Ska vi inte undersöka resultatet istället för kostnader?
Blogg 4 Juli, 2019

Ska vi inte undersöka resultatet istället för kostnader?

Ska vi inte undersöka resultatet istället för kostnader? – Henrik Ehrenberg

Av: Henrik Ehrenberg

Försäkringskassan har publicerat ” Socialförsäkringen i siffror 2019 ”som presenterar statistik över ersättningar som administreras av myndigheten.

Rapporten visar att socialförsäkringens utgifter för de ersättningar som administrerades av Försäkringskassan var år 2018 cirka 225 miljarder kronor, eller motsvarande knappt 5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). De totala utgifterna för socialförsäkringarna minskade under år 2018 och är nu den lägsta siffran på 35 år!

Sjukförsäkringen är en central del av det svenska trygghetssystemet och ska ge möjlighet till rehabilitering och stöd för att hjälpa sjukskrivna att komma tillbaka i arbete. Det är självklart inte ointressant hur mycket försäkringen kostar, men en huvuduppgift för alla som ansvarar för sjukförsäkringen måste vara att fokusera på att socialförsäkringen fyller sin uppgift!

Att utgifterna för socialförsäkringarna ligger på lägsta nivån på 35 år säger nämligen inte så mycket om hur pass socialförsäkringen uppfyller sin funktion eller inte. Däremot; en icke fungerande socialförsäkringen kostar samhället mycket mer, det noteras en hel del områden där förbättringar är nödvändiga inte minst inom sjukförsäkringen för att skapa en mer fungerande socialförsäkring!

Försäkringskassan har tittat på siffror som visar att totalt fick 602 000 personer sjukpenning någon gång under år 2018 varav 64 procent var kvinnor och 36 procent var män. Psykiska sjukdomar motsvarade 53 procent av alla fall för kvinnor och 40 procent av alla fall för män i december 2018. Psykiska sjukdomar är vanligast i alla åldersgrupper förutom för män i åldrarna över 60 år då rörelseorganens sjukdomar är vanligaste diagnoserna.

 

Border vi inte istället se på resultatet? 

Unionen har i sin nya rapport ”Hur sjuka är tjänstemännen?” redovisas siffror över antalet långa sjukfall (90 dagar och längre) bland tjänstemän i den privata sektorn, som omfattas av kollektivavtal.  Rapporten bygger på uppgifter från tjänstepensionsbolaget Alecta och offentlig statistik från Försäkringskassan.

Unionen har undersökt hur sjuka tjänstemän på den privata arbetsmarknaden varit mellan åren 2008 till 2018. Siffrorna visar att sjukfallen bland tjänstemän är tillbaka på rekordhöga nivåer!

Precis som för sjukfrånvaron i samhället i stort är privatanställda kvinnliga tjänstemän sjukskrivna i större utsträckning, jämfört med männen. Bland privata tjänstemän är det dubbelt så många sjukskrivna kvinnor som män. Psykiska diagnoser fortsätter att växa och drabbar i högre grad kvinnor mer än män. Av alla sysselsatta på arbetsmarknaden som är sjukskrivna på grund av psykiska sjukdomar är 70 procent kvinnor. Det har skett en betydande ökning av andelen avslag, och att detta särskilt gällt prövningen vid dag 180.

 

Unionen tycker

Mot bakgrund till utvecklingen av sjukfrånvaron i samhället anser Unionen att det är en tydlig indikation på att socialförsäkringen inte fungerar optimalt i nuläget. Unionen presenterar därför i rapporten ” Hur sjuka är tjänstemännen?” vilka förändringar vi vill se för att vi ska nå en lägre sjukfrånvaro och ett mer hållbart arbetsliv.

  • Mer fokus måste ligga på stärkt förebyggande arbete och bättre rehabilitering på arbetsplatsen för att få bukt på de höga sjuksiffrorna.
  • Arbetsgivarna behöver satsar mer på att arbeta systematiskt med arbetsmiljön och öka kunskapen.
  • Att psykiska diagnoser idag är de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro, är oroväckande! Inte minst på grund av att Unionen kan konstatera att det finns brister i hur personer med psykisk ohälsa bedöms i väldigt många delar av sjukskrivnings- och rehabiliteringsförfarandet.
  • Det är nödvändigt att det sker en förändring så att särskilda skäl ska kunna tillämpas oavsett diagnos, givet att de övriga kraven är uppfyllda. Detta undantag är viktigt för personer som exempelvis diagnostiserats med utmattningssyndrom – en diagnos som idag anses vara en diffus diagnos varför Försäkringskassan utesluter tillämpning av särskilda skäl. Med den typen av tolkning utesluts stora grupper i praktiken från möjligheten till undantag! Denna strikta tillämpning slår dessutom särskilt hårt mot kvinnor, som är kraftigt överrepresenterade i sjukskrivningar som har sin grund i psykiska diagnoser.
  • Andel avslag har ökat just vid dag 180 i en sjukskrivningsperiod. Ett problem är tillämpningen av undantaget särskilda skäl, ett annat problem är att arbetsförmågan prövas gentemot ett sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Även om inte Försäkringskassan kan ge exempel på konkreta arbeten som nu är så vanligt förekommande beviljas inte många personer sjukpenning vid dag 180! Försäkringskassans bedömningar av rätten till sjukpenning måste vara verklighetsförankrade och göras i relation till hur arbetsmarknaden ser ut i stort.

 

För att stoppa utvecklingen av ohälsa i samhället måste ett helhetsgrepp på sjukförsäkringen tas för att hantera de utmaningar sjukförsäkringen ställs inför. Det är hög tid för ett fokusskifte där aktiva åtgärder tas och planer etableras för att sänka ohälsa i samhället istället för att lägga så mycket fokus på att mäta kostnader!

 

Comments are closed.