Arbetsmarknad 6 Juli, 2016

Ett steg för att stärka svensk industri

Av: Emma Tjärnback

Industrins betydelse och konkurrenskraft är som vanligt ett ofta förekommande tema för de seminarier som arrangeras av industrins intressenter i Almedalen. Digitaliseringens möjligheter löper som en röd tråd i alla diskussioner. Sedan förra året finns nu också en  framtagen strategi och handlingsplan för ”smart industri” av regeringen.

På plats i Almedalen är statssekreterare Eva Lindström från näringsdepartementet som i flera panelsamtal lyfter fram regeringens arbete för att stärka industrins förutsättningar och hänvisar till handlingsplanens 45 åtgärder. Hon betonar också att handlingsplanen kontinuerligt kommer att uppdateras och byggas på med fler åtgärder, vilket låter klokt.

Unionens främsta medskick i vår dialog med näringsdepartementet har varit att tillgång till kompetens är avgörande för om industrin och industrinära tjänsteföretag ska välja att investera i Sverige och nya företag ska växa fram. I handlingsplanen finns åtgärder för att förbättra tillgången till rätt kompetens för industrin. Bland annat lyfts frågan om validering av kunskaper vilket är positivt. Det finns dock mer att göra.

Det är oerhört viktigt att redan yrkesverksamma får bättre förutsättningar för att öka sin kompetens då omvandlingstrycket inom industrin ökar allt snabbare, inte minst på grund av en ökad digitalisering. Det behövs ett väl fungerande system för livslångt lärande för att möta detta ökande omställningsbehov – en fråga som Unionen driver på flera håll.

Det är oerhört viktigt att redan yrkesverksamma får bättre förutsättningar för att öka sin kompetens

Handlingsplanen tar i övrigt upp många klockrena åtgärder som Unionen lyft i vår dialog med departementet och i andra sammanhang. Forskningssamverkan, testbäddar, en statlig fond-i-fond-lösning och innovationsupphandling är några exempel. Dessa åtgärder hjälper till att förankra företagens utvecklingsinvesteringar i Sverige. Man presenterar också åtgärder för att säkerställa att små och medelstora företags behov tillgodoses vilket är helt rätt tänkt.

Regeringens strategi och handlingsplan för smart industri visar att det finns en politisk vilja att främja industrin. Men, för att nå hela vägen behöver vi se hela bilden av vad som påverkar företagens investeringsbeslut.

Det är relativt enkelt och billigt att lägga ner verksamhet i Sverige jämfört med andra länder vilket innebär att svenska verksamheter ofta drar det kortaste strået i diskussionen om vilka produktionsenheter som ska finnas kvar – trots bättre resultat och potential än utländska enheter. Flytt av jobb är dessutom vanligare i företag med utländskt ägande och där huvudkontoret finns utomlands, visar en undersökning Unionen har gjort hos våra klubbföreträdare. Risken är alltså större att jobb flyttar när högsta ledningen finns långt från den dagliga verksamheten.

Förhoppningsvis kan en förmåga att snabbt utnyttja digitaliseringens möjligheter och andra insatser för en smart industri ge ytterligare incitament till investeringar i Sverige, men vi är inte där ännu. Många av Unionens klubbar vittnar om dåligt genomtänkta flyttbeslut där besparingarna i slutänden inte var så stora och flytten haft negativa effekter på varumärke, kvalitet och innovationsförmåga.

Det här är ett viktigt perspektiv som inte får glömmas bort i arbetet med att främja svensk industri. Är det för enkelt att flytta verksamhet från Sverige? Och hur säkerställer vi att det finns ägare med ett långsiktigt perspektiv som ser potentialen i att satsa i Sverige? Dessa frågor bör också diskuteras när industrins framtid i Sverige ska säkras.

Comments are closed.