Läkarintyget – en nöt att knäcka för bättre sjukförsäkring
Blogg 18 Maj, 2018

Läkarintyget – en nöt att knäcka för bättre sjukförsäkring

Av: Stina Jakobsson

Det har stormat en hel del kring sjukförsäkringen på sista tiden. Försäkringskassan har fått hård kritik för sin tillämpning och har beskyllts för att hitta på egna regler.

Samtidigt har regeringen fått kritik för att de låtit Försäkringskassan bära skulden istället för att rakryggat stå för sin egen politik. En generaldirektör har fått sparken. Och under tiden har otaliga enskilda människor hamnat i kläm i det stelbenta, men ändå ofta så oförutsägbara, sjukförsäkringssystemet.

Läkares hopplösa uppdrag

Tidigare i veckan kom en intressant rapport från Riksrevisionen som riktade fokus på ett av de problembarn i processen som jag tycker vi behöver prata mer om: nämligen läkarnas roll och deras smått hopplösa uppdrag med att skriva intyg till Försäkringskassan vid psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa, ofta  arbetsrelaterad, är den absolut vanligaste orsaken till sjukskrivning bland Unionens medlemmar. Men som enskild individ med psykisk ohälsa kan det framstå som något av ett lotteri om ens läkarintyg ska godkännas av Försäkringskassan eller inte. Vissa läkare vet hur  läkarintyg ska formuleras för att Försäkringskassan ska acceptera dem så att den som behöver vara sjukskriven får vara det.  Andra läkare vet det inte.

Tidsbristen en stor bov i dramat

Ett av flera problem som Riksrevisionens rapport beskriver är tidsbristen i mötet med patienten. I normalfallet får ett läkarbesök ta högst 30 minuter, inklusive tid för dokumentation. Den faktiska besökstiden är därför cirka 15–20 minuter. Men det är inte ovanligt att patienter med komplexa ärenden och arbetsrelaterad psykisk ohälsa kommer på akuttider, och då kan den totala tiden en läkare har vara så kort som 10-15 minuter!

På denna korta tid behöver läkaren alltså:

  1. Bygga förtroende med patienten
    Lyssna på hen utan att avbryta, gärna ställa öppna frågor och skapa sig en bild av läget och vad orsakerna till måendet  kan vara.
  2. Ställa en diagnos
    Det är inte ovanligt att patienter med psykisk ohälsa söker vård för andra problem än vad som sedan visar sig vara orsaken. Någon kanske söker för illamående, hjärtklappning eller förkylning, när det egentligen visar sig vara en psykisk eller arbetsrelaterad problematik bakom. Väldigt ofta finns det också en kombination av diagnoser och orsaker.
  3. Bedöma patientens funktionsnedsättning till följd av diagnosen
    Här behöver läkaren kunna visa på “undersökningsfynd” som hen observerat hos patienten. Detta är betydligt svårare vid psykisk ohälsa: ångest, stress och depression visar sig ju inte på samma konkreta och observerbara sätt som kroppsliga diagnoser. Om patienten hade en ångestattack dagen innan, men inte just under själva läkarbesöket, kan ju läkaren bara förlita sig på patientens egna ord.
  4. Bedöma patientens aktivitetsförmåga
    Läkaren behöver därefter också bedöma i vilken mån funktionsnedsättningen ifråga påverkar patientens arbetsförmåga i det nuvarande arbetet. För att kunna göra det krävs att läkaren skapar sig en uppfattning om patientens arbetsuppgifter och arbetsvillkor på en ganska detaljerad nivå.
  5. Dokumentera
    När allt detta är klart återstår att skriva journal samt eventuella remisser och läkarintyg till Försäkringskassan. Och för att kunna skriva läkarintyg måste läkaren dessutom ha koll på reglerna i sjukförsäkringen, veta var i rehabiliteringskedjan en redan sjukskriven person befinner sig och vad begrepp som lagstiftningens ”normalt förekommande arbete” innebär.

Verkar det svårt att hinna med allt detta, på mindre än en halvtimme? Det är det också, menar läkarna som Riksrevisionen intervjuat, som själva tycker de har väldigt svårt att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Läkarförbundet var inte sena med att gå ut och bekräfta bilden.

Förbättra primärvården vid psykisk ohälsa!

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att titta närmare på några olika aspekter av problemen som rapporten beskriver. Bland annat genom att ser över hur den nuvarande processen egentligen fungerar vid psykisk ohälsa, som ju varit den vanligaste sjukskrivningsorsaken i flera år nu. Det är bra.

Men vi på Unionen saknar lösningar och rekommendationer kring de akuta problem som framkommer och som rör  tidsbristen i själva patientmötet.