Demokratin fyller 100 år – public service är en viktig ingrediens
Media & Kommunikation 24 Maj, 2019

Demokratin fyller 100 år – public service är en viktig ingrediens

Av: Unionen Opinion

Idag är det exakt 100 år sedan riksdagen fattade beslut om allmän och lika rösträtt i Sverige. En del av demokratin är medierna, den tredje statsmakten, där public service i Sverige traditionellt har en stark ställning.

Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, vad säger Unionen om demokrati och public service som en del av demokratin?

– För oss i Unionen är det självklart att stå upp för demokratin och vi ser oss själva som en viktig del av det demokratiska samhället. Vi företräder våra medlemmars intresse att ha ett arbetsliv som präglas av glädje, trygghet och framgång och vi jobbar dagligen med grundläggande demokratiska principer som rätten att fritt organisera sig, yttrandefrihet och fri press för att nämna några.

För de allra flesta av oss är demokratin en självklarhet men på olika håll i Europa kan man se olika förändringar. Vad säger du om det?

– Det stämmer att vi kan se förändringar både i ett hårdare offentligt samtal och synen på vad ett demokratiskt samhälle inrymmer. I bland annat Ungern och Polen är också public service under stark press, där politiker har och vill ha mycket större inflytande. Men även i Grekland, Rumänien, Bulgarien och Danmark har man minskat på finansieringen till public service.

Men vad spelar det för roll för demokratin hur public service fungerar?

– Forskningen visar att public servicemedia oftare fokuserar på samhällsfrågor och politiska beslut än motsvarande bolag inom marknadsdriven media som fokuserar på personer och opinionssiffror. Det är med andra ord lite olika roller. Flera studier visar att public servicemedia ökar människors kunskap om politiska beslut och samhällsfrågor. Denna effekt avtog dock i länder där public servicemedia var beroende av kommersiell finansiering, hade låg räckvidd eller där politisk styrning över innehåller förekom.

Idag finns det ofta väldigt många olika medier. Kan inte privata medier ha uppdraget som public service har istället?

– Vi behöver båda delarna då de kompletterar varandra. De länder där det finns en blandning mellan marknadsdrivna media och public servicemedia tenderar även de marknadsdrivna mediekanalerna att vara mer balanserade i sin rapportering än länder där marknadsfinansierade media dominerar, som i USA. Där är media ofta mer partisk och underhållningsbetonad, vilket riskerar att påverka det offentliga samtalet och politiska debatter negativt och driva på en polarisering av samhället.

Men funkar inte demokrati utan oberoende granskning?

– Kunskap om politik och samhället är grundläggande för att demokrati ska kunna fungera och för fackligt arbete. En viktig del i detta är det arbete som utförs av SVT, Sveriges Radio och UR på uppdrag av oss alla; allmänheten. Men också de lokala medierna som har närheten till allmänheten och de lokala beslutsfattarna. De lyfter varandra. Tillsammans bevakar de maktens institutioner och det är helt centralt för ett fritt och demokratiskt samhälle. Därför har vi i Unionen tagit ställning för ett starkt och oberoende public service.

Public service finansieras av medborgarna och avgiften samlas in direkt via skattsedeln. Finns det en risk att politiken lägger sig i då?

– I lagen står att avgiften bara får användas till just public service och det innebär att finansieringen ska vara fri från dagspolitiskt inflytande. Vi i Unionen kommer jobba för att det ska fortsätta att vara så.

Comments are closed.