Kompetensutveckla framgångsrikt på jobbet
Blogg 17 Augusti, 2018

Kompetensutveckla framgångsrikt på jobbet

Kompetensutveckla framgångsrikt på jobbet – Anette Andersson

Av: Anette Andersson

I den alarmerande kompetensbrist det svenska arbetslivet befinner sig i är systematisk arbetsplatsnära kompetensutveckling en absolut nödvändighet för att företagen ska klara sin kompetensförsörjning, och för arbetstagares trygghet i arbetslivet. Samtidigt kan det vara svårt för arbetsgivare, och för chefer på olika nivåer, att hitta arbetssätt som fungerar.

Två forskare som näst intill alltid refereras i sammanhang som handlar om arbetsplatsnära kompetensutveckling är Henrik Kock och Per-Erik Ellström, Linköpings universitet. I boken Arbetsplatslärande. Att leda och organisera kompetensutveckling (2010) diskuterar de och övriga författare arbetsplatsnära kompetensutveckling ur olika perspektiv, som motiv och drivkrafter, strategi och effekter, centrala begrepp och framgångsfaktorer.

Framgångsfaktorer som forskarna har identifierat är:

  • Att det finns ett yttre förändringstryck i form av konkurrens, kundkrav och snabb teknisk utveckling
  • Att ledningen ser kompetensutveckling som ett effektivt och legitimt sätt att hantera problem och utmaningar.
  • Att det finns en koppling mellan företagets affärsidé/verksamhetsidé och de satsningar som genomförs.
  • Att det finns tillräckligt med tid för kompetensutveckling, och att tiden används klokt
  • Att medarbetare har en hög delaktighet
  • Att det finns en stark facklig närvaro och medverkan
  • Att ledningen skapar ett stödjande och utvecklingsinriktat klimat.
  • Att medarbetarna är motiverade, och att sådan motivation främjas.
  • Att kompetensutvecklingen är inriktad på att utveckla både individen och organisationen.

Framgångsfaktorerna är sammanfattade här. Författarna beskriver dem utförligt och resonerande i den refererade boken.

De nämnda framgångsfaktorerna utgör ett starkt fundament, för de arbetsgivare och arbetstagare som vill lyckas med sitt arbetsplatsnära kompetensutvecklingsarbete.

Så, låt oss gå igenom och reflektera lite kring de här framgångsfaktorerna, en i taget.

Att det finns ett yttre förändringstryck

I den strukturomvandling som just nu präglar det svenska (och det globala) arbetslivet är det här en framgångsfaktor som samtliga berörda behöver ta tillvara på ett strategiskt sätt. Omvärldsanalysen behöver vara en av grundstenarna i de systematiska och strategiska kompetensutvecklingsarbetet. Hur ser exempelvis den ekonomiska konjunkturen ut? Bostadsmarknaden? Eventuella exporthinder- och möjligheter? Utbildningssystemet, vad händer där? Vilken betydelse har omvärldsfaktorerna vi funderat kring för kompetensbehovet i den här verksamheten?

Att ledningen ser kompetensutveckling som ett legitimt sätt att hantera problem och utmaningar, och att ledningen skapar ett stödjande och utvecklingsinriktat klimat.

Ledningens inställning är central för att det arbetsplatsnära kompetensutvecklingsarbetet ska fungera bra och vara relevant. Eftersom det ställer höga krav på chefer, såväl som på ledning, är det viktigt att reflektera över och vidta åtgärder för att stötta och utbilda chefer i “kompetens om kompetensutveckling”. Kompetensutvecklingsansvaret får inte bli en arbetsmiljöbelastning för chefer. Ett sätt att nå den här framgångsfaktorn är därför att utbilda chefer, och att ledningen tar ansvar för att skapa goda förutsättningar för cheferna att kompetensutveckla sig själva och sina medarbetare. Det är också väsentligt att ledningen i samverkan med arbetstagarföreträdare resonerar kring hur man skapar ett stödjande och utvecklingsinriktat klimat på arbetsplatsen. Sådana resonemang kan integreras i övrig verksamhetsstrategisk planering. Genom en sådan process är det sannolikt att man också får mer motiverade medarbetare (en framgångsfaktor)

Att det finns en koppling mellan företagets affärsidé/verksamhetsidé och de satsningar som genomförs.

Unionen betraktar detta som avgörande för ett fungerande arbetsplatsnära kompetensutvecklingsarbete, Därför har Förbundet tagit fram en modell för Systematiskt KompetensutvecklingsArbete (SKA). Med ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete uppnås framgångsfaktorn “att kompetensutveckling är inriktad på att utveckla både individen och verksamheten”.

Att det finns tillräckligt med tid, och att tiden används klokt

Tidsbrist är ett återkommande hinder som beskrivs av medlemmar och förtroendevalda i Unionen. Här har ledningen ett stort ansvar att öronmärka tid , så att överenskomna kompetensutvecklingsinsatser kan genomföras i praktiken.

Att medarbetare har en hög delaktighet, och att det finns en stark facklig närvaro och medverkan

Fungerande och relevant arbetsplatsnära kompetensutveckling bygger på ett analytiskt arbete, där arbetstagares delaktighet behöver prioriteras. För att synliggöra hinder som kan uppstå i detta sammanhang kan det vara bra att känna till något om kulturanalytiska nivåer.

Kultur kan ses på ett antal olika nivåer, och varje individ har många kulturella identiteter. I ett arbetslivssammanhang, speciellt i stora företag, finns det en risk att “företagskulturen” uppfattas som om den är genomgripande i alla sammanhang. I större organisationer är det dock viktigt att tänka på att det, som delar i den övergripande företagskulturen, också finns små lokala arbetsplatskulturer. Det är inte är helt ovanligt att de som ingår i den kulturen har sin starkaste arbetsplatsidentitet där, och följaktligen mycket kunskap om vad som fungerar lokalt. Om HR eller ledning, som befinner sig i en annan lokal kultur i samma organisation, inte inkluderar arbetstagare i analyser av kompetensbehov finns det risk att centrala insikter missas.

För att analysen av kompetensbehovet ska lyckas, är det väsentligt att arbetstagarrepresentanter deltar, och att det lokala facket betraktas som en tillgång och som en samverkansaktör av ledningen.

Så, underförstått i detta kan budskapet sammanfattas som följer:

Ta vara på kunskap, rutiner och strategier som redan finns genom att arbeta systematiskt och strategiskt med arbetsplatsnära kompetensutveckling.

 

 

 

 

Comments are closed.