Under en dryg vecka har Unionen och Almega genomfört en bloggduell om kompetensutveckling. Många läsare, nya som gamla har funnit det högst intressant att följa inläggen från Almegas Fredrik Voltaire och Unionens Ulrika Hektor och Charlie Levin. Nästa vecka, v.22 är duellens tema: Socialförsäkringar/a-kassa -Unionen startar ämnet på unionenopinion.se. Följ gärna nästa veckas spännande duell.
Syftet har varit att sätta fingret på det nödvändiga samtalet om kompetensutveckling och i viss mån kompetensförsörjning. Det är omfattande och stora utmaningar som vi står inför, om vi ska bibehålla vår konkurrenskraft som kunskapsnation i såväl näringsliv som yrkesliv. För att knyta ihop säcken från Unionens sida vill vi slå fast att, ”Mer utveckling för fler” är en nödvändighet för en kunskapsdriven tillväxt. Det är kompetenta, fria och trygga personer som driver utveckling oaktat vilken bransch eller roll som man företräder.
Unionens rapport Mer utveckling för fler – En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2011 visar att många tjänstemän kan tänka sig att byta jobb och frivilligt röra förflytta sig på arbetsmarknaden utifrån behov och efterfrågan. Dock känner många en oro för att deras kompetens inte utvecklas i takt med andra på andra företag. En stark känsla av detta kan i sig leda till inlåsningseffekter som varken gynnar medarbetare, företag eller arbetsmarknadens funktionssätt. Bland tjänstemännen är efterfrågan på kompetensutveckling hög. Ändå är det knappt 50% som får del av kompetenshöjande insatser varje år.
Den här situationen är varesig ny eller okänd. Arbetsmarknadens parter och politikens företrädare är medvetna om de nödvändiga insatser som krävs. Ändå har det varit svårt att hitta en struktur som är optimal. Politikens företrädare famlar ofta i ett sökande efter vägar framåt. Kompetenssparkonton i början av 2000-talet lyfte som solen men föll som en pannkaka. Arbetet är dock inte ogjort utan en väg framåt. Det finns inte en allmän motionstid i Riksdagen som inte behandlar motioner om system för kompetensutveckling. Oavsett om det benämns kompetensförsäkring, kompetenskonto eller kompetenssparande. Det viktiga nu är samling för att hitta långsiktigt hållbara möjligheter. Det handlar trots allt om ett avgörande smörjmedel för tillväxt, trygghet och utveckling för hela samhällslivet.
Ett framgångsrikt opinionsbildande arbete bör enligt mig innehålla tydliga problem och kravformuleringar. Under veckan har vi satt fingret på såväl möjligheter som problem och utmaningar. Det är dock på sin plats att presentera några nödvändiga insatser som för Unionens medlemmar är av största vikt för att komma vidare i kompetensfrågan.
Behov av insatser från regeringen kan sammanfattas enligt följande:
Vi vill se en kompetensutvecklingsmodell där det är möjligt för anställd att utveckla sin kompetens samtidigt som man inte utsätter sig för ett ekonomiskt risktagande som gör det för riskabelt att avsätta tid för kompetensutveckling. En trepartsmodell där stat, arbetsgivare och arbetstagare tillsammans hittar en finansieringslösning ger stor nytta för alla parter.
Det måste vara skattemässigt fördelaktigt för företag att satsa på kompetensutveckling. Det är anmärkningsvärt att investeringar i kompetens inte värderas på lika högt som materiella investeringar.
Det ska bli lättare för våra medlemmar att vidareutbilda sig. Då måste utbildningsutbudet öka samtidigt som öronmärkta pengar riktas till samverkan mellan akademi och näringsliv. Under veckans bloggduell har den såkallade ”tredje uppgiften” hamnat i fokus vid flera tillfällen. Det är ingen slump, utan en nödvändighet för att näringslivets kompetensbehov ska kunna tillfredsställas. Likaså är den arbetsplatsnär utbildningen i akademien viktigt för att styra sin kompetens rätt. ”Learning by doing”, får inte underskattas. För att det ska vara praktiskt möjligt att röra sig mellan arbetsplats och akademi måste det begränsade studiemedelssystemet förändras. Maxtaket i antal terminer samt den åldersbegränsade möjligheten till studiemedel är direkt kontraproduktivt för en ökad rörlighet mellan akademi och näringsliv.
Det finns ett konsensus om att kompetensutveckling är en nödvändig fråga för utveckling och tillväxt. Det är för Unionen avgörande för att skapa trygghet och utveckling i arbetslivet. När vi känner oss trygga i vår kompetens vågar vi röra oss mellan arbetsgivare, vi presterar bättre på jobbet och vi klarar av omställning bättre. Det är till och med så att våra medlemmar driver samhällsutveckling och omställning genom ökad kompetens.
Jag är övertygad om att vi till våra medlemmars stora glädje närmar oss ett avgörande de kommande åren. Till nödvändigt gagn för svensk konkurrenskraft och samhällsutveckling.
Tack till alla personer som under den här veckan har bidragit till en viktig debatt i en avgörande fråga.
Läs inläggen i denna bloggduell genom att klicka på de inledande blogginläggen från Ulrika Hektor och Fredrik Voltaire. Utvecklingsmöjligheter i takt med sin samtid
Twitter
