Oro för jobbet öppnar för Trump
Arbetsmarknad 15 Mars, 2018

Oro för jobbet öppnar för Trump

Oro för jobbet öppnar för Trump – Victor Bernhardtz

Av: Victor Bernhardtz

I Futurions nya rapport ”Populismens verkliga orsaker – om automatisering och andra förändringar i arbetslivet” tecknas en dyster bild av den politiska tid vi lever i. Enligt rapporten är 2010-talet närmast att jämföra med 1930-talet. I Europa har det traditionellt starka stödet för etablerade politiska partier eroderats kraftigt i allt fler parlament. Högerradikala partier har växt på bekostnad av de tidigare giganterna. Nationalistiska strömningar påverkar dessutom politiken i de traditionella partierna och drar dem i en nationalistisk riktning.

Det är materiella villkor snarare än värderingsförskjutningar som ligger till grund för den växande populismen, enligt Futurion. En ökad oro för arbetsmarknadssituationen bidrar mer till att stärka populistiska rörelser än till exempel andelen utrikes födda där du bor. Futurions rapport påpekar att stödet i allmänhet för främlingsfientliga åsikter har minskat i Sverige. Inte heller har ”invandring” varit en viktig politisk fråga under alla fyra riksdagsvalen 2002, 2006, 2010 och 2014 – men Sverigedemokraterna har ändå dubblat sitt väljarstöd i alla dessa val. Orsakssambanden måste då se annorlunda ut. I rapporten illustreras det i följande figur:

Dina värderingar och din bakgrund har betydelse för din sannolikhet att lockas av populism, men det är arbetsmarknadsoron som aktiverar dessa åsikter. Det är en modell som förklarar varför kommuner där Sverigedemokraterna får hög röstandel kännetecknas av lägre andel högutbildade, lägre andel kunskapsarbetare, lägre genomsnittlig inkomst, högre ohälsotal, högre arbetslöshet, glesare befolkningstäthet, men inte högre andel utrikes födda.

Varsel en viktig faktor

För att ytterligare klargöra arbetsmarknadsoro som faktor som drivande av populism vilar rapporten på Sirus Deharis rapport ”Economic Distress and Support for Far-right Parties” från 2017. I den har Dehari studerat sambandet mellan lagda varsel och ökat stöd för Sverigedemokrater. Dehari beräknar att drygt 30 procent av Sverigedemokraternas ökade väljarstöd hos inrikes födda arbetare utan kvalificerad yrkesutbildning 2006-2014 beror på varsel, vilket illustreras i följande graf:

“Change in support for SD and layoff notifications among unskilled native-born workers from 2007 to 2010.”

Här är det viktigt att betona att rapporten talar om arbetsmarknadsoro, vilket inte ska tolkas som detsamma som arbetslöshet, som bestämmande faktor. Arbetsmarknadsoro handlar dessutom om mer än jobb och inkomst. Det är en fråga om status, samhörighet och tillit till samtiden. Det ger en väg in i nästa del av förklaringen till varför populismens attraktionskraft just nu ökar.

Automatiseringen ökar oron

I dagsläget finns det indikationer på att den ökade automatiseringen driver på arbetsmarknadsoron, och därmed ökar benägenheten att rösta populistiskt. Rapporten citerar en jämförelse gjord i USA av stöd för de republikanska presidentkandidaterna Mitt Romney (2012) och Donald Trump (2016), där stödet för Trump ökade mest i lokala arbetsmarknader där en stor andel av arbetstillfällena var utsatta för automatisering. (Resultaten kontrollerades mot andra möjliga förklaringar såsom globalisering, invandring och strukturomvandling.)

Vi har i mars 2018 sett hur de politiska konsekvenserna av ökad populism kan se ut i form av USA:s nya tullar på stål och aluminium. Protektionism och motstånd mot ny teknologi drabbar i slutändan just de människor som USA:s president Donald Trump säger sig vilja skydda. När deras arbeten försvinner till följd av exempelvis automatisering, men inte ersätts eftersom politiken inte prioriterat omställning till en förändrad arbetsmarknad, förlorar alla.