Tag Archives | lön

Unionens agenda för en jämställd arbetsmarknad

2013 avgör kön vilka levnadsvillkor och möjligheter människor har att försörja sig och förverkliga sig själva. Ett anständigt demokratiskt samhälle kan aldrig acceptera detta. Unionen har en vision om ett samhällsliv och arbetsliv präglat av likabehandling. Diskriminering av kvinnor i arbetslivet har många gånger sin utgång i en förlegad syn på att barnpassning är kvinnornas ansvar, och när kvinnor blir föräldrar sker också de största löne- och kompetensutvecklingstappen i förhållande till männen.

Lönekartläggning lönar sig
Arbetet med lönekartläggning måste intensifieras. Lönekartläggningen är ett effektivt verktyg för att identifiera och åtgärda osakliga skillnader i lön framför allt inom ett företag men även inom en sektor. Unionens egna undersökningar visar att lönekartläggningar leder till att osakliga löneskillnader hittas och åtgärdas i tre fall av tio. Unionen kräver att Diskrimineringslagen ändras till ett krav på årlig lönekartläggning för alla företag med mer än tio anställda.

Sjätte månad i föräldralönen
Unionens kollektivavtal ger en möjlighet till en föräldralön i fem månader som består av en utfyllnad av föräldraförsäkringen till att gälla 90 procent av lönen. Denna föräldramånad har visat sig vara framgångsrik i att få män att ta ett större ansvar för föräldraledigheten. Unionens krav i årets avtalsrörelse är att föräldralönen ska utökas till att gälla sex månader istället för dagens fem månader.

Föräldravänligt arbetsliv
Många gånger är det svårt att kombinera yrkeslivet med att vara förälder, och som en konsekvens av detta får kvinnan oftast ta ett större ansvar för barnen och stå tillbaka i sin yrkeskarriär. Så kan vi inte ha det. Bra framgångsrecept för föräldravänliga arbetsplatser är att ge de anställda stor frihet i arbetstidens förläggning samt erbjuda möjligheter till distansarbete. En bättre arbetsplanering kan många gånger underlätta för föräldrar, exempelvis bör möten inte börja för tidigt eller sluta för sent på arbetsdagen och vid övertid bör föräldrarnas situation särskilt beaktas. Arbetsgivaren måste låta ledarskapet genomsyras av en föräldravänlig attityd och chefer bör också vara föregångare och tydligt signalera att yrket ska gå att kombinera med familjelivet.

Kompetensutveckling ger styrka
Kompetensutveckling är bra både för företag och för medarbetare. Kompetenta medarbetare skapar framgångsrika och konkurrenskraftiga företag och det ger kraft till individen att få ett utvecklande och tryggt arbetsliv. Därför är det oroande att kvinnor upplever mer inflytande över den egna kompetensen än men trots att de i högre grad vill utvecklas. Därför är det viktigt att företagen skapar förutsättningar för både män och kvinnor att utvecklas på jobbet. Det är viktigt att chefer blir bättre på att ta till vara på och identifiera potentiella möjligheter hos medarbetarna, oavsett om de är kvinnor eller män. En tre-partslösning där fler får tillgång till mer kompetensutveckling är en av de delar som Unionen har en viktig del i, inom ramen för förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Vobba
Unionens undersökningar visar att fenomenet vobba – att jobba och vabba samtidigt – är ett vanligt inslag i tjänstemännens vardag. Tre av fyra tjänstemän jobbar också när de är hemma med barnen. Att vobba kan många gånger vara ett bra sätt att kombinera arbete med fritid, men det får aldrig bli ett krav från arbetsgivarens sida att tjänstemännen ska vara tillgängliga för arbete när de vårdar sjukt barn. När försäkringskassan står för ersättningen så får inget jobb heller utföras. Unionens undersökning visar också att en av fem har dåligt samvete när de vobbar, och att två av fem helst skulle slippa vobba. Arbetsorganisationerna måste bygga på hållbarhet så att de klarar av frånvaro för sjukdom eller vård av barn, utan att de enskilda tjänstemännen ska behöva överkompensera med en ökad arbetstakt. Taket i den tillfälliga föräldrapenningen som används vid VAB måste också öka, för att ersättningssystemen inte ska förstärka de skillnader som finns i lön mellan män och kvinnor, och ytterligare skapa ekonomiska incitament för kvinnorna att ta hand om barnen.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Lönekartläggning lönar sig

Trots att lönekartläggning är ett väldigt effektivt verktyg för att identifiera och åtgärda skillnader mellan mäns och kvinnors löner så används det av allt färre företag idag. Sedan lagkravet på lönekartläggning ändrades 2008 har den årliga lönekartläggningen sjunkit från att genomföras i mer än hälften av företagen till att idag bara genomföras i tre av tio företag, en utveckling som skett på bara fyra år!

I Unionens egna undersökningar, där vi tillfrågat förtroendevalda på arbetsplatserna, ser vi att lönekartläggning har lett till att osakliga löneskillnader har identifierats och åtgärdats i tre fall av tio. Det är alltså ett mycket effektivt verktyg i arbetet för en jämställd arbetsmarknad.

I Medlingsinstitutets sammanställning av lönestatistiken uppdelat på kön från 2011 framgår det att kvinnors lön uppgår till 85,9 procent av männens löner. Gör man en så kallad standardvägning där sektor, ålder, arbetstid och yrke tas med så blir skillnaden 94,1 procent räknat på heltidslöner. Men för tjänstemän i privat sektor så är den oförklarade löneskillnaden 90,8 procent efter en standardvägning – högst på arbetsmarknaden. Eftersom lönekartläggning är ett verktyg för att korrigera löneskillnader på företag och därmed kan ha en god effekt på osakliga skillnader inom en sektor så kan insatser för ökade lönekartläggningar verkligen göra skillnad.

Det är inte anständigt att i ett demokratiskt samhälle acceptera skillnader i lön och möjligheter grundat i kön, eller att engagemang saknas när goda alternativ finns. Lönekartläggning är långt ifrån lösningen på hela problemet, men det är ett verktyg som hjälper oss en bit på vägen. Regeringen har nyligen tagit initiativ till att öka finansieringen till Diskrimineringsombudsmannen för att genomföra en satsning för att öka lönekartläggningen i företagen, men det räcker inte. Diskrimineringslagen måste ändras till att kräva årlig lönekartläggning samt att kravet gäller alla företag med mer än tio anställda, mot dagens 25.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Årliga lönekartläggningar lönar sig

Allt färre företag genomför lönekartläggningar som kan upptäcka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades 2008 har antalet lönekartläggningar minskat för varje år. I dag genomför knappt ett av tre företag årliga lönekartläggningar mot mer än hälften av företagen för fem år sedan. Många företag lever inte ens upp till de minskade krav lagen ställer. På 28 procent av företagen med mer än 100 anställda har ingen lönekartläggning gjorts de senaste tre åren. Det visar en ny undersökning från Unionen där 1 000 Unionenklubbar tillfrågats. Enligt Unionens undersökning upptäcks och åtgärdas osakliga löneskillnader vid tre av tio företag som genomför lönekartläggning. Det är positivt att fler inser att årliga lönekartläggningar är nödvändiga att öka jämställdheten i arbetslivet. Socialdemokraterna verkar vara på vår linje och regeringen verkar också inse att det är dags att ompröva sitt beslut från 2008. Nu hoppas vi på den utredningen som tillsattes i somras för att ge förslag på aktiva åtgärder i form av årliga lönekartläggningar.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Unionen Opinion granskar påståendet 6 av 10 vill sänka sin lön

Det pågår en debatt i Sverige om sänkt lön för att rädda jobb. Idag kan vi läsa påståendet att sex av tio är redo att sänka lönen för att rädda jobbet. En rubrik som väcker tankar och funderingar. Efter att lite noggrannare läst artikeln framgår det att undersökningen och frågan handlar om något helt annat. Det respondenterna fått ta ställning till är följande:

Inom flera företag i Sverige har fack och och arbetsgivare kommit överens om särskilda avtal för att undvika uppsägningar. En lösning som förekommit är tillfälliga avtal som innebär att facket accepterat sänkta löner eller utebliven löneökning i utbyte mot att arbetsgivaren inte genomför uppsägningar av personal.

Fråga: Tycker du det är en bra eller dålig lösning med sådana tillfällig avtal?*

Det är alltså vad respondenterna tagit svarat på. Inte på frågan: Är du redo att sänka din lön för att rädda jobbet?

Sedan ger artikeln en halv bild av verkligheten. Låter man inte respondenterna förstå konsekvenserna av förslaget i bakgrundsbeskrivningen blir inte resultatet rättvist.

En lönesänkning får följande konsekvenser för medlemmen:

– Den pensionsgrundande lönen blir lägre med risk för negativa
konsekvenser på den framtida sjuk- och ålderspension.
– Vid en olyckshändelse med sjukersättning/sjukpension som följd
blir pensionen livsvarigt grundad på en lägre lönenivå.
– Lägre ersättning vid sjukdom, arbetsskadeersättning,
föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning m.m. i det allmänna
försäkringssystemet samt även enligt kollektivavtalet om allmänna
anställningsvillkor.
– Lägre ersättning från arbetslöshetskassan vid eventuell arbetslöshet.
Även inkomstförsäkringen påverkas negativt, samt även eventuell
avgångsersättning från Trygghetsrådet.
– Ibland föresvävas medlemmar att det skulle vara möjligt att ”fylla
ut” inkomstbortfallet vid en temporär arbetstidsreducering från
arbetslöshetskassan. Detta är en direkt felaktig information.
Förutsättningen för ersättning från arbetslöshetskassan är att hela eller
delar av anställningen har upphört.
– Lägre ersättning från den allmänna lönegarantin vid en eventuell
konkurs. Eventuella individuella lån till företaget som uppstått vid
lönesänkningar omfattas inte av lönegarantin. Lönegarantin är
begränsad till 176 000 kr (2012). Det finns dessutom
begränsningar, bl.a. att lönen inte får ha tjänats in tidigare än 3
månader innan konkursansökan inkommit till tingsrätten.

*Dagens Nyheter har tillfrågat 1000 personer via telefon med ett riksreprensentativt urvala av svenska medberogare 16 år eller äldre.

Läs mer · Kommentarer { 1 }

Facklig organisering och kamp för högre löner i Kambodja

I lördagens SvD Näringsliv skildras de omänskliga arbetsvillkor som textilarbetarna i Kambodja har och att de nu demonstrerar och strejkar för att få löner som det går att leva på. Textilföretagen är leverantörer till stora, globala detaljhandelsföretag. Textilarbetarna kräver att deras minimilön ska höjas från 61 dollar till minst 93 dollar i månaden. Det hör till saken att 131 dollar är den egentliga nivån som beräknats för levnadslön i Kambodja.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Globala ramavtal är ett verktyg i CSR-arbetet

DN skriver i sin ledare igår att det är klädsamt när företag tar ansvar och menar att ”även om det finns klara gränser för vad företag kan göra för att förbättra arbets- och levnadsförhållanden i utvecklingsländer så är granskning av deras verksamhet viktig.” De fortsätter ”samtidigt är det viktigt att komma ihåg att för att det ska vara ett riktigt effektivt verktyg krävs att vi konsumenter är beredda att rösta med plånboken. ” DN utgår ifrån att det är utomstående granskare och konsumenter som besitter de bästa verktygen för att förbättra arbetsförhållandena i utvecklingsländer. Unionen vill framhålla det fackliga verktyget globala ramavtal som i dessa sammanhang ofta förbises.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Olika förutsättningar skapar ojämställdhet på arbetsmarknaden

Unionens färska rapport; Barn, kompetens och karriär, visar att föräldraskap har olika inverkan på kvinnor och mäns förutsättningar gällande karriär och kompetensutveckling. Dessa olika förutsättningar tillsammans med mammor och pappors olika storlek på uttag av föräldraledigheten är en viktig förklaring till ojämställdheten på arbetsmarknaden. Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Hittat i arkivet

Utveckling. I TCO-tidningens arkiv hittade vi en gammal artikel som berör folkskolelärarens lön. Så sent som 1901 (tidningsartikeln var från 1950-talet) kvarstod bestämmelsen att folkskoleläraren skulle få en del av sin lön utbetalad i kofoder. Slutlönen var 1000 kr och levnadsomkostnaderna för en familj på fem personer beräknades till 1400 kr. Kofodret var säkerligen ett välkommet tillskott då 1901, men vi är nog alla glada att vi inte får ut vår lön i matcheckar på ICA eller COOP 2012.

Kofoder

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Personalledningen nyckeln till butikens framgång

Ny forskning finansierad av Handels utvecklingsråd (HUR) visar att det finns ett samband mellan ledarskapet i butik, synen på medarbetarna och kundnöjdhet. Studien baseras dels på en enkätundersökning bland butikschefer, butiksanställda och butikens kunder samt intervjuer med branschföreträdare, chefer och medarbetare vid fyra detaljhandelsföretag.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Hårda arbetspass ger konflikt på charterbolag

Tidigare i kväll avslutades medlingsförhandlingarna utan att medlarna lämnade något bud eftersom de bedömer att parterna står för långt ifrån varandra. Detta betyder att konflikten sannolikt bryter ut i morgon. Vårt mål är ett avtal som hindrar långa schemalagda arbetsveckor på 60 timmar. Detta betyder att den varslade konflikten på charterbolagen TUIfly, Novair och Primera Air som flyger för Fritidsresor, Apollo och Solresor bryter ut i morgon tisdag kl 11.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 4 }