Kompetensutveckling är en nyckel till framgång. Intervju med Unionens Martin Wästfelt
Arbetsmarknad 11 December, 2019

Kompetensutveckling är en nyckel till framgång. Intervju med Unionens Martin Wästfelt

Av: Unionen Opinion

Fyra av tio tjänstemän får ingen kompetensutveckling – fast åtta av tio gärna vill ha det. Det visar Unionens årliga kompetensundersökning. Sämst är det i handels- och IT-branschen, vilket är anmärkningsvärt med tanke på de nya krav som strukturomvandlingen ställer på dessa områden.

Unionen genomför varje år en undersökning av kompetensutvecklingen i arbetslivet. I år har fokus legat på den långsiktiga planeringen. Rapporten visar bland annat att när det finns en övergripande plan för företagets kompetensutveckling – då kommer den nya kompetensen till störst nytta både för den enskilda och för arbetsgivaren. Samtidigt visar resultaten på stora brister i just systematik, planläggning och kartläggning.

–  Fler än hälften svarar att det inte finns någon övergripande plan för kompetensutvecklingen. Det är väldigt oroväckande, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. För vi ser också att så många som fyra av tio tjänstemän inte har fått någon kompetensutveckling det senaste året.

Kompetensutveckling blir allt viktigare i en tid av omställningar på arbetsmarknaden, samtidigt som fler behöver arbeta längre upp i åldrarna. Då är det nödvändigt med utveckling och nya kunskaper genom hela arbetslivet. Men satsningarna på kompetensutveckling minskar paradoxalt nog redan från 40–50 års ålder.

– Alla är överens om hur viktigt det är, fortsätter Martin Wästfelt, och arbetsgivarna ger gärna en förskönad bild av att det fungerar. Men i praktiken blir det annorlunda. Ofta är det så att i goda tider har man inte tid med kompetensutveckling – och i dåliga tider har man inte råd.

Men det finns också goda exempel. Sju av tio tjänstemän som har genomfört kompetensutveckling, anser att deras arbetsgivare tar vara på den nya kompetensen.

– De arbetsgivare som gör rätt, förstår värdet av kompetensutveckling. De gör kort- och långsiktiga behovsanalyser. De arbetar strategiskt med kartläggningar och planer. Man ser de fackliga företrädarna som en tillgång och organiserar verksamheten så att kompetensutvecklingen verkligen kan genomföras i praktiken, konstaterar Martin Wästfelt.

Kunskapen finns alltså om hur man ska planera och genomföra kompetensutvecklingen. Men nu gäller det att gå från ord till handling.

– Vi vill se lösningar i flera olika delar, säger Martin Wästfelt. För det första ökade skyldigheter för arbetsgivaren att faktiskt genomföra kompetensutveckling inom ramen för anställningen. Ett starkare omställningssystem, för det andra, med möjlighet till stöd och råd under hela anställningen. Och till sist reella möjligheter att kunna vara studieledig mitt i livet, kanske utbilda sig på halvfart under ett år för att på så sätt kunna gå vidare i yrket eller byta karriär.

Att kompetensutvecklingen fungerar, är ju minst lika viktigt för arbetsgivarna som för de anställda. Det är tack vare nya kunskaper som företagen kan utveckla nya varor och tjänster och hålla sig konkurrenskraftiga. Och det är i sin tur viktigt för hela samhället.

– Politiken behöver också hjälpa till att få fart på kompetensutvecklingen, säger Martin Wästfelt. Till exempel genom att säkerställa att det finns ett utbildningsutbud som är anpassat till personer som är anställda. Det måste finnas en finansiering så att människor har råd att vara lediga för att studera. Vi tror också att det skulle vara bra med skattelättnader till arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling.

– Fack och arbetsgivare kan fortsätta bidra genom att skapa gemensamma lösningar, avslutar Martin Wästfelt. När vi gör det tillsammans blir det bra, som med TRR: Där 9 av 10 aktivt arbetssökande får nya jobb efter omställningshjälp från TRR. Det arbetet vill vi utveckla, så att människor kan få stöd för att stärka sin kompetens under hela sin anställning.

Läs hela undersökningen genom att klicka här. 

Här kan du se en filmad intervju med Martin Wästfelt