Nya karriärtipset: <br> Löpande lärande
Nyhet 25 Augusti, 2020

Nya karriärtipset:
Löpande lärande

Av: Unionen Opinion

Tekniken förändrar arbetsmarknaden, vilket innebär utmaningar men också möjligheter. Framförallt för människor som gillar att lära om och lära nytt. Men man måste få chans att göra det. Där behöver Sverige lyfta ett snäpp. 

Det går undan nu, för samtidigt som vi är inne i pandemi där vissa saker har satts på paus, så är vi också mitt inne i en teknikrevolution.

– Ingen teknik tidigare i historien har spridits så fort som AI. På fem år har den lyckats nå nästan alla människor på jorden och används dagligen, exempelvis genom att du får rekommendationer på Youtube, där en AI försökt lista ut vilken film du vill se härnäst, säger Pontus Strimling, docent i nationalekonomi vid Institutet för framtidsstudier, som forskar på hur AI kommer att påverka samhället.

Egentligen går utvecklingen både fortare och långsammare än förväntat. De självkörande bilarna som det talats om i många år nu lyser fortfarande med sin frånvaro på gatorna.

– AI-teknik är bra på att få rätt ofta, men det krävs mycket för att den ska få rätt jämt, så när vi har låg tolerans för fel (vi vill exempelvis inte att bilar ska köra på cyklister ens ibland) dröjer tekniken. Vid rekrytering används tekniken däremot flitigt. Det finns inga bevis för att AI-tekniken är särskilt bra på att rekrytera folk, men det finns heller inga bevis på att människor anställer rätt personer, säger Pontus Strimling.

Det här förändrar inte bara vår vardag på hemmaplan, utan även arbetsmarknaden.

– Tekniken gör att vi får tjänster vi vill ha och slipper göra en del tråkiga saker själva, så i grund och botten är det bra. Men människor som förlorar sina jobb på grund av tekniken måste få chans att omskola sig, säger Pontus Strimling.

Ja, jobb förstörs inte, utan arbete omorganiseras, menar Joakim Wernberg, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum, med fokus på framtidens arbete. Historiskt har det (grovt generaliserat) varit så att ju mer utbildning du skaffar dig, desto mindre påverkas du av omställningar, men den här gången är det annorlunda.

– Tidigare automatiserades huvudsakligen manuella rutinbaserade uppgifter som förknippades med låga löner och utbildningskrav, men med digitalisering, AI och nya mjukvarulösningar kan maskiner även utföra analytiska uppgifter vilket innebär att även jobb med högre lön och utbildningskrav påverkas. Exempelvis kan AI läsa röntgenplåtar, vilket gör att specialistläkare kan lägga mer tid på patienter istället, säger Joakim Wernberg.

Så vilka skills ska man satsa på för att inte bli ersatt av maskiner?

– Människors arbete kommer att bli mer kognitivt krävande, i takt med att maskiner utför allt fler rutinbaserade uppgifter. Vi behöver bli bättre på att anpassa oss till nya situationer. Därför tror jag på en typ av renässansmänniska, med kunskaper i filosofi, retorik och kommunikation i kombination med spetskompetens, säger Joakim Wernberg

Ytterligare en utmaning är att vi inte riktigt är klara med den förra teknikrevolutionen – digitaliseringen. Den pågår parallellt med automatiseringen.

– Det är påfrestande när nästa teknikskifte kommer så snabbt inpå. Samtidigt behöver vi vänja oss vid att nya tekniker kommer med kortare intervall, och hitta sätt att anpassa oss snabbare, säger Pontus Strimling.

Så vad krävs av samhälle och individer för att lyckas? Svaret är kontinuerlig utbildning. Och det borde ligga i såväl Sveriges som näringslivets intresse att erbjuda människor bättre möjligheter att uppdatera sig.

– Om teknikskiften tidigare skedde med 30–40 års mellanrum, så kunde man utbilda sig till något som ung och sedan jobba med det hela livet. Men nu introduceras nya teknologier med allt högre hastighet, så vi kan inte vänta på att nästa generation ska utbilda sig, säger Pontus Strimling.

Men kompetensutveckling och kompetensförsörjning handlar inte bara om långa, formaliserade utbildningar. Det kan lika gärna handla om korta onlinekurser, en masterclass-kurs eller att man lär sig använda nya program i jobbet.  Så det gäller för såväl näringslivet som individer att vara mer på tå vad gäller ny kunskap – att bli bättre på löpande lärande.

– Vi har historiskt värderat kompetens genom att titta på uppnådd kunskap, som en examen, även om det var länge sedan man tog den. Det borde bli mer intressant för arbetsgivare att istället vid en anställningsintervju fråga mig vad jag lärt mig sedan dess, eller ännu hellre vad jag vill lära mig om jag får jobbet. Trygghet är inte att behålla det jobb du har, utan trygghet är att vara uppdaterad och därmed anställningsbar, säger Joakim Wernberg.

På vilka sätt påskyndar corona utvecklingen på arbetsmarknaden? – Pontus Strimling svarar

”Pandemins långsiktiga effekter på samhället kan vi inte vara säkra på, men en tendens vi sett vid andra händelser är att om de skapar förändring som går i den riktning vi redan var på väg, så går vi inte tillbaka efteråt. Ta exempelvis metoo-rörelsen, den skärpte in normer kring hur vi får bete oss på arbetsplatser, men gjorde det i en riktning vi redan var på väg. Utvecklingen fick extra fart av metoo. I början av 2020 höll vi redan på att överlämna saker till datasystem och hade börjat distansjobba, så de trenderna har fått en extra skjuts av corona. Och yrken som redan var hotade, kommer inte tillbaka. Men corona ändrar inte riktningen, tror jag. När det här är över kommer vi återgå till att ta i hand och kramas.”