Sverige har inte råd med en ojämställd IT-bransch
IT & Telekom 23 September, 2016

Sverige har inte råd med en ojämställd IT-bransch

Sverige har inte råd med en ojämställd IT-bransch – Lina Andersson

Av: Lina Andersson

I tisdags presenterades regeringens budget för 2017. Mot bakgrund av regeringens IT-politiska mål om att vara bäst i klassen är det positivt att regeringen i budgeten lyfter fram jämställdhet som en viktig fråga för IT-branschen. För Sverige har inte råd med en ojämställd IT-bransch.

Det finns egentligen inte heller någon aktör i branschen som hävdar något annat, exempelvis att branschen skulle må bäst av att fortsätta vara mansdominerad. Trots rådande konsensus, och en rad positiva initiativ som en följd av det, är branschen lika ojämställd nu som den var för sex år sedan.

Branschen är lika ojämställd nu som för sex år sedan

Ungefär 20 procent av de som arbetar inom IT-branschen är kvinnor. På universiteten har andelen kvinnor snarare minskat än ökat på de tekniska utbildningarna.

Samtidigt som det råder jämställdhetsbrist inom IT-Sverige så råder det också brist på IT-kompetens. Bland Arbetsförmedlingens topplista över bristyrken i Sverige hittar vi bland annat mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter och testledare.

Kompetensbristen är även en av de faktorer som påverkar satsningarna på svensk forskning och utveckling inom branschen negativt. Bland de 20 största FoU-arbetsgivarna i Sverige har antalet FoU-anställda sammantaget ökat med 6 365 personer de senaste tre åren. Av dessa anställdes däremot endast sju procent i Sverige.

När Ny Teknik undersökte vad som skulle få företagen att anställa FoU-personal till de svenska delarna av verksamheten svarade majoriteten av de största svenska arbetsgivarna att det behövs ökad tillgång på kompetent personal i Sverige. Även Unionens undersökning “Vad avgör FoU-investeringar?” kommer till denna slutsats.

Det är tydligt att Sverige som IT-nation inte har råd med det kompetenssvinn som ojämställdheten innebär.

Sverige som IT-nation har inte råd med kompetenssvinn

År 2015 undersökte Unionen i samarbete med bland annat Insight Intelligence vilka som är de vanligaste orsakerna till att unga tjejer inte söker teknisk utbildning på universitet och högskola.

En lika nedslående som positiv slutsats är att det handlar mer om bilden av sig själv och av klimatet på arbetsplatsen, än brist på ett faktiskt intresse för själva arbetsuppgifterna som ett jobb inom IT-branschen skulle innebära.

51 % av tjejerna hade svårt att identifiera sig med bilden av en person i IT-branschen

Hela 51 procent av de intervjuade hade svårt att identifiera sig med bilden av en person som jobbade i branschen och så många som var tredje ung kvinna beskriver IT-branschen som grabbig. Var femte (21 procent) svarar att det största hindret för att vilja arbeta med IT är att de inte skulle trivas i en så mansdominerad miljö.

IT-branschen ansågs länge vara en ovanligt progressiv bransch men år 2005 presenterades en avhandling där ett stort antal IT-chefer hade intervjuats.

Det visade sig att i princip alla chefer trodde att de rekryterade jämställt och att den individuella kompetensen var avgörande. I själva verket fanns det tydliga mönster för föreställningar om kvinnor och mäns kompetens som ledde till att kvinnor fick generalistroller och män specialistroller.

Under IT-kraschen så kunde man också se att det var kvinnor som sparkades först. Man fann även att IT-branschen är en av de branscher i Sverige där kvinnor hade svårast att avancera till högre chefspositioner.

Sedan dess har det hänt en hel del. Initiativ som Womentor, Women in Tech och exempelvis Microsofts utnämning av årets IT-tjej är några exempel på hur olika aktörer anstränger sig för att få in fler kvinnor i branschen. Det är viktiga och positiva initiativ eftersom det är tydligt att det behövs förebilder inom branschen, men minst lika viktigt är det systematiska jämställdhetsarbetet ute på företagen.

Störst betydelse för jämställdheten är det vardagliga arbetet ute på företagen.

2007 fick KTH i uppgift att ta fram en handlingsplan för jämställdhet inom IT-branschen. Handlingsplanen utvärderades först 2012. En av slutsatserna var att det som har störst betydelse för jämställdhet i branschen är det vardagliga arbetet ute på företagen.

Medan en del företag snudd på slår knut på sig själva för att rekrytera kvinnor till branschen, så finns det fortfarande IT-bolag som ännu inte genomfört en enda lönekartläggning och där diskriminerande strukturer gömmer sig i rekryteringsprocesser, fördelning av kompetensutveckling, möjligheter till karriärutveckling och i fikarumsjargongen.

Många kvinnor väljer aktivt att lämna IT-branschen

Hur utbredda de diskriminerande strukturer som fanns år 2005 är i branschen idag är oklart, men en EU-studie från 2013 visar att många kvinnor aktivt väljer att lämna branschen.

Det krävs systematiskt jämställdhetsarbete för att förändra branschen i sig.

Även om frågan är komplex och inte enbart handlar om att skapa en bransch som unga kvinnor vill vara i, utan även om att inspirera och förändra bilden av vem som passar och inte passar för yrket, så räcker det sannolikt inte att enbart förändra bilden av branschen, utan det krävs även ett systematiskt jämställdhetsarbete för att förändra branschen i sig.

Comments are closed.