panelsamtal med rubriken Hur blir vi redo för morgondagens arbetsliv? Deltagare var Peter Hellberg, 1:e vice ordförande Unionen, Paulina Holm, HR-direktör Bonnier News och Fredrik Wass.

Arbetsgivarna måste börja prioritera sina anställdas kompetensutveckling

Unionens senaste kompetensbarometer visade att endast sex av tio tjänstemän har genomfört någon form av kompetensutveckling det senaste året. Det är oroväckande – arbetsgivarna måste börja prioritera sina anställdas kompetensutveckling.

Politiken spelar också en viktig roll

Samtidigt måste också politiken ge tydliga direktiv så att högskola och yrkeshögskola även kan vända sig till yrkesverksamma i större utsträckning än idag.

Peter avslutade med att säga:
“Vi i Unionen tror att det bästa är att det finns flera olika möjligheter att kombinera arbete och kompetensutveckling under hela yrkeslivet. Men vi vet också att bara 4 av 10 har en individuell utvecklingsplan på jobbet. Här kan vi göra väldigt mycket för att främja kompetensutveckling.”

Se panelsamtalet här:

Unionens reformförslag för framtidens kompetensförsörjning

1. Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma
Endast tre procent av studielånet för högskolestudier gick förra året till studenter över 39 år. Systemet fungerar inte för yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig. För att ändra på det behöver till exempel bidragsbeloppet höjas för dem som behöver utbilda sig av arbetsmarknadsskäl. Fribeloppet behöver också höjas så att det blir lättare att kombinera arbete på deltid med studier utan att studiemedlet minskas av arbetsinkomsten och åldersgränserna behöver flyttas uppåt.

2. Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov
Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag. Resurstilldelningssystemet behöver också i större utsträckning än i dag gynna utbildningar som både innehållsmässigt och till formen riktar sig till och är anpassade efter yrkesverksammas förutsättningar.

3. Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan
För att snabbare komma åt kompetensbristen och underlätta yrkesverksammas vidareutbildning måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behöver också finnas fler kortare utbildningsprogram.

4. Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens
Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. För att korta utbildningstiderna behöver möjligheterna till validering av befintlig kompetens bli bättre än idag. Det här kan bli viktigt inte minst vid en konjunkturnedgång, när många blir uppsagda och behöver ta sig vidare på arbetsmarknaden.

Comments are closed.