Unionen efterlyser bostadspolitik för en bättre fungerande arbetsmarknad
Analyser 22 Oktober, 2018

Unionen efterlyser bostadspolitik för en bättre fungerande arbetsmarknad

Av: Sven Ljung

 

En väl fungerande bostadsmarknad skapar förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad, fler jobb och högre tillväxt. Man ska kunna flytta till de orter där jobben finns. Det gäller för alla men idag är problemet särskilt stort för unga och nyutexaminerade studenter. Bostadsbrist leder till att det blir svårare för företagen att rekrytera vilket kan leda till färre nyinvesteringar. Det är framför allt tjänstemannajobb i privat sektor som riskerar att utebli utan en väl fungerande bostadsmarknad. Det är viktiga utgångspunkter i Unionens första bostadspolitiska rapport Bostadspolitik för en bättre fungerande arbetsmarknad.

De största utmaningarna på svensk bostadsmarknad handlar om att bygga bostäder i takt med befolkningsutvecklingen, bygga bostäder som vanliga hushåll kan efterfråga samt göra det enklare för unga att få en bostad. Dessutom krävs ett antal förändringar av skatter som syftar till att stimulera ett bättre utnyttjande av befintliga bostäder.

Det behövs åtgärder för att öka utbudet av bostäder. I många kommuner kan det vara lätt att få en bostad, men svårare att få ett arbete. På andra ställen är det tvärtom – det är lätt att få ett nytt jobb men svårare att få en bostad. Man ska inte behöva tacka nej till ett jobb för att man inte får en bostad. Risken är annars att man avstår från att söka sig till en ort för studier eller arbete för att man utgår från att det inte går att hitta en lämplig bostad.

Att bygga tillräckligt med bostäder för att möta den snabba befolkningsökningen är en av vår tids stora utmaningar, men det handlar också om hur det befintliga beståndet av bostäder ska kunna utnyttjas på ett mer effektivt sätt än idag. Brist på bostäder leder till stora samhällsekonomiska kostnader och högre kostnader för hushållen. Bostadsbyggandet i Sverige har varit för lågt under mer än 20 års tid, från början av 90-talet. Det är först de senaste åren som bostadsbyggandet ökat till mer rimliga nivåer. Nyproduktionen av bostäder har 2017 nått den högsta nivån på över 25 år, men sjunker igen de närmaste åren. Lågt bostadsbyggande under lång tid har skapat ett uppdämt behov, som ännu inte är tillgodosett. Det i kombination med snabb befolkningstillväxt har skapat ett stort behov av fler bostäder.

Det är framför allt bristen på hyresrätter som direkt slår mot arbetsmarknaden, vilket kan påverka företagens investeringar och rekryteringar. Nya arbetstillfällen inom privat sektor riskerar därmed att antingen hamna i andra länder – eller att inte skapas över huvud taget. Unga, välutbildade tjänstemän upplever ofta att boendet är en flaskhals för att bli etablerade på arbetsmarknaden. Vi ser också en trend att insiders (personer som är etablerade på bostadsmarknaden) klarar sig relativt väl och kan byta bostad i takt med förändrade behov. Outsiders (unga, nyanlända m fl) har svårare att skaffa en lämplig första bostad.

Enligt en Novusundersökning, beställd av Unionen, har varannan ung tjänsteman i privat sektor som köpt en bostad fått hjälp av sin familj till bostadsköpet. I Storstockholm hade nästan två av tre som köpt bostad fått hjälp. Det är i och för sig positivt att många familjer har möjlighet att stödja sina unga vuxna, men om det är en förutsättning så skapar det orättvisor mellan de som har den möjligheten och de som saknar den.

Unga måste få lättare att etablera sig på bostadsmarknaden. Dagens regelverk är i hög grad konstruerade för insiders (de som redan har en bostad) och inte för nytillträdande unga. Unga har svårt att få ett förstahandskon-trakt för en hyresrätt eftersom kötiden ofta är lång. Att köpa en bostadsrätt förutsätter en kontantinsats på 15 procent av bostadens pris. I våra tillväxt-områden är det omöjligt utan någon form av hjälp eller garanti från familjen. Det har blivit allt vanligare att unga har medlåntagare vid bostadsköp.

Vi behöver öka konkurrensen och minska byggkostnaderna. Sverige har höga byggkostnader och låg produktivitet i byggsektorn. Samtidigt har många av de som efterfrågar bostäder relativt svag ekonomi. Därför behövs förändringar som gör att det byggs fler bostäder till lägre kostnad, inte minst fler billiga hyresrätter. Det kräver till exempel ökad konkurrens, ökat industriellt byggande, mer standardisering och likartade regler mellan kommuner.

Kommunerna har en nyckelroll, både som ansvariga i planprocessen och som betydande markägare. I hög utsträckning är det kommunal mark som används för bostadsbyggande. Enligt Konkurrensverket kan kommunerna göra mer för att pressa byggkostnader, både genom en mer effektiv planprocess och genom att i sin markanvisning ha fokus på lägre kostnader för bostadsbyggande.

Regeringar har under lång tid justerat i detaljer istället för att ta ett samlat grepp. Det gäller både för nyproduktion och för ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Debatten om bostadsbyggande och synen på skatter har också varit polariserad under lång tid. Sommaren 2016 gjordes ett försök till blocköverskridande överenskommelse men det misslyckades. Investeringar i bostäder kräver långsiktiga spelregler och förutsätter ett antal svåra beslut kring skatter, avdragsregler och synen på hushållens skuldsättning. Det är därför angeläget att en blocköverskridande överenskommelse kommer till stånd på samma sätt som tidigare kring skatter, pensioner och energipolitiken.

 

I rapporten pekar Unionen på ett antal åtgärder som krävs för en bättre fungerande arbetsmarknad:

  • Man ska kunna flytta till de orter där jobben finns. Det gäller för alla men särskilt för unga och nyutexaminerade studenter.
  • Bostadsbyggandet ska ligga på minst 60 000 bostäder per år men att nyproduktionen ska vara inriktad på hyresrätter och bostadsrätter i lägre hyres- och prissegment än det som byggts de senaste åren.
  • Skapa långsiktiga spelregler kring byggande och ägande av bostäder som företag och hushåll kan lita på att de inte ändras vid ett regeringsskifte. Det förutsätter en bred blocköverskridande överenskommelse.
  • Fokusera på att uppnå ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Det handlar om att stimulera flyttkedjor, få en bättre fungerande hyresmarknad men också att stimulera energieffektivisering och upprustning av bostäder.
  • Unga måste få lättare att bli etablerade på bostadsmarknaden. Ett särskilt gynnat bosparande för unga bör införas. De som regelbundet har sparat ett visst belopp över viss tid bör också kunna få sänkt krav på kontantinsats, till exempel till 10 procent i stället för dagens 15 procent. Det skulle göra att fler har möjlighet att köpa sin första bostad.
  • Fastighetsägare måste ha en mer flexibel inställning till unga som söker en hyresrätt. Tillsvidareanställning får inte vara ett krav. Ungas arbetsmarknad ser inte ut på det sättet. De första anställningarna kan vara korta men för en välutbildad ung privatanställd tjänsteman säger anställningsformen ganska lite om vilken risk personen utgör som hyresgäst eller låntagare.
  • Konkurrensen inom byggsektorn måste öka. Det behövs fler aktörer och ökat industriellt byggande för att öka produktiviteten och sänka kostnaderna. Konkurrensverket bör få i uppdrag att verka för ökad kon-kurrens inom byggsektorn.
  • Staten, regioner, kommuner, fastighetsägare och entreprenörer behöver ha en bättre samordning för att kunna kombinera ett högt bostadsbyggande till lägre kostnader än idag. Kommunerna har ett särskilt ansvar, speciellt i planarbetet. Staten måste kunna ålägga kommunerna att förstärka sin plankapacitet så att planprocesserna kan ske mer skyndsamt.
  • Byggregler och standarder ska vara lika i hela landet. Staten ska ha ansvaret för att regler och standarder ska vara på en god nivå och kommuner ska inte ha särkrav som avviker från nationell standard.
  • Kommunerna behöver se till att kommunal mark utnyttjas för bostäder som breda grupper kan efterfråga och ska inte i varje läge söka att sälja mark till högstbjudande. Med höga markpriser går det inte att bygga bostäder som vanliga hushåll kan efterfråga.
  • Det behövs en blocköverskridande överenskommelse om bostäder som skapar långsiktiga spelregler.
  • En långsiktig politisk överenskommelse om byggande och ägande av bostäder ska innehålla ett antal skattefrågor som syftar till att stimulera rörlighet på bostadsmarknaden och dämpa hushållens skuldsättning.
  • Finansinspektionens kreditrestriktioner mot hushållen i form av bolånetak och amorteringskrav bör kunna fasas ut när en omläggning av bostadsbeskattningen är genomförd.

Sven Ljung
Uredare

Comments are closed.