Brexit dröjer, och vi måste låta den dröja.
Blogg 17 Oktober, 2017

Brexit dröjer, och vi måste låta den dröja.

Brexit dröjer, och vi måste låta den dröja. – Alen Musaefendic

Av: Alen Musaefendic

Valet står inte längre mellan en hård och en mjuk brexit. I bästa fall blir det en dålig brexit, i värsta fall en smärre katastrof. Förhandlingarna om Storbritanniens utträde från EU har börjat dåligt och så har de fortsatt. Nu kämpar britterna för att portionera ut dåligheten under en övergångsperiod efter mars 2019.   

I veckan hölls den femte förhandlingsrundan kring Storbritanniens utträde ur EU. Den brittiska delegationen anlände till Bryssel med medskicket om att premiärminister Theresa May nu kan tänka sig att acceptera EU-domstolens jurisdiktion under övergångsperioden efter mars 2019. Samtidigt som brexitminister David Davis vill inleda förhandlingarna om ett framtida handels- och samarbetsavtal vill EU:s chefsförhandlare Michel Barnier inte ta det steget förrän den så kallade skillsmässonotan är betald. Utrikesminister Boris Johnson har sagt att britterna är ett folk som betalar sina räkningar. De är bara inte överens om hur stor notan är.

Trots de komiska inslagen i förhandlingarna är situationen mycket allvarlig, inte minst för våra kollegor i Storbritannien.

Tjänstemannaföreningarna har varit starka bremain-förespråkare, väl medvetna om den positiva effekt EU-lagarna har haft på arbetsvillkoren i Storbritannien. De ser redan en risk för att arbetsgivarna ska använda brexit som förevändning för att försämra villkoren för arbetstagare. Den farhågan finns bland fackföreningarna i hela Europa – om Storbritannien börjar konkurrera med låga löner kan det leda till social dumpning i resten av kontinenten.

Handelsminister Ann Linde åker till svenska företag och uppmanar dem att planera för ett värsta fall-scenario. Det är bra. Förhoppningsvis passar hon på att sälja in Sverige som ett tryggare hem för både tillverkning, forskning och handel med kontinenten. Vi har en startup-scen i världsklass, en life-science sektor som är på frammarsch och en konkurrenskraftig industri. Frankrike, Tyskland och många andra länder arbetar intensivt för att tjäna på brexit. Sverige gör likadant, men det går att göra mer. Innovation och produktion av högkvalitativa produkter och tjänster är vår stora styrka. Att sälja in dessa till resten av världen är vår svaghet.

Unionen stödjer regeringens pragmatiska linje: vare sig brittiska eller svenska företag tjänar på konflikt och osäkerhet. Vi ska fortsatt vara en röst för försiktighet och kompromiss. Allting tyder på att en övergångsperiod efter deadline i mars 2019 är nödvändig. Vi borde tillåta den. Deadline på två år var från början på tok för orealistisk. Den påminner om en student som börjar läsa inför en tiopoängstenta tre dagar i förväg. Det är teoretiskt möjligt att klara sig, men en sak är garanterad – det blir inget toppbetyg.