Tag Archives | välstånd

Unionen spränger upp en öppen dörr – ”Finanskrisen har inverkat negativt på svensk ekonomi!”

I slutet av mars presenterade Unionen sin prognos för den svenska ekonomin under 2013 och 2014. Liksom alla andra försök de senaste åren till förutsägelser av ekonomins utveckling genomsyras den av frågan: när ska slutligen askmolnet som kastades upp ur Lehman Brothers krater i september 2008 blåsa bort? Att döma av de BNP- och arbetslöshetssiffror som förutses i rapporten sker det knappast under de kommande två åren.

I det här inlägget tänker jag apropå detta gå i närkamp med en värdig motståndare. Nämligen följande fråga: vad har det här molnet av förkolnade amerikanska subprimelån och grekiska statsobligationer kostat Sverige? Ett – av många möjliga – sätt att skapa sig en uppfattning om detta är att räkna fram en trolig BNP-nivå för den svenska ekonomin i ett scenario där finanskrisen inte inträffat, eller åtminstone inte antagit verklighetens oerhörda proportioner.

Den röda grafen i diagrammet visar hur tillväxten i Sverige från och med 2004 har utvecklats med stora kast, i synnerhet efter 2007. Den svarta linjen anger den genomsnittliga tillväxttakten i Sverige 2004-2012, vilken varit ca 2,2 procent. Åren 2004-2007 var den dock i genomsnitt 3,7 procent, alltså avsevärt högre än de 1,0 procent som varit medelvärdet från och med 2008.

Den streckade blå grafen visar hur Sveriges samlade BNP hade utvecklats om den genomsnittliga tillväxttakten åren 2008-2012 legat kvar på samma nivå som under de fyra åren som föregick finanskrisen. I ett sådant scenario hade Sveriges BNP i slutet av 2012 varit 14 procent, eller 500 Mdr kr, högre än vad som i verkligheten blev fallet. Med utgångspunkt i det storleksförhållande mellan BNP och statens intäkter som faktiskt rådde under 2011 skulle detta exempel ha inneburit en förstärkning av statens intäkter med ca 120 Mdr kr under 2012. Vilket, för att göra beloppen något mer greppbara, ungefär motsvarar statens nuvarande kostnader för försvaret, arbetsmarknadspolitiken, integrationspolitiken – sammantagna.

En invändning mot det här resonemanget är förstås att 2004-2007 var år med ovanligt stark tillväxt för Sverige och att finanskrisens kostnader i jämförelsen därför utmålas som alltför extrema. Men faktum är att bilden blir likartad även om jämförelseperioden utökas tillbaka in på 90-talet. Under såväl perioden 1994-2007 som 1998-2007 var den genomsnittliga årliga tillväxten i Sverige ca 3,4 procent, vilket enligt ovan förda resonemang i slutänden hade inneburit ökade intäkter till statsbudgeten med mer än 100 Mdr kr 2012 jämfört med det verkliga utfallet.

Sverige anses ofta ha klarat sig relativt väl genom de senaste fem årens ekonomiska tumult. Detta exempel är en illustration av att finanskrisens negativa effekter för landet trots allt kan antas ha varit mycket stora. Om Unionens prognoser visar sig hålla måttet är det förstås visserligen i sig uppiggande för mig som en av dess upphovsmän, men nedslående i det att landets företag och anställda i sådant fall kommer att få bära dessa kostnader under ytterligare minst två år.

Media: SvD1, SvD2, Fokus1, Fokus2, Affärsvärlden

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Varför är det så dyrt med pizza i Norge?

I veckan drog vi undan ridån och presenterade Unionens syn på konjunkturläget i Sverige (läs här). Vi sällar oss till den stora fårskocken av bedömare som sträcker upp en fuktad klöv i luften och spår en period med mycket låg tillväxt 2012 och 2013; 0,7 och 1,7 procent respektive år. Slutsatserna underbyggs metodiskt. Termtät text varvas med tabeller och diagram. Men ändå. Det är egentligen bara en sak vi som försöker sia om framtiden med någorlunda stor säkerhet vet. Vi kommer att ha fel. Ett litet fel är bättre än ett stort, men fel kommer det att bli.

Därför kan det för en prognosmakare finnas en stor lockelse i att som omväxling titta bakåt istället. Lite ovedersäglig fakta istället för mer eller mindre fria fabuleringar, så att säga. Så därför serveras nu lite ovedersäglighet, som dessutom kan vara extra uppiggande för en svensk läsare som redan börjat misströsta över fallande BNP-tillväxt. Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Globala ramavtal är ett verktyg i CSR-arbetet

DN skriver i sin ledare igår att det är klädsamt när företag tar ansvar och menar att ”även om det finns klara gränser för vad företag kan göra för att förbättra arbets- och levnadsförhållanden i utvecklingsländer så är granskning av deras verksamhet viktig.” De fortsätter ”samtidigt är det viktigt att komma ihåg att för att det ska vara ett riktigt effektivt verktyg krävs att vi konsumenter är beredda att rösta med plånboken. ” DN utgår ifrån att det är utomstående granskare och konsumenter som besitter de bästa verktygen för att förbättra arbetsförhållandena i utvecklingsländer. Unionen vill framhålla det fackliga verktyget globala ramavtal som i dessa sammanhang ofta förbises.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Facket som frihetsrörelse för individen

Från början bildades fackföreningar för att skapa frihet för sina medlemmar. Kraven var mer fritid och högre lön. Redan när tjänstemannafacken bildades arbetade de för medlemmarnas rätt att fritt välja vilket företag de ville arbeta hos och friheten att kunna börja hos ett konkurrerande företag. Då som nu är den friheten mycket värd för oss anställda eftersom det kan vara enda chansen att försörja sig för den som flyttar till en annan ort eller ge möjlighet till en rejäl lönehöjning för den som inte vill flytta.

Det finns ingen lag som hindrar företag att kräva konkurrensklausuler av sina anställda. Många företag har standardiserade anställningsavtal där alla som vill bli anställda tvingas skriva på en konkurrensklausul om att de inte får börja arbeta i ett konkurrerande företag eller starta eget i samma bransch efter anställningens slut. Det är ett stort ingrepp i den anställdes frihet att bli ”inlåst” i ett företag och därför har fackförbund för tjänstemän och akademiker tecknat avtal med arbetsgivarorganisationerna som begränsar företagens rätt att kräva konkurrensklausuler av sina anställda.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 2 }

Och nu … 2012

År 2011 har ekonomiskt för Sverige
varit ett bra år. Tillväxten har varit hög och en del av den förlorade
aktiviteten sedan finanskrisen 2008/09 har återhämtats. Sysselsättningen har
ökat och även arbetslösheten har så sakta börjar pressas tillbaka. Vinstnivån i
företagen har generellt sett ökat vilket sannolikt kommer att leda till
rekordutdelningar i börsbolagen efter bolagsstämmorna under våren 2012.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka, ett nytt trendbrott är livsviktigt (ja, faktiskt)!

Igår presenterades 2011 års utgåva av SNS Välfärdsrapport på ett seminarium i Stockholm. Rapporten har titeln ”Inkomstfördelningen i Sverige” och är skriven av Anders Björklund och Markus Jäntti, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Det är en ganska späd rapport, rent fysiskt alltså. Men Björklund och Jäntti har använt utrymmet väl. Det är ett helt pärlband av upplysande fyrbåkar som presenteras i rapporten – som för övrigt borde vara obligatorisk läsning i julemörkret för samtliga riksdagsmän. Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 3 }

EU2020 är verktyget för verklig förmåga

”Det är en enorm skillnad mellan en medlemsstats löfte om att uppnå budgetmål, och dess förmåga att nå målen. Toppmötet gör inget för det senare!” skriver Sony Kapoor på sin Twitter idag. Och visst har han rätt i det. Detta påtalar delvis även Leif Johansson och Jacob Wallenberg på ett utomordentligt sätt på dagens DN Debatt. Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Leif Petersens analys faller som en sten

 I dagens SvD (sid 4-5 pappersupplagan) skriver Leif Petersen en längre artikel som förstärker den dominerande bilden i media om att det är kris i svensk ekonomi och att vi faller som en sten. Vi som följer detta lite mer noga vet att de hårda siffrorna inte stöder en sådan berättelse. Visst, vi ser en lägre tillväxt i svensk ekonomi, men det är en naturlig konsekvens av att vi kommer från en period med rekordhög tillväxt. Efter en sådan kan inte ekonomin röra sig i någon annan riktning än in i ett lugnare tempo.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Krisstämpeln direkt felaktig

I dag har Konjunkturinstitutet släppt sin nya barometer över läget i svensk ekonomi. Sammantaget visar den att den försvagning av stämningsläget i näringslivet vi har sett sedan inledningen av 2011, och där vändningen kom från en rekordhög nivå, har stannat upp. Det tidigare snabba fallet har, efter att ha minskat sju månader i rad, förbytts i ett oförändrat stämningsläge i näringslivet mellan oktober och november. Detta är positivt och antyder att perioden med sämre inkommande statistik är slut. Nivån på stämningsläget ligger något lägre än det historiska snittet, men det är långt ifrån något krisläge.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Ny undersökning: Färre lönekartläggningarna hotar jämställdheten

Lönekartläggningar är ett effektivt sätt att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Det visar Unionens erfarenhet av mängder med lönekartläggningar på våra medlemmars arbetsplatser. Det visade också JämO:s stora miljongranskning 2006-2008, då mer än 5000 anställda fick väsentligt högre lön efter kartläggningar. Därför är det olyckligt att betydligt färre arbetsplatser genomför årliga lönekartläggningar än tidigare, enligt en ny rapport från Unionen. Sedan lagkravet om årliga lönekartläggningar togs bort har andelen arbetsplatser som gör sådana minskat från 53% till enbart 40%.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 1 }