Har du koll på vad du måste kunna i framtidens arbetsliv?
Nyhet 21 Juni, 2018

Har du koll på vad du måste kunna i framtidens arbetsliv?

Av: Unionen Opinion

Digitalisering och automatisering förändrar arbetslivet i grunden och det sker nu. Så vad bör vi göra? Jo, här kan du läsa om vilka skills du behöver skaffa dig och vilka som är mindre viktiga.

”Framtiden är redan här – den är bara ojämnt fördelad”, sa författaren William Gibson. Detta syns inte minst på arbetsmarknaden. Den tekniska utvecklingen går i rasande fart och det är svårare än på länge att sia om vart den bär.

Många jobb stöps om i grunden. Sådant som tidigare tog en massa tid kan nu skötas av maskiner. Annat kräver helt nya kunskaper.

– Även om vissa moment försvinner i ditt jobb så finns det ofta annat på arbetsplatsen. Att repetitiva och ensidiga arbetsmoment försvinner är i det långa loppet inte av ondo. Men det innebär också att vi måste lära oss nya verktyg och arbetssätt, och då måste vi kompetensutveckla oss. Man kan se det som en kompetenskapprustning mot maskinerna, säger Fredrik Söderqvist som är utredare på Unionen och doktorand i industriell ekonomi BTH.

Enligt en rapport från World Economic Forum så kommer 65 procent av dagens lågstadiebarn ha yrken som ännu inte finns i dag. Samtidigt skriker näringslivet efter de kompetenser som behövs för att implementera och arbeta med nya, smarta digitala lösningar i sina verksamheter. Implementeringen av ny teknik på Sveriges arbetsplatser skapar nya möjligheter, men förstärker också gamla utmaningar.

Yrken och dess innehåll förändras hela tiden. Detta skapar ett behov för nya kompetenser. Digitaliseringen av samhället och näringslivet skapar ett omvandlingstryck på arbetsmarknaden som gör att fler måste uppdatera sina kompetenser allt oftare.  Annars är risken att utvecklingen skapar skarpa segment av vinnare och förlorare.

Att jobb förändras med ny teknik är inget nytt. Sverige är och har historiskt varit mycket framgångsrikt i att framtidssäkra kompetensen på arbetsmarknaden. Arbetskraftsrörlighet och anpassningsbarhet till näringslivets förhållanden har varit ledorden i den svenska modellen sedan 1950-talet. I detta har arbetsmarknadens parter spelat en nyckelroll.

Att föra modellen vidare innebär att vi måste stärka arbetskraftens möjligheter till omställning. Vi behöver bättra förutsättningarna för individen att lära sig nya verktyg, utvecklas, samt vidare- och omutbilda sig. Detta måste ske i högre omfattning på arbetsplatserna, i formella och informella utbildningar. Fler måste få möjligheten att byta riktning i yrkeslivet. Vi måste bryta normen att utbildning slutar i 20-årsåldern. I detta skapas den verkligt uthärdliga tryggheten på en arbetsmarknad under ständig förändring.

– Det har kommit en rad studier om hur enskilda yrken påverkas. Vissa mer alarmistiska än andra. Sannolikt försvinner inte hälften av alla jobb, men vi ser att vissa yrken är under ett högre omvandlingstryck än andra. Detta innebär inte nödvändigtvis att yrket i sig försvinner, men de flesta yrken kommer kräva nya och fler kompetenser. Och vissa kommer påverkas mer än andra, säger Fredrik Söderqvist.