Så förbättras systemet för korttidsarbetet
Nyhet 9 December, 2020

Så förbättras systemet för korttidsarbetet

Av: Unionen Opinion

Unionen är i grunden positiv till de besked som regeringen gett om korttidsarbete under hösten. Det är viktigt att företag som använt sig av korttidsarbete under 2020 har möjlighet att göra det också under första halvan av 2021. Men tiden börjar bli knapp. Regeringen måste se till att lagstiftningen kring detta kommer på plats så snart det bara går. Att den inte är det skapar stor osäkerhet.

I Unionens remissvar på ”Stöd vid korttidsarbete i vissa fall” kan du ta del av våra synpunkter på de förändringar som regeringen har aviserat. Vi har också förslag på ändringar och tillägg som skulle förbättra systemet ytterligare.

Unionens 6 förslag till förbättring

1. Underlätta för kompetensutveckling. Regeringen har aviserat att man kommer införa stöd för kostnader för kompetensutveckling under korttidsarbete, från årsskiftet. Det är bra, även om vi hade velat ha detta på plats långt tidigare. Det brådskar nu att få detaljerna i reglerna på plats, så att företagen vet vad som gäller. Det gäller till exempel hur höga kostnader för kompetensutveckling som företagen kan få hjälp med att täcka. Här är vi oroliga att takbeloppet sätts alldeles för lågt. Eftersom företagen själva kommer bära 40 procent av kostnaden så borgar det för att insatserna som görs är väl avväga. Det är viktigt att det är rätt kompetensutveckling som genomförs, inte den billigaste.

2. Nej till korttidspermittering under uppsägningstiden. Regeringen föreslår att möjligheten för arbetsgivare att få stöd för korttidsarbete även under uppsägningstid ska förlängas till halvårsskiftet 2021. Unionen motsätter sig det. Systemet för korttidsarbete är till för att rädda jobb, och det blir därmed märkligt att ge stöd som inte leder till det (eller som till och med gör det billigare att säga upp personal). Därför bör den reglering som möjliggör detta inte förlängas.

3. Höj inkomsttaket. Arbetsgivare med stor andel högkvalificerad personal missgynnas av regelverket, eftersom inkomsttaket är alltför lågt satt. Det finns en risk att tjänstemän med lön över taket i större utsträckning blir uppsagda under en kris än de med lägre löner, eftersom bördan för arbetsgivaren helt enkelt är större. Dessutom ligger taket på en högre nivå i till exempel ett viktigt konkurrentland som Tyskland. Det innebär att företag har sämre förutsättningar att behålla högkvalificerad personal i Sverige, och att det finns en risk att företag med verksamhet i båda länderna i större utsträckning skär ned just i Sverige. Unionen anser därför att inkomsttaket för stödet bör höjas från 44 000 till 50 000 från och med 2021.

4. Lika förutsättningar. Samtidigt anser vi att det behöver göras ändringar som skapar mer lika förutsättningar oavsett personalens inkomstnivåer. Korttidsarbetslagen bör ändras så att det tydliggörs att nivåerna för minskning av arbetstid och lön ska vara låsta även över taknivån. Detta innebär att samma löneminskning ska ske för samtliga arbetstagare som deltar i respektive steg av korttidsarbete, oavsett lönenivå. Det här är så som det varit tänkt i de utredningar och förarbeten som föregått lagstiftningen, som alltså behöver korrigeras i enlighet med det.

5. Skräddarsy ett stabilt system. Det är också väldigt viktigt att regeringen inom en snar framtid utreder vad som ska gälla långsiktigt när det gäller systemet för korttidsarbete – så att vi får stabila och välfungerande spelregler. Här behöver parterna involveras. Kriser kommer och går, och det behöver finnas ett beständigt system som snabbt kan komma på plats och där det är förberett för olika alternativ, så att politiker inte i onödan behöver ge sig in och ändra reglerna i systemet utifrån olika krisers förlopp. Regeringen behöver även genomlysa vad som ska vara rollen för det system för korttidsarbete som regeringen kan aktivera vid en synnerligen djup kris, men som under 2020 inte aktiverades.

6. Få koll på hur det påverkar pensionen. Regeringen behöver också genomföra en översyn av effekterna av korttidsarbete på bland annat allmän pension och sjukersättning, vilket regeringen avvisade i propositionen i våras med hänvisning till stöd enbart ska lämnas i särskilda fall och under en begränsad period. Eftersom enskilda företag nu kan ansöka om stöd för korttidsarbete via Tillväxtverket, även när regeringen inte aktiverat lagen i samband med en synnerligen djup kris, ökar sannolikheten för att arbetstagare inom vissa branscher kommer att omfattas av korttidsarbete ett flertal gånger under ett arbetsliv. Det behöver säkerställas att dessa grupper på arbetsmarknaden inte drabbas av långsiktigt negativa effekter i form av sänkta ersättningar från de offentliga trygghetssystemen.