Så får du högre lön – utan att förhandla själv
Nyhet 28 Januari, 2020

Så får du högre lön – utan att förhandla själv

Av: Unionen Opinion

Visste du att ingen lag hindrar svenska företag från att frysa de anställdas löner i flera år? Så varför händer det aldrig, inte ens när företaget går med förlust. Svaret stavas märket. 

Visst är det konstigt när du tänker efter – även förra året när ditt företag förlorade pengar fick du mer i lön. Kanske inga miljonbonusar, men ändå. Anledningen till det är märket – ett ord många av oss mest har hört på nyheterna, en sån där förhandlingsgrej som facken och näringslivet håller på med.

– Märket är ett begrepp vi inom facket gärna svänger oss med, men på vanlig svenska är det ett mått på vilken löneökningstakt vi ser de närmaste åren, säger Joakim Olofsson, förtroendevald vid Axfood.

Enkelt förklarat är märket grundbulten i en avtalsrörelse. Industrins parter, alltså facket och näringslivet, kommer överens om vad som är en rimlig löneökningstakt de närmaste åren, exempelvis två procent. Den siffran gäller även för andra branscher som löneförhandlar. (Exakt vad du får beror på vilken typ av kollektivavtal du har.) Anledningen till att just industrin får sätta riktvärdet, är att om svensk industri – som är viktig för landet – ska kunna konkurrera internationellt, så kan de inte ha orimliga lönekostnader. Man försöker alltså hitta en balans som hjälper din lön, men inte stjälper företagets konkurrenskraft.

– Vi har haft det här systemet sedan 1997, innan dess tenderade branscher att buda över varandra, vilket satte igång ett lönerace som ökade inflationen. Och om priserna ökar i samma takt som lönerna, så äter det upp din löneökning, förklarar Sara Hedman Hallonsten, avtalsspecialist med fokus på lönefrågor vid Unionen.

– Det är också en garanti för att du får en stadig löneökning. Reallöneökningarna (alltså vad du kan köpa för din lön, vad pengarna räcker till) har ökat 60 procent sedan vi började med märket, förklarar Joakim Olofsson.

Joakim är butikskonsulent på Dagab inköp och logistik, och har sina kontor i Malmö och Helsingborg. Av ett 50-tal anställda är cirka 30 med i Unionen-klubben som han representerar. Joakim är också centralt förtroendevald, arbetstagarrepresentant i styrelsen på Dagab och suppleant i styrelsen hos Axfood. Han känner därmed väl till matbranschens framtidsutmaningar, som e-handel och automation, exempelvis automatiserade lager.

– Det är viktigt att personal kompetensutvecklas, så att de kan fortsätta ha kvar sina jobb. Jag är glad att facket är på den bollen, säger Joakim Olofsson.

Men utmaningar till trots så är det här en bransch som går bra. Bara Axfood omsätter cirka 48 miljarder.

– Det gör oss näst störst på marknaden, efter Ica. Coop säger visserligen samma sak, skrattar Joakim Olofsson.

Det här gör att vissa Unionen-medlemmar undrar varför de inte får ännu mer i löneökning. Varför måste matbranschens löneökningar lira med industrins, där framtidsutsikterna är mer tveksamma just nu?

– Ja, en del kollegor tycker att vi borde få mer betalt. Varför ska vi anpassa oss till industrin som har det lite svajigt och osäkert just nu, när vårt företag och vår bransch göra stora vinster? Vinster som vi medarbetare i allra högsta grad har bidragit till att skapa, säger Joakim Olofsson.

Ja, varför ska ni göra det?

– Den andra sidan av myntet är såklart att märket garanterar oss löneökningar även de år företaget går sämre, så det ger en viss trygghet, förklarar Joakim Olofsson.

Märket är också mer flexibelt än många tror, det styr visserligen de centrala förhandlingarna, men:

– Om ett företag gör lysande vinster och vill betala sina anställda mer, eller ge bonus och provision, så finns det ingen som hindrar en arbetsgivare från att göra det, säger Sara Hedman Hallonsten och tillägger:

– Man ska också komma ihåg att i Sverige finns det inte någon lag som säger att du ska få en löneökning varje år, i realiteten skulle företag kunna frysa lönerna i flera år. Men på det här sättet får du garanterad löneökning.

En annan vanlig kritik mot märket är att löneskillnaderna cementeras. Två procent på en lön på 50 000 kronor i månaden är mycket mer i kronor räknat än två procent på 20 000 kronor. På så sätt växer klyftan mellan hög- och lågavlönade.

– Absolut, men resultatet skulle bli detsamma om företaget självt bestämde sig för att ge alla anställa 1,5 procent i löneökning, säger Sara Hedman Hallonsten.

Nej, ingen lönebildningsmodell är perfekt, men fördelarna överväger och det är därför Unionen vill ha kvar märket.

– Fast om det alltid kommer att vara industrin som sätter nivån vill jag låta vara osagt. Kanske är det då ytterligare någon bransch som har samma betydelsefulla roll för Sveriges konkurrenskraft. Det får utvärderas löpande, säger Sara Hedman Hallonsten.

Ju fler som är med i facket, desto starkare say har vi. Tillsammans får vi igenom mer. 

Comments are closed.