Arbetslivet transformeras. Gör det livslånga lärandet också det?
Blogg 15 Augusti, 2018

Arbetslivet transformeras. Gör det livslånga lärandet också det?

Arbetslivet transformeras. Gör det livslånga lärandet också det? – Anette Andersson

Av: Anette Andersson

Nu är många av oss tillbaka på jobbet efter en varm sommar, som både har laddat våra mänskliga batterier, och lyft upp klimatfrågan högt på agendan. Lika blandad är känslan av post-semesterns nyvakenhet och stimulansen att komma igång med vardagen igen.

För min del, som utredare på Unionen, är fokus för det nya arbetsåret kompetens, kompetens och mera kompetens. Många kompetensprojekt och insatser genomförs i det svenska samhället och arbetslivet. Det livslånga lärandet är ständigt aktuellt, och frågorna är lika givande som viktiga.

Livslångt lärande- inget nytt i Sverige

Livslångt lärande är inget nytt i det svenska samhället, utan har pågått länge. Det som är nytt idag är hastigheten i samhällets transformation,genom digitalisering och globalisering. Det gör det intressant att fundera kring om även synen på, och insatser för, det livslånga lärandet förändras i samma takt som strukturomvandlingen.

Livslångt lärande har diskuterats i det svenska samhället i mer än hundra år. I en artikel som skrivits för websidan Lärarnas Historia fokuseras formellt lärande för vuxna. Författaren går långt tillbaka i tiden när han skriver att: “Vuxenutbildningen har en lång och ärorik historia i Sverige. De första folkhögskolorna infördes i slutet av 1800-talet, och det fria och frivilliga folkbildningsarbetet i studiecirkelns form startade med framväxten av folkrörelserna i början av förra seklet.”

Så, inom formell utbildning har vuxnas deltagande i livslångt lärande mer än hundra år på nacken. En begränsning som framträder redan i det här historiska perspektivet är en begränsande förståelse av begreppet “lärande”, som något som sker endast i utbildningssammanhang. Med den snäva tolkningen förloras all det lärande som sker dagligen i arbetslivet. Den här begränsningen har varit framträdande i diskussionen de senaste tio åren. I näst intill alla samhälleliga diskussioner om kompetensutveckling har det formella utbildningssystemet fokuserats ensidigt, vilket förmodligen har lett den begränsande definition av livslångt lärande som ofta dominerar dagens debatt.

Förslag att stödja arbetsgivare med livslångt lärande på arbetsplatsen har funnits på den politiska agendan

Diskussionerna om kompetensutveckling har dock inte alltid varit så ensidiga. I juli 1995 tillsatte statsrådet Ylva Johansson en parlamentarisk kommitté som fick i uppdrag att utreda mål för ett nationellt kunskapslyft. Kunskapslyftskommittén, som den här expertgruppen kom att kallas, lämnade förslag som både riktade sig mot det formella utbildningssystemet, och för att skapa stöd för arbetsgivare att arbeta med livslångt lärande på arbetsplatserna.

I oktober 1996 överlämnade kommittén rapporten “Livslångt lärande- steg på vägen mot ett kunskapssamhälle” till Regeringen. I den föreslog expertgruppen fyra olika områden inom vilka staten kan ge stöd till kompetensutveckling i arbetslivet. Områden som föreslogs var:

  1. Garantera en gymnasienivå för alla
  2. Stå för stöd och utveckling när det gäller infrastrukturen
  3. Stödja sparande på individuella utbildningskonton
  4. Stödja kompetensutvecklingen i företag och offentliga organisationer

I dagens läge känns de två första förslagen igen i debatten. Förslag nummer tre, som i grunden är bra, fungerar bara om arbetsgivare samtidigt får stöd att organisera för genomförande i praktiken. Det fjärde förslaget, stödja kompetensutveckling i företag och offentliga organisationer, har tyvärr nästan fullständigt försvunnit ut ur den offentliga debatten, trots att det är avgörande för ett komplett livslångt lärande.

Så, utan att dra några bekräftade slutsatser kring tolkningar av begreppet livslångt lärande ser jag följande behov, och det är akut!

  • Återta diskussioner och konkreta insatser för att politiskt stödja arbetsgivares arbete med livslångt lärande genom systematiskt verksamhetsförankrat kompetensutvecklingsarbete på arbetsplatserna
  • Bredda innebörden av “livslångt lärande”, och gör praktik av det
  • Unionen söker samverkan med Svenskt Näringsliv, och med andra arbetsgivarorganisationer, så att vi tillsammans kan stötta våra respektive medlemmar i det livslånga lärandet på arbetsplatserna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Comments are closed.