Idag presenterar TCO årets stressbarometer . Den visar att det är hög tid för en diskussion om tillgänglighet på arbetsplatserna. Den visar bland annat att 57 procent har svårt att koppla bort tankarna på jobbet vid ledighet, att 29 procent av tjänstemännen upplever att de måste vara tillgängliga för arbetet vid egen sjukdom och 31 procent vid vård av sjuka barn. Idag vet vi på Unionen att de flesta av våra medlemmar trivs med sina jobb och många har goda möjligheter till flexibilitet och egen kontroll över arbetssituationen. Men stressen tornar också upp sig som en av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna. Continue Reading →
Tag Archives | arbetsliv
Livesändning: Ett gott arbetsliv är ett långt arbetsliv
Imorgon sänder vi live från vårt seminarium ”Ett gott arbetsliv är ett långt arbetsliv”. Sändningen startar 09:30. Twittra gärna om seminariet på hashtaggen #unionen.
Lönekartläggning lönar sig
Trots att lönekartläggning är ett väldigt effektivt verktyg för att identifiera och åtgärda skillnader mellan mäns och kvinnors löner så används det av allt färre företag idag. Sedan lagkravet på lönekartläggning ändrades 2008 har den årliga lönekartläggningen sjunkit från att genomföras i mer än hälften av företagen till att idag bara genomföras i tre av tio företag, en utveckling som skett på bara fyra år!
I Unionens egna undersökningar, där vi tillfrågat förtroendevalda på arbetsplatserna, ser vi att lönekartläggning har lett till att osakliga löneskillnader har identifierats och åtgärdats i tre fall av tio. Det är alltså ett mycket effektivt verktyg i arbetet för en jämställd arbetsmarknad.
I Medlingsinstitutets sammanställning av lönestatistiken uppdelat på kön från 2011 framgår det att kvinnors lön uppgår till 85,9 procent av männens löner. Gör man en så kallad standardvägning där sektor, ålder, arbetstid och yrke tas med så blir skillnaden 94,1 procent räknat på heltidslöner. Men för tjänstemän i privat sektor så är den oförklarade löneskillnaden 90,8 procent efter en standardvägning – högst på arbetsmarknaden. Eftersom lönekartläggning är ett verktyg för att korrigera löneskillnader på företag och därmed kan ha en god effekt på osakliga skillnader inom en sektor så kan insatser för ökade lönekartläggningar verkligen göra skillnad.
Det är inte anständigt att i ett demokratiskt samhälle acceptera skillnader i lön och möjligheter grundat i kön, eller att engagemang saknas när goda alternativ finns. Lönekartläggning är långt ifrån lösningen på hela problemet, men det är ett verktyg som hjälper oss en bit på vägen. Regeringen har nyligen tagit initiativ till att öka finansieringen till Diskrimineringsombudsmannen för att genomföra en satsning för att öka lönekartläggningen i företagen, men det räcker inte. Diskrimineringslagen måste ändras till att kräva årlig lönekartläggning samt att kravet gäller alla företag med mer än tio anställda, mot dagens 25.
Alldeles för högt tempo i arbetslivet orsakar psykisk ohälsa
Se också min kollega Mikael Dubois blogginlägg om samma artikel
En av fem som jobbar drabbas av psykisk ohälsa, såsom ångest, oro, depression eller sömnstörning. Förutom det mänskliga lidandet så uppgår kostnaden till 70 miljarder kronor per år i förlorade arbetsinsatser och kostnader för vård och omsorg, enligt en rapport från OECD citerad av Ulf Kristersson (M) i dagens SvD Brännpunkt.
För tjänstemän är psykisk ohälsa idag den främsta anledning till sjukskrivning, oftast är den psykiska ohälsan också relaterad till arbetet från exempelvis stress, otydlighet, orimlig arbetsbörda eller osäkerhet i anställningen. Orsaken har alltså att göra med det höga tempot i arbetslivet, visstidsanställningarna och de alldeles för slimmade organisationerna.
Om de anställda förväntas förlänga sitt arbetsliv, som pensionsutredningen kommer att föreslå, så måste också satsningarna på förebyggande arbetsmiljöarbete öka och de osäkra anställningarna måste bli färre. Arbetsmiljöarbete får inte bara handla om att hantera fysiska risker, många gånger är den psykosociala arbetsmiljön viktigare. Men ändå händer det inte mycket på området.
Dagens arbetsliv är inte hållbart och lösningen heter inte KBT-terapi för den enskilde. Lösningarna på ohälsan måste sökas där den orsakas, alltså i arbetslivet. Arbetsorganisationerna måste bygga på långsiktighet och respekt, där relationer och roller får växa fram mellan anställda och där lönsamhet inte mäts per individ, varje kvartal. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar i detta, om inte för de anställdas skull så för sin egen skull. Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste stärkas och även inbegripa psykosociala risker och alla chefer måste ha en relevant utbildning i arbetsmiljöarbete.
Men politikerna har också en viktig roll att spela. Anslagen till Arbetsmiljöverket måste öka kraftigt och i regleringsbrevet till myndigheten måste det tydligt framgå att psykisk ohälsa är en prioriterad fråga, detta utan att minska ambitionerna verkets arbete på andra områden. Det är också hög tid för Arbetsmiljöverket att utfärda en psykosocial föreskrift som Unionen länge efterlyst, samt att i samband med detta hålla en längre informationskampanj så att föreskriften ger ett avtryck på arbetsplatserna.
Kontorsytorna minskar
Det blir allt vanligare att företag försöker göra besparingar genom att minska ytorna för arbetsplatserna, det rapporterar ekonomiekot idag. Orsaken uppges vara allt dyrare attraktiva kontorslokaler samt ett allt mer mobilt arbetsliv. Forskning visar att kontorsmiljön är av stor vikt för att undvika stress och ohälsa, ett dåligt uppbyggt kontorslandskap kan exempelvis vara farligt för den egna hälsan. Kontorsmiljön är också viktig för kreativiteten och produktiviteten i arbetet. En kontorsyta är alltså inte något man kan göra en besparing på hur som helst.
Dagens teknik tillåter många gånger att arbete kan utföras var som helst, när som helst. Men bara för att arbete inte behöver ske på kontoret så betyder det inte att kontoret har tappat sin roll. Kontoret är också en arbetsgemenskap som ger ett socialt sammanhang med spontana möten och möjlighet till feedback.
Kompetensutveckling – tiden är mogen
Jag konstaterar glädjande att S partistyrelse lägger fram ett förslag om en kompetensförsäkring, för kongressen i april. Helt riktigt konstaterar Mikael Damberg i Ekot i fredags att det här handlar om Sveriges konkurrenskraft. Den konkurrenskraften som i sig är grunden för en bra välfärd framöver. Fortsatt bra konkurrenskraft och välfärd är beroende av att de som jobbar har möjlighet att förändra och/eller fördjupa sin kompetens under sitt arbetsliv för att kunna stanna kvar där längre än idag.
Förslaget ligger helt i linje med vår intention i förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal. Avtalet behöver landa i en överkommelse mellan staten och arbetsmarknadens parter, om avsatta medel till kompetensutveckling. En överenskommelse som behöver vara långsiktig och inte beroende av vem som har regeringsmakten. Våra förhandlingar återupptas i april igen och jag tror, precis som Mikael Damberg, att frågan är mogen nu. Som den optimist jag är så ser jag en bättre potential än på länge. Alliansen tar ofta upp frågan om att vi måste jobba längre och S har en idé om hur det kan gå till.
Infantil ekonomi?
SvD Näringsliv skriver om kvartalsekonomifällan och att svenska företag är världsmästare i besparingar. Nordiska företagsledare ligger i topp i världen när det gäller stora sparplaner de kommande 12 månaderna enligt PWC:s stora vd-undersökning som presenterades i Davos.
Facklig organisering och kamp för högre löner i Kambodja
I lördagens SvD Näringsliv skildras de omänskliga arbetsvillkor som textilarbetarna i Kambodja har och att de nu demonstrerar och strejkar för att få löner som det går att leva på. Textilföretagen är leverantörer till stora, globala detaljhandelsföretag. Textilarbetarna kräver att deras minimilön ska höjas från 61 dollar till minst 93 dollar i månaden. Det hör till saken att 131 dollar är den egentliga nivån som beräknats för levnadslön i Kambodja.
Noll koll i leverantörskedjan?
Ny forskning finansierad av Handelns utvecklingsråd (HUR) visar att detaljhandelsföretag som arbetar med uppförandekoder inte har möjlighet att kontrollera att alla leverantörer följer koderna utan väljer ut ett antal. Hur detta urval i praktiken sker är dock otydligt både för omvärlden och företagen själva. Studien visar att företagen använder sig av urvalsmetoder som varken är genomtänkta eller strategiska, utan snarare styrs av tillfälligheter och vad som är praktiskt. Uppförandekoderna som företagen använder sig av innehåller också ett stort antal krav, vilket gör att den kontroll som genomförs ofta blir ytlig. Forskningen visar dock att starka lokala fackföreningar och andra ideella organisationer spelar en viktig roll i arbetet med att säkerställa efterlevnad av koden.
Facklig årskrönika 2012
En opinionsblogg kräver såklart sin egen årskrönika. Gärna kryddat med en gnutta humor, blandat högt och lågt utan någon som helst rangordning. Vi levererar. Vi kommer att posta sparsamt under julen, men vi är åter i full fart i mitten av januari. God jul och Gott nytt år.
Januari
Vår utredare Mikael Dubois uppmärksammade att Arbetsmiljöverket skulle göra en satsning för att förbättra kvinnors arbetsmiljö. Bra tyckte vi, men vad som hände med Arbetsmiljöverkets satsning vet ingen.
Februari
Intensiv månad, vi lade ett varsel på Norwegian och det gällde arbetstiderna. Vi konstaterade också att ung borgerlighet saknar en politik för unga som jobbar.
Mars
Vi släpper en undersökning om fenomenet ”vobba”. En rejäl debatt följer och Försäkringskassan blir överraskade av att människor försöker pussla för att få ihop sin vardag. Först tycker de att det är förbjudet sedan ändrar de sig och säger att det är ok så länge vobbningen följer reglerna.
April
Under ett besök på TCO hittade vi en spännande artikel från 50-talet där vi kunde läsa att folkskolelärare kunde få en del av lönen utbetald i kofoder.
Maj
Årets första vårmånad bjöd på en rejäl fajt med Almega som inte ville acceptera individgarantin.
Juni
Shorts eller inte på jobbet, det är frågan.
Juli
Semester, och lite Almedalen. Sedan semester igen.
Augusti
Under augusti tog vi reda på vad du tycker om vår blogg.
September
Konstaterade vi att kvinnolönerna är ikapp om 100 år. WTF!
Oktober
Vi utsåg Boliden till årets föräldravänligaste arbetsplats.
November.
Vi kom, vi såg, vi segrade i Köpenhamn.
December
Önskar vi dig och alla andra en riktigt god jul och gott nytt år.
-
Missa inte! Direktsänd debatt – Hillevi Engström vs Ylva Johansson
22 april, 2013
-
Priserna sjönk i april – Riksbanken ligger ännu längre från inflationsmålet
14 maj, 2013
- Skärmfri tid! 14 maj, 2013
- Strejk i Fokus – studioversionen 14 maj, 2013
- Insikter om outsourcing 15 maj, 2013
-
Unionen pratar om balans i tid och ett gränslöst arbetsliv på moderaternas medarbetardag i riksdagen.
20 maj, 2013
- Förändringar nödvändiga i gymnasiala yrkesutbildningen 17 maj, 2013
-
Därför är sifferlösa avtal inte rätt väg att gå
16 maj, 2013
- Sjukförsäkringen måste bli bättre – men hur? 16 maj, 2013
-
Skillnaderna i samhället ökar – men hur medvetet är agerandet?
16 maj, 2013
Twitter
Follow @unionen on Twitter
Prenumerera på inlägg

Ett utvecklande arbetsliv
-
Strejken i Fränsta debatteras i Riksdagen
6 Maj 2013
-
Den lilla strejken med den stora betydelsen
25 Apr 2013
-
Över 24 000 reaktioner till stöd för strejken i Fränsta
24 Apr 2013
Balans i tid
-
Skärmfri tid!
14 Maj 2013
-
Brukar du vobba när du ska vabba?
13 Maj 2013
-
Arbetsmiljöinspektioner höjer kunskapen
26 Apr 2013







