Kvinnliga idrottare har inte en sportslig chans
Nyhet 21 Januari, 2020

Kvinnliga idrottare har inte en sportslig chans

Av: Unionen Opinion

– Män dras dit där det finns pengar. Pengar dras dit det finns män.

Det konstaterar Anna Maria Hellborg, doktor i idrottsvetenskap vid Malmö Universitet. 2019 lade hon fram sin avhandling Godispengar eller överdådig lyx? Om elitidrott ekonomi och jämställdhet. Där granskade hon villkoren för elitidrottare inom fotboll, ridsport, golf och curling ur ett jämställdhetsperspektiv. Hon har undersökt förbundens tidskrifter från 80-talet och framåt. Vad står om ekonomiska villkor för elitidrottare? Vilka diskussioner finns, och hur skriver man om män och kvinnor? Hon har gjort intervjuer med chefer på de olika förbunden, och pratat med SOK om deras medel.

– Det skiljer sig mycket mellan idrotterna. Kvinnor som spelar golf har till exempel bättre möjligheter att tjäna pengar än män som spelar curling. Men inom varje idrott finns samma tendenser till att det inte är jämställt.

Fotbollen är det kanske tydligaste exemplet. I damallsvenskan har löneläget stagnerat sedan lång tid, medan snittet fortsätter att öka i herrallsvenskan.

– Fotbollförbundets ersättning till dem som spelar i landslagen betalas ut enligt en schablon som är lika för alla i varje lag – men som är högre för herrlaget än för damlaget. Männen får också mer pengar i den bonus som betalas ut för bra resultat i mästerskap.

Riktigt bra kvinnliga golfspelare kan visserligen leva på sin idrott, på ett sätt som kanske inte alla inom svenska damlandslaget i fotboll kan. Men även inom golfen är det enorm skillnad på prissummorna mellan män och kvinnor.

– En man som kommer på någon av de lägre placeringarna kan få mer pengar än en kvinna som vinner en damtävling.

Ridsporten utmärker sig genom att kvinnor och män tävlar tillsammans, och det är ingen skillnad på prispengarna.

– Här gäller det istället att få sponsorer, eller hästägare som vill att man ska rida deras häst. Och vem bedöms då som en kompetent ryttare? Vem får möjligheterna att rida de bästa hästarna? Nittio procent av Ridsportförbundets medlemmar är kvinnor, men på elitnivå är det ungefär hälften män.

När det gäller de tre olympiska grenarna inom ridsporten, dominerar hoppningen stort. Här finns otroligt mycket mer pengar – och detta är också den gren som är mest dominerad av män.

– Beror det på att män söker sig till hoppningen för att den ger mer pengar, eller finns det mer pengar där männen finns, frågar sig Anna Maria Hellborg.

Villkoren förändras inom alla idrotter, och överlag har den ekonomiska situationen förbättrats för alla idrottare sedan 80-talet. Men karriärmöjligheterna fortsätter att skilja sig mellan män och kvinnor. Flickor och pojkar har olika bild av vad som är möjligt: Kan jag bli proffs? Kan jag leva på min idrott? Färre tjejer vågar drömma lika stort som killarna.

Anna Maria Hellborg såg i sin forskning hur flera kvinnor under 90-talet och 2000-talet slutade för att det inte gick att satsa på sin idrott och samtidigt jobba halv- eller heltid.

– Viljan måste vara så mycket större hos en kvinna, och en kvinnlig elitidrottare måste kanske oftare få ekonomisk hjälp till exempel av sina föräldrar.

Det hävdas ofta att det här beror på att herridrotterna drar större publik, som inom fotboll och hockey – och att de därmed också drar in mer sponsorpengar. Men i någon ände måste men ju börja för att få till en förändring.

– Det måste till en generell attitydförändring hos alla. Media behöver tänka mer jämställt. Sponsorerna måste tänka mer jämställt. Publiken måste tänka mer jämställt. Förbunden, klubbarna, alla måste tänka mer jämställt. Det är en grundläggande värdering: hur ser vi på kvinnor och män som idrottar? Visst är det jättesvårt att förändra, men alla måste börja med sig själva, avslutar Anna Maria Hellborg.