Unionens kommentar till budgetproposition för 2021
Ekonomi 22 September, 2020

Unionens kommentar till budgetproposition för 2021

Av: Unionen Opinion

Regeringen vill investera sig ur krisen. Men för att lyckas måste det finnas personer med rätt kompetens som kan göra jobbet. Risken är stor att vi kommer ha mängder av jobb som få kan utföra – samtidigt som arbetslösheten ökar. Det är en slutsatserna som Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, drar när budgeten nu presenterats. 

Den 21 september 2020 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2021 till riksdagen.

Budgetutrymmet låg på rekordstora 100 miljarder kronor, genom vilket regeringen hoppas återstarta en ekonomi som är svårt sargad av Coronapandemin. Samtidigt ser man ett fönster att göra investeringar för att påskynda en strukturomvandling som ändå måste ske, främst kopplat till klimatet.

Gröna investeringar och det långsiktiga perspektivet är naturligtvis mycket positivt. Det är i den riktningen Sverige måste gå för att möta klimatmålen och behålla konkurrenskraften.

Men någon måste genomföra det stora framtidsprojektet, och i frågan om kompetensförsörjning kommer budgeten till korta. Unionen välkomnar de satsningar som finns med i budgeten på ökat livslångt lärande, men det behövs mer. Risken är stor att vi kommer att ha mängder av jobb som få kan utföra – samtidigt som arbetslösheten ökar.

De arbetstillfällen som utlovas i spåren av satsningarna kräver i regel hög utbildning och specialiserad kompetens, som inte kan fyllas utan omfattande utbildning, omskolning och kompetensutveckling av den befintliga arbetskraften. Vi ser också nu i många branscher att omstruktureringar av verksamheten som var planerad sedan tidigare har skyndats på av krisen.

Arbetsmarknadens parter sitter just nu i förhandlingar, och där är bättre möjligheter till omställning och kompetensutveckling en central pusselbit. Unionen är helt inställd på att parterna måste ta sitt ansvar för att förbättra möjligheterna till omställning under arbetslivet. Men regeringen måste också bidra till ett mycket bättre fungerande system för kompetensutveckling än idag.

De åtgärder som presenterats i budgeten kopplat till kompetensutveckling är bland annat utökade resurser till yrkeshögskolorna och en satsning på livslångt lärande på universitet och högskolor. Det är viktiga satsningar som Unionen har drivit på för länge, men vi saknar ett helhetsgrepp och ett tydligt fokus på att skala upp satsningarna. Insatser för redan yrkesverksamma är den snabbaste vägen till att fylla kompetensluckorna. Om regeringen inte växlar upp sina ambitioner för arbetskraftens kompetensutveckling kommer investeringsambitionerna i budgeten att falla platt.

Regeringen får heller inte tappa siktet på här och nu. Vi har trots allt en pågående pandemi och ett mycket stort problem på arbetsmarknaden – arbetslösheten. Den ligger på nära 9 procent och kommer sannolikt att öka ytterligare i höst, då många av de varsel som lades under sommaren kommer att växlas över till arbetslöshet. Genom att inte lämna tydliga besked kring vad som gäller för korttidsarbete framöver riskerar regeringen att spä på uppsägningarna i onödan.

Unionen saknar

Trots att budgeten innehåller omfattande satsningar på en lång rad områden anser Unionen att regeringen missat att prioritera ett antal viktiga frågor i budgeten.

Insatser för bättre fungerande validering

  • I höstbudgeten avsätts nästan inga resurser till högskolor och universitet för validering av befintlig kompetens, vilket är en stor besvikelse. Nu finns mängder av yrkesverksamma som vill ställa om till nya jobb. De ska inte behöva börja från början, utan måste kunna dra nytta av de erfarenheter de har. Det är alldeles för svårt idag. Här finns färdiga förslag som ligger i regeringens byrålåda, men inget händer. Validering är nyckeln till en snabb omställning och nödvändigt om regeringen vill göra verklighet av de ambitiösa investeringar som föreslås i budgeten.

Klara besked om korttidsarbete

  • Det är positivt att regeringen inför stöd till företag som genomför kompetensinsatser vid korttidsarbete. Men det är olyckligt att stödet börjar gälla först vid årsskiftet. Då har många företag sannolikt slutat använda korttidsarbete och vi har missat ett viktigt fönster för kompetensutvecklingsinsatser. Regeringen borde ha prioriterat att få detta på plats snabbare.
  • Unionen är också kritisk till att det finns ett tak för hur mycket kompetensutvecklingen får kosta per person. De exakta takbeloppen framgår inte av budgeten och kommer sannolikt att fastställas i en förordning längre fram. Taket får inte vara för lågt. Utbildningen som ges ska vara relevant och strategiskt viktig, inte billigast. Här får staten inte snåla.
  • Unionen är bekymrad över att det saknas tydliga besked om vad som gäller för systemet med korttidsarbete som helhet efter årsskiftet. Korttidsarbete är den åtgärd som har bidragit mest för att rädda Sverige från en djup depression och en långt högre arbetslöshet än vad vi faktiskt har. Vi vill att regeringen snarast, i dialog med arbetsmarknadens parter, slår fast hur reglerna för korttidsarbete ska se ut efter årsskiftet.
  • Unionen anser att företag som har använt korttidsarbete under 2020 ska kunna få ytterligare stöd under 2021, efter prövning av Tillväxtverket, ifall det kommer en andra smittovåg och dipp i ekonomin.

Permanent höjning av a-kassan

  • Regeringen föreslår att flera av de förändringar som gjordes i a-kassan under våren 2020 förlängs i ytterligare två år till och med 2022. Unionen vill att dessa regeländringar görs permanenta istället för att bara förlängas i två år.
  • En av de första åtgärderna som regeringen vidtog med anledning av Coronakrisen var att höja taket i a-kassan. Den tidigare nivån var uppenbarligen för låg för att uppfylla sitt syfte. Därför borde den tillfälliga höjningen av a-kassetaket göras permanent. Även de mer generösa villkoren för att kvalificera sig bör ligga kvar. A-kasseersättningen bör indexeras så att vi slipper genomföra liknande panikåtgärder vid nästa kris.

Etableringsjobb

  • I höstbudgeten framgår att regeringen arbetar för att etableringsjobben ska finnas på plats under 2021. Beskedet är välkommen men är också förmedlat i en enda mening. Planen borde vid det här laget vara mer detaljerad än så. Det är hög tid att få etableringsjobben på plats, så att fler nyanlända och personer med svag förankring kan komma in på arbetsmarknaden.

Unionen gillar

Satsningar på utbildning för yrkesverksamma

  • Det är mycket positivt att yrkeshögskolan tilldelas ytterligare resurser för att kunna fortsätta sin redan genomgripande expansion. Satsningen på korta och flexibla utbildningar för yrkesverksamma har Unionen drivit på under lång tid. Det handlar om en stor utbyggnad av en helt ny satsning med viss risk för växtvärk om expansionen sker för fort. Det är viktigt att utbildningarna håller hög kvalitet och når rätt målgrupp.
  • Inom högskolan förlängs den särskilda satsningen på livslångt lärande som inleddes till följd av Coronakrisen. Behovet är dock större än de 3000 årsplatser som nu skapas.
  • Ett efterlängtat besked är också att lärosätenas ekonomiska risk för dessa utbildningar minskar. De kommer att få samma ersättning per student även om de som läser på kurser för livslångt lärande i genomsnitt tar lägre andel av poängen jämfört med andra studenter.
  • Det är bra, men Unionen vill helst se att regeringen tar ett helhetsgrepp om systemet för resursfördelning till högskolor och universitet, så att dessa har råd och möjlighet att erbjuda korta kurser och utbildningar till yrkesverksamma.
  • Att åldersgränserna för studiemedel höjs är bra men otillräckligt. För att förslaget ska få avsedd effekt måste också de ekonomiska villkoren för studiemedlet för yrkesverksamma förbättras- annars kommer få vilja använda sig av den nya möjligheten. Något sådant förslag finns inte.

Stora satsningar för att främja industrins gröna omställning

  • Det är glädjande att budgeten innehåller ett antal viktiga satsningar som främjar industrins gröna omställning och ökad konkurrenskraft. Industriklivet har fått ökade resurser liksom en del viktiga pilotprojekt för elektrifiering. Dessa projekt måste dock kombineras med stora satsningar på kompetensomställning, både på kort och lång sikt.
  • Om Sverige även framöver ska vara en ledande kunskapsnation med globalt framgångsrika företag behöver vi säkra företagens forsknings- och innovationsinvesteringar i Sverige. De statliga satsningarna på forskning och innovation spelar en avgörande roll för var företagen väljer att investera och framtidens jobb finns. Därför blir innehållet i den kommande FoI-propositionen av stor betydelse.

Comments are closed.