Debatt En krisande bomarknad kan sänka ekonomin
Bygg & fastighet 19 November, 2018

En krisande bomarknad kan sänka ekonomin

Av: Unionen Opinion

”Krisande bostadsmarknad riskerar sänka hela ekonomin”

Det går bra för Sverige. Men ett stort orosmoln är byggsektorn. Om inget görs så riskerar bostadsmarknaden att sänka hela ekonomin, särskilt om konjunkturen i omvärlden försämras. Nu krävs politiska reformer, skriver Unionens chefsekonom Katarina Lundahl på Svenska Dagbladets debattplats.

Svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur. Unionens branschbarometer, som besvaras av närmare 500 fackklubbar, visar att stämningsläget i näringslivet fortfarande är starkt och utsikterna för det kommande halvåret överlag är goda. Trots det finns skäl till oro.

Det mesta tyder på att svenskt bostadsbyggande minskar betydligt under nästa år, som en konsekvens av framför allt förra årets prisfall och kreditåtstramning. Nedgången sker framför allt i Stockholmsregionen. Det är här många hushåll slagits ut från bostadsmarknaden till följd av de hårdare kreditreglerna och det är också i huvudstadsregionen som det har byggts mest den senaste tiden.

Många av bostäderna blir nu klara och är svåra att få sålda. Att sälja lägenheter som inte ens är byggda blir i det läget tufft. Få byggbolag har då råd att starta nya projekt. Det gör att byggandet kommer minska kraftigt, trots att behoven egentligen är stora.

Den globala ekonomiska oron har ökat på senare tid. Blir den globala konjunkturutvecklingen framöver svagare än väntat, samtidigt som byggsektorn också drar i bromsen, kommer det slå hårt mot delar av svensk industri. Anledningen är att byggsektorn – vid sidan av industrin själv – utgör svensk industris viktigaste hemmamarknad. Sämre efterfrågan från både omvärlden och byggsektorn skulle därför innebära ett hårt slag mot vissa industribranscher. Det skulle få negativa återverkningar för hela den svenska ekonomin.

Dessutom slår den dysfunktionella bostadsmarknaden hårt mot företagens möjligheter att hitta personal. Kompetensbristen är skriande på många företag, inte minst i storstäderna. Men många hushåll har svårt att över huvud taget ta sig in på bostadsmarknaden där.

Hur konjunkturen i omvärlden blir kan svenska politiker inte påverka. Men det som händer på den svenska bostadsmarknaden har de faktiskt ansvar för. Här finns också fortfarande ett litet fönster att vidta åtgärder som förbättrar hur bostadsmarknaden fungerar och som därmed minskar vår sårbarhet för en global konjunktursvacka.

Dessutom finns ett stort behov av långsiktiga reformer som får ner kostnaderna och öka produktiviteten i bostadsbyggandet. Här finns fortfarande mycket att göra. Sammantaget vill Unionen se följande reformer kopplat till bostadsmarknaden:

  • Reformera bostadsbeskattningen. Målet bör vara att stimulera rörligheten på bostadsmarknaden och få till ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Åtminstone vissa av Finansinspektionens kreditrestriktioner mot hushållen bör kunna fasas ut när en omläggning av bostadsbeskattningen är genomförd.
  • Inför ett särskilt gynnat bosparande för unga. De som regelbundet har sparat ett visst belopp över viss tid bör också kunna få sänkt krav på kontantinsats, till exempel till 10 procent i stället för dagens 15 procent. Det skulle göra att fler har möjlighet att köpa sin första bostad.
  • Öka effektiviteten i branschen och det industriella byggandet. Det behövs fler aktörer och ökat industriellt byggande för att öka produktiviteten och sänka kostnaderna. Konkurrensverket bör få i uppdrag att verka för ökad konkurrens inom byggsektorn.
  • Harmonisera byggregler och standarder mer över hela landet. Staten ska ha ansvaret för att regler och standarder ska vara på en hög nivå och kommuner ska inte kunna ha särkrav som avviker från nationell standard.
  • Se över markpriserna. Kommunerna behöver se till att kommunal mark utnyttjas för bostäder som breda grupper kan efterfråga och inte i varje läge söka att sälja mark till högstbjudande. Med höga markpriser går det inte att bygga bostäder som vanliga hushåll kan efterfråga.

En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad, fler jobb och högre tillväxt. Bostadsbrist leder till att det blir svårare för företagen att rekrytera vilket leder till färre investeringar. Nya arbetstillfällen riskerar därmed att antingen hamna i andra länder eller att inte skapas över huvud taget.

Regeringar har under lång tid justerat i detaljer istället för att ta ett samlat grepp. Investeringar i bostäder kräver långsiktiga spelregler och förutsätter ett antal svåra beslut kring skatter, avdragsregler och synen på hushållens skuldsättning.

Ett stort ansvar vilar nu på nästa regering att ta initiativ till en bättre fungerande bostadsmarknad. Konsekvenserna för svensk ekonomi riskerar annars att bli allvarliga.

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen

Comments are closed.