Basindustrin fortsatt viktig

Lars Jagrén

I den allmänna debatten framställs det ibland som att industrin – och då speciellt basindustrin – har spelat ut sin roll för jobben och tillväxten. Detta är i grunden fel.

Tvärtemot den bild som ofta dyker upp i media av ett Sverige där tillväxten påstås dras av de s.k. nya kreativa näringarna som mode, musik och dataspel, är och förblir industrin i mångt och mycket basen för näringslivet och därmed för hela ekonomi

Industrins fortsatta betydelse märks kanske tydligast vad gäller exporten. Även om tjänsteexporten ökat snabbt står varor fortfarande för den helt dominerande delen av svensk export.

Basindustrins (gruvor, skog samt stål och metall) andel av exporten är hela 20 procent, och exportvärdet är över 250 miljarder kronor.

Basindustrins andel av exporten är hela 20 %

Sektorns betydelse för nettoexporten är ännu större eftersom importen av insatsvaror för produktionen är liten. Totalt sett arbetar omkring 100 000 personer i den svenska basindustrin.

Totalt arbetar omkring 100 000 personer i den svenska basindustrin

Basindustrins fortsatta betydelse och tillväxtmöjligheter är också en viktig gemensam nämnare för sex Unionen-regioner i Mellansverige – Värmland, Bergslagen, Mälardalen, Dalarna, Uppland och Gävleborg.

Av det skälet har de gemensamt tagit fram en rapport som genom statistik och intervjuer lyfter möjligheterna och utmaningarna för basindustrin.

Varje industrijobb drar andra jobb i andra sektorer

Vi vet också hur viktig basindustrin är som motorer för andra sektorer och att om efterfrågan ökar så att en ny person behöver anställas, ger detta i sin tur omkring 2 anställda i andra sektorer – verkstadsindustri, transporter, handel, företagstjänster, bygg med mera.

1 ny anställd i basindustrin ger 2 anställda i andra sektorer

Även de skatteintäkter som industrin direkt och indirekt genererar är oerhört viktiga för den gemensamma välfärden.

Frågan är inte industrin eller tjänstesektorn – utan industrin och tjänstesektorn

Lika självklart är att man inte heller ska ställa basindustrin i motsatsförhållande till andra delar av näringslivet och speciellt inte gentemot tjänstesektorerna. Båda behövs och är beroende varandra.

Uppdelningen i industri och tjänster är på många sätt förlegad.

Den traditionella och strikta uppdelningen i industri och tjänster är på många sätt förlegad. Kopplingarna mellan sektorerna blir allt tätare och frågan är inte längre – basindustrin eller tjänstesektorn? – utan industrin och tjänstesektorn.

Åtgärder behövs på alla nivåer

Tillväxten i Sverige måste långsiktigt byggas på en god produktivitetsutveckling, och därmed på innovationer, forskning och investeringar, företagande, utbildnings- och kompetenssatsningar samt en god infrastruktur.

Framgångsrika konkurrenskraftiga och innovativa företag bygger i allt högre grad på de anställdas (och grundarnas) kompetenser. Konkurrenskraftiga företag med kompetenta medarbetare är en förutsättning för jobb, höga löner och välfärd. Det är med detta som mål som politiken måste utformas.

Hur den övergripande politiken utformas är till helt dominerande del en nationell fråga. Detta gäller t ex utformningen av skattesystemet, det övergripande regelverket inom i stort sett alla områden, liksom hur utbildningssystemet utformas.

Det gäller också i hög grad infrastrukturen och innovationspolitiken där de offentliga investeringarna via statsbudgeten är avgörande.

Men den regionala och lokala nivån är, trots detta, oerhört viktigt. Det gäller hur det existerande regelverket tillämpas, det gäller hur en framgångsrik samverkan mellan näringsliv och det offentliga kan skapas inom en rad olika områden och då inte minst på utbildningssidan, liksom tillgången på bra lokal offentlig service.

Kommuner och landsting har också en viktig roll i hur infrastrukturen fungerar t ex vad gäller tidtabeller, hamnanläggningar, med mera.

För det tredje, och möjligen än viktigare, är vad som görs på företagsnivå. Det är i hög grad här som konkurrenskraften och tillväxten avgörs.

Givetvis finns här inga universalrecept att tillgå, utan det är en fråga om å ena sidan kontinuerliga små förbättringar och effektiviseringar med fokus på kostnader, å andra sidan att skapa utrymme, innovationer, investeringar och långsiktighet. Här spelar kompetensutvecklingen av de anställda en avgörande roll.

För det fjärde ligger givetvis också ansvaret hos den enskilde, vad gäller till exempel viljan och insikten om behovet av kontinuerlig kompetensutveckling.

5 punkter för fortsatt konkurrenskraft

Rapporten pekar tydligt på fem viktiga områden för att säkerställa fortsatt konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter för basindustrin, och då med tyngdpunkten på rapportens sex Unionenregioner.

De fem punkterna är:

  • Långsiktiga förutsägbara regelverk och tillgång på energi till konkurrenskraftiga priser
  • Vikten av en fungerande kompetensförsörjning och tillgång på lokal utbildning
  • Effektiva transporter och bredband
  • Fungerande bra offentlig service även utanför storstäderna
  • Lokalt förankrat näringsliv ger större positiva effekter på samhället

Mer underlag och analys finns i själva rapporten.

Kommentera