Debatt Yrkeskompetens och inte svenska värderingar ska avgöra vid rekrytering
Arbetsmarknad 11 Januari, 2018

Yrkeskompetens och inte svenska värderingar ska avgöra vid rekrytering

Av: Ann-Katrin Dolium

Behovet av nya medarbetare är stort hos företag i flera branscher. Trots det diskrimineras välutbildade svenskar med utländsk härkomst på arbetsmarknaden

Forskning från Lunds Universitet visar att ett utländskt klingande namn kan leda till att du blir bortsorterad i jobbsökandet, fastän du har mer kompetens och längre erfarenhet än de med svenskklingande namn. Det här bekräftar tidigare forskning som kom till slutsatsen att personer med arabisk- och afrikanskklingande namn inte fick komma till intervju trots en i övrigt motsvarig ansökan.  Individer med afrikansk bakgrund som kommit till Sverige före 7 års ålder och genomgått hela sin utbildning i Sverige har tre gånger så hög arbetslöshet som individer med svenskklingande namn och utseende.

Resultatet kan tolkas som att det tar emot att rekrytera kompetenta individer med utländsk bakgrund till vissa högstatusjobb, speciellt om de har annan etnicitet, vilket troligen är en av mekanismerna bakom den segregerade arbetsmarknaden vi ser idag.

Den innovationskraft och de samhällsekonomiska vinster som går att åstadkomma genom ökad mångfald, hindras i dag av att många arbetsgivare inte reflekterar över rekryteringsprocessen. Unionen rekommenderar ett systematiskt mångfaldsarbete som årligen dokumenteras och följs upp. För bästa resultat bör arbetet göras i samarbete mellan arbetsgivare och fack samt anpassas till varje arbetsplats förutsättningar. Unionens undersökning från 2017 visar att företag där chefer och ledningsrepresentanter tar ansvar för mångfaldsarbetet har personal med bättre inställning till mångfald. Chefer och ledningsrepresentanter spelar en viktig roll eftersom de kan lyfta mångfaldsfrågor och i ord och handling ta ansvar för arbetsplatsens arbete för lika rättigheter.

Förutom att hålla negativa attityder i schack har policies även en normerande effekt och tydliggör vilka värderingar som ska gälla på arbetsplatsen.

Unionens undersökning visat dock att  bara 37 procent av de tillfrågade privattjänstemännen vittnade om ett aktivt mångfaldsarbete på deras arbetsplats. Över lag tycks medvetenheten vara påtagligt större på företag med fler än 500 anställda.

Det som forskningen i Lund också visat är att det verkar som om rekryterare har olika fokus då de förbereder intervjufrågor inför en rekrytering beroende på den sökandes ursprung. När de är medvetna om att sökande har utländskt ursprung är de framförallt intresserade av att ta reda på om dessa kandidater passar in i teamet, om de är socialt kompetenta och om deras värderingar matchar ens egna. Är det däremot en kandidat som antas vara av svenskt ursprung som söker jobbet är detta inte lika viktigt. Då är det framförallt yrkesrelaterade kompetenser som är i fokus. Genom ett rekryteringsverktyg som systematiserade och strukturerade informationen om de arbetssökande förbättrades bedömningen av deras jobbrelevanta förmågor. Åtminstone när det gällde personer med svenskklingande namn. För personer med utländskt namn gjorde verktyget ingen större skillnad.

Den här situationen kan jämföras med den som rådde innan #metoo-rörelsen. Man kan föra precis samma diskussion om etnisk diskriminering som man gör nu om sexuella trakasserier.

Eftersom diskriminering ofta sker omedvetet trycker Unionen  på att alla som deltar i personalrekrytering ges utbildning i att anställa utifrån kompetens, och kunskap om diskriminering och hur fördomar fungerar och påverkar en rekryteringsprocess. Unionen ser att en rekryteringsprocess med flera inblandade samt med mångfald bland de involverade och tydlig kravprofil på kompetens och erfarenhet gör att diskriminering blir synligare och kommer upp under processen. Läs gärna mer om “100 möjligheter att rekrytera utan att diskriminera” från Diskrimineringsombudsmannen, där du även kan ta del av konkreta checklistor:

http://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-hundra-mojligheter-rekrytera-utan-diskriminera2.pdf

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=11056&artikel=6853549

Comments are closed.