Chefsekonomen: 3 starka skäl till högre löner!
Arbetsmarknad 23 Oktober, 2020

Chefsekonomen: 3 starka skäl till högre löner!

Av: Unionen Opinion

Högre löner mitt i en pandemi? Ja, det stärker hushållen och den svenska ekonomin. Dessutom finns det tecken på en snabbare återhämtning här än i övriga Europa.
Här är Unionens chefsekonom Katarina Lundahls tre främsta argument för högre löner. 

Debatten om de ekonomiska förutsättningarna inför den pågående avtalsrörelsen pågår för fullt. Vi befinns oss fortsatt i en pandemi och i en ekonomisk kris. Ändå tycker vi att det är läge att höja lönerna – av tre skäl.

  1. Lagom är bäst-tänket

Svensk lönebildning ska inte förstärka konjunktursvängningar. Vi ska inte brassa på med högre löneökningar än vad företagen långsiktigt kan bära under högkonjunktur, men inte heller förstärka konjunkturnedgångar genom låga löneökningar i sämre tider. Svensk ekonomi och svenska hushåll behöver i denna kris draghjälp från rimliga reallöneökningar.

  1. Vi gick starka in i pandemin

En annan viktig utgångspunkt är just utvecklingen av svensk industris konkurrenskraft. Här visar vår analys att den stärkts de senaste åren, med bättre utveckling till exempel när det gäller produktion och produktivitet än i viktiga konkurrentländer. De stora industribolagen har gått in i den här krisen med starka positioner, vilket ger dem goda möjligheter att också komma ut starka på andra sidan. De stora statliga stöden hjälper också till och lyfter av kostnader. Därför är det rimligt, även i dessa pandemitider, att fortsätta ha stabila löneökningar som ger höjda reallöner. Det är också viktigt att hålla fast vid vår lönebildningsmodell, som bidrar till att hålla ihop samhället i tider när viruset slår väldigt olika mot olika branscher. Modellen ger förutsättningar för en hyfsat jämn löneökningstakt, vilket är bra för både sammanhållning och för den ekonomiska återhämtningen.

  1. Inte jämförbart med finanskrisen

Finanskrisen slog hårt mot svensk industri. Arbetsgivarna pekar därför gärna på hur det gick för industrin då, och varnar för att samma långvariga svaga utveckling kommer att bli fallet nu. Att arbetsgivarna fokuserar just på industrin är för att den sätter det så kallade märket, och industrins utveckling är därför av särskild betydelse.

Men att tro att industrin kommer påverkas på samma sätt som under finanskrisen leder tankarna fel, av två skäl. Det första är att svensk industri har ett betydligt starkare utgångsläge den här gången. Företagen lärde sig också många läxor under finanskrisen. Det andra skälet är att den här krisen ser ut att slå hårdast mot tjänstesektorn, och att industrin har ledartröjan i den återhämtning som nu inletts.

Färska siffror från SCB visar också att industriproduktionen i augusti var tillbaka på samma nivåer som före krisen. Visst, läkemedelsindustrin har gett viss draghjälp, men minst lika viktig är den starka återhämtningen inom fordonsindustrin. Svensk fordonsindustri hade det riktigt tufft under finanskrisen, då efterfrågan störtdök. Nu driver bland annat ökad e-handel och snabba teknikskiften på för en fortsatt relativt god efterfrågan, och svensk fordonsindustri är väl positionerad för att dra nytta av utvecklingen. Vi hör också från våra förtroendevalda i de stora fordonsföretagen att deras företag ser ut att klara sig bättre än många andra europeiska bolag. Så såg det inte ut under finanskrisen.

Även inom stora delar av tjänstesektorn har återhämtningen inletts, men går långsammare. Problemen för företagen beror inte på i grunden låg efterfrågan eller dålig konkurrenskraft, utan på pandemin. När pandemin är borta ser vi framför oss en snabb och stark återhämtning för stora delar av tjänstesektorn. De behöver kunna övervintra fram till dess, med hjälp av bla fortsatt användning av korttidsarbete.

Tjänsteföretagen kommer inte räddas av att alla svenska arbetstagare späker sig och avstår löneökningar i flera års tid som arbetsgivarna vill. Tvärtom, de behöver att svenska hushåll får fortsatt rimliga reallöneökningar, så att hjulen kan fortsätta snurra och så att hushållen när pandemin är över har goda förutsättningar att stötta den svenska tjänstesektorn.

Sammantaget finns det goda möjligheter för en stark och relativt snabb återhämtning för stora delar av svensk ekonomi. En fortsatt stabil löneökningstakt som levererar reallöneökningar är något som skulle gynna både svensk industri, tjänstesektor och svensk ekonomi i stort.

Visst finns det risker – men också ljuspunkter

När vi blickar framåt finns självklart risker för svensk och global ekonomi kopplad till ökad smittspridning. Men i de flesta länder kommer man hantera den ökade smittspridningen annorlunda än i våras. Risken för att vi åter får nedstängda fabriker och klippta leverantörskedjor är därför mindre. Vissa delar av världen, som Kina, agerar nu draglok och har en robust konjunkturuppgång. De enorma finanspolitiska stimulanserna ger också bra global draghjälp. Till exempel Tyskland för en mycket mer expansiv finanspolitik än under finanskrisen, vilket är positivt för oss eftersom det är en så viktig exportmarknad.

Något annat att ta med sig är att den ekonomiska uppstudsen nu går fortare än vad många trodde i våras, trots att vi fortfarande befinner oss i en pandemi. Tänk vilken återhämtning vi kommer få den dag då viruset är under kontroll, till exempel med hjälp av ett vaccin. Den här krisen är annorlunda än tidigare bland att för att själva roten till krisen faktisk kan komma att försvinna. En finanskris går inte på samma sätt att bota med ett vaccin.

 

Comments are closed.