IT & telekom 12 Juni, 2019

De flesta politiker håller med om våra kompetensreformer inom IT men det fattas fart

Av: Unionen Opinion

Eftersom digitaliseringen ändrar hela yrkesroller, där vissa jobb till och med försvinner helt, måste ständig kompetensutveckling vara i fokus, i synnerhet i branchen it och telekom. Som det ser ut idag är våra gemensamma utbildningssystem riggade för en helt annan tid. Vissa åtgärder kan givetvis skötas av privata aktörer, vilket Unionen välkomnar, men det räcker inte.

Unionen har sedan många år drivit flera reformförslag om vad politiken kan bidra med om just kompetensutveckling för de som redan jobbar.

5 juni var Unionen med och arrangerade ett seminarium i riksdagen om kompetens inom it och telekom. Paneldeltagarna var överens om att yrkesverksamma behöver ständig kompetensutvecking även om de har lite olika syn på hur man ska göra rent praktiskt. Trots detta går det långsamt.

Unionens samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg uttryckte efter samtalet att “De flesta politiker håller med om våra kompetensreformer inom IT men det fattas fart”.

Se panelsamtalet här (samtalet börjar 06.20 in i filmen)

Samtalet handlade också till viss del om handelsbranschen.

Paneldeltagare:

  • Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef, Unionen
  • Johan Andersson, riksdagsledamot Socialdemokraterna
  • Tomas Kronståhl, riksdagsledamot Socialdemokraterna
  • Hanif Bali, riksdagsledamot Moderaterna
  • Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på IT och telekomföretagen
  • Mats Johansson, kompetensexpert och tf VD Handelsrådet
  • Moderator: Ulf Skarin

Unionens reformförslag för framtidens kompetensförsörjning

  1. Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma. Endast tre procent av studielånet för högskolestudier gick förra året till studenter över 39 år. Systemet fungerar inte för yrkesverksamma som behöver vidareutbilda sig. För att ändra på det behöver till exempel bidragsbeloppet höjas för dem som behöver utbilda sig av arbetsmarknadsskäl. Fribeloppet behöver också höjas så att det blir lättare att kombinera arbete på deltid med studier utan att studiemedlet minskas av arbetsinkomsten och åldersgränserna behöver flyttas uppåt.
  2. Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov. Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag. Resurstilldelningssystemet behöver också i större utsträckning än i dag gynna utbildningar som både innehållsmässigt och till formen riktar sig till och är anpassade efter yrkesverksammas förutsättningar.
  3. Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan. För att snabbare komma åt kompetensbristen och underlätta yrkesverksammas vidareutbildning måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behöver också finnas fler kortare utbildningsprogram.
  4. Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens. Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. För att korta utbildningstiderna behöver möjligheterna till validering av befintlig kompetens bli bättre än idag. Det här kan bli viktigt inte minst vid en konjunkturnedgång, när många blir uppsagda och behöver ta sig vidare på arbetsmarknaden.

Comments are closed.