Debatt Förminska inte arbetsgivares ansvar
Blogg 4 Juli, 2019

Förminska inte arbetsgivares ansvar

Förminska inte arbetsgivares ansvar – Anette Andersson

Av: Anette Andersson

I ett utspel i samband med ett seminarium i Almedalen skriver Svenskt Näringsliv att:

“Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret”.

Svenskt Näringsliv har rätt i att lärande sker i det dagliga arbetet, men i övrigt tycks uttalandet mer syfta till att ansvarsbefria arbetsgivare än till att på allvar lösa frågan om svårigheterna med  kompetensförsörjningen.

Arbetsgivare och anställda har delat ansvar för kompetensutveckling

Unionen anser att anställda och arbetsgivare delar på ansvaret för arbetsplatsnära kompetensutveckling, men ansvaret ser ut på olika sätt. Anställdas ansvar består i att engagera sig i sin kompetensutveckling, och i att kommunicera upplevda kompetensluckor till sin närmaste chef.

Arbetsgivarens ansvar består i att genomföra kontinuerliga behovsanalyser, att samverka med fackliga representanter, att säkra att det finns en övergripande kompetensförsörjningsplan för verksamheten som helhet, och att säkerställa att varje enskild anställd ges möjlighet att utforma en individuell kompetensutvecklingsplan tillsammans med sin närmaste chef. Innehållet i den individuella kompetensutvecklingsplanen ska vara tydligt kopplat till den övergripande kompetensförsörjningsplanen. Arbetsgivaren ansvarar också för att organisera så att överenskomna insatser kan genomföras i praktiken.

Förenkling av komplexa verkligheter

Att antyda att kompetensutveckling i huvudsak är den anställdas ansvar, och att arbetsgivaren kan “hjälpa till” är en förenkling av komplexa verkligheter. Därför är det problematiskt att Svenskt Näringsliv uttrycker sig så. Däremot är det positivt att organisationen också skriver att: “det kräver tydliga mål och visioner så att varje medarbetare förstår vad de är där för att göra”. En annan positiv sak som Svenskt Näringsliv skriver är att anställdas intresse att lära behöver tas till vara, och att det informella lärandet behöver synliggöras.

Systematik och strategi är arbetsgivares ansvar

Det är arbetsgivarens ansvar att säkra att kompetensutvecklingsinsatser för de anställda sker på ett kontinuerligt, strategiskt och systematiskt sätt. Kunskap om hur detta kan genomföras finns, exempelvis i form av en svensk standard för kompetensförsörjning, som har utgivits av Standardiseringsinstitutet. I standarden beskrivs systematiska processer, där arbetsgivares (managements) ansvar definieras. Det talas också om vikten av att involvera anställda, och här är en viktig ståndpunkt. Kompetensförsörjande arbete i organisationer och företag har störst chans att lyckas om det sker partsgemensamt.

Partsgemensam samverkan ger störst chans att lyckas

Betydelsen av medarbetares delaktighet och av facklig närvaro finns med bland framgångsfaktorer för arbetsplatsnära kompetensutveckling, som har identifierats av forskaren Henrik Kock. Han beskriver dessa i boken Arbetsplatslärande- att leda och organisera kompetensutveckling:

  • Att det finns ett yttre förändringstryck i form av konkurrens, kundkrav och snabb teknisk utveckling.
  • Att ledningen ser kompetensutveckling som ett effektivt och legitimt sätt att hantera problem och utmaningar.
  • Att det finns en koppling mellan företagets affärsidé/verksamhetsidé och de satsningar som genomförs.
  • Att det finns tillräckligt med tid för kompetensutveckling, och att tiden används klokt
  • Att medarbetare har en hög delaktighet
  • Att det finns en stark facklig närvaro och medverkan
  • Att ledningen skapar ett stödjande och utvecklingsinriktat klimat.
  • Att medarbetarna är motiverade, och att sådan motivation främjas.
  • Att kompetensutvecklingen är inriktad på att utveckla både individen och organisationen

Implicit finns ansvarsfördelning med i de här framgångsfaktorerna. Ledningens syn på kompetensutveckling som ett effektivt och legitimt sätt att hantera problem och utmaningar, att det avsätts tillräckligt med tid och att det finns en tydlig koppling till affärsidén och till satsningar är tydliga arbetsgivaransvar. Att det finns/skapas ett stödjande och utvecklingsinriktat klimat är i huvudsak arbetsgivares ansvar, men klimat och arbetsplatskultur är något som alla skapar tillsammans, så här har även anställda ett ansvar. Att engagera sig och vara delaktiga är medarbetares ansvar, men det är arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningarna för detta. Stark facklig närvaro är ett fackligt ansvar, men parterna delar på ansvaret att tillsammans skapa ett positivt och utvecklande samverkansklimat på arbetsplatserna.

Sammantaget: Arbetsgivare har stort ansvar för att de anställda kontinuerligt utvecklar kompetens som verksamheten behöver. Det görs bäst genom strategisk planering och ett systematiskt arbetssätt, i en arbetsplatskultur där  god partsgemensam samverkan ses som en självklarhet.

 

 

 

Comments are closed.