Bra med kvalificerade personaloptioner, men lönegolv för lågt

Unionen är i grunden positivt till att regeringen presenterar ett förslag om skattelättnader på personaloptioner. Men lönekravet på 22 000 kronor i månaden är så pass lågt att det i praktiken utgör en form av statlig minimilön, vilket strider mot den svenska modellen.

Innovativa startup-företag är en viktig kugge för det svenska näringslivet och Sveriges framtida konkurrenskraft. När 40 procent av företagen mellan 10 och 49 anställda ser en begränsad tillgång till relevant arbetskraft som ett stort tillväxthinder är det viktigt att det görs insatser som förenklar värvningen av nyckelkompetens. Personaloptioner har internationellt varit en framgångsrik och beprövad metod för att attrahera duktiga medarbetare till företag i kritiska tillväxtfaser, och vi är nöjda med att regeringen ser över skattereglerna för att förenkla användningen av dem.

Regeringens lagrådsremiss, som märkligt nog inte offentliggjordes vid den hastigt inkallade presskonferensen, går i rätt riktning och lyfter flera viktiga aspekter i det remissvar vi författade tillsammans med vår centralorganisation TCO. I remissvaret föreslår vi, till skillnad från utredaren Anders Bengtsson, ett inkomstgolv om 7,5 inkomstbasbelopp per år, eller 38 437,50 kronor i månaden (61 500*7,5/12 med 2017 års inkomstbasbelopp). Utredarens invändning mot inkomstgolv är att detta bör betraktas som statlig lönebildning.

Detta förslag har många fördelar. Det innebär att ett flertal administrativt tunga kvalifikationsregler från utredarens förslag kan skippas, men även att reformen blir riktad mot just spetskompetenser. Personer vars marknadslön faller under golvet kommer därmed inte vara aktuella för optioner (och som i och med sin marknadslön inte bör räknas in som nyckelkompetenser) och ligga relativt högt (som personaloptionerna är tänkta att kompensera för). Det blir helt enkelt ett smidigt sätt att öka reformens pricksäkerhet, samtidigt som fusk och skatteplanering motverkas. Vårt förslag innebär dessutom att man lägger ett golv enligt en redan accepterad princip för en rad regleringar

Lägre lönegolv missar målet

Finansdepartementet har förvisso anammat lönegolvskonceptet, men valt att sätta ett eget kriterium. Förslaget om 13 inkomstbasbelopp under intjänandeperioden (36 månader) innebär att optionsutställare vid tecknande av optioner åtar sig att betala den anställde minst 22 208,33 kronor i månaden ((61 500*13)/36 med 2017 års inkomstbasbelopp).

Vad är då problemet? Rör det sig helt enkelt inte om ett nytt, men betydligt lägre golv? Det aktuella golvet minskar reformens pricksäkerhet med hänsyn till nyckelkompetensfrågan, samtidigt som lönekravet ligger farligt nära de lägstalönenivåer som finns i många av våra större tjänstemannaavtal.

Vi anser att lagrådsremissen strider mot den svenska lönebildningsmodellen. I förslaget går det att läsa att regeringen baserade lönekravet på 13 inkomstbasbelopp under intjänandeperioden, och utöver att vi tycker att det är för lågt ställer vi oss frågande till hur regeringen kom fram till just den nivån.

Värna svenska modellen

Under de senaste åren har det presenterats flera förslag som riskerar att urholka den svenska lönebildningsmodellen. Däribland återfinns satsningen på lärarlönerna och lägre ingångslöner för nyanlända. Även om det låga lönegolvet inte rör sig om ett lika tydligt angrepp krävs det varsamhet för att vi inte ska hamna i en ond spiral som i slutändan kan skapa stora skador på svensk ekonomi och svenska löntagare. Det var därför vi föreslog att lönegolvet skulle vara på en betydligt högre nivå. Det är viktigt att vi fortsätter att värna den lönebildningsmodell som har varit ett framgångsrecept för Sverige.

Samtidigt vet vi att det kan finnas förutsättningar för både arbetstagare och arbetsgivare att behöva justera lönegolvet. Därför föreslog vi att regeringen behöver reda ut om det skulle gå att göra lönegolvet semidispositivt, vilket innebär att det ska finnas möjlighet för arbetsmarknadens parter att reglera lönegolvet i kollektivavtal.

Utredningen har från flera håll fått kritik för att de avgränsningarna som har gjorts för att ett företag ska kvalificera för skattelättnaderna är för snäva. Vi tycker att avgränsningarna är rimliga initialt, men att det behövs en utvärdering inom några år för att se om bland annat omsättningsbegränsningen på 80 miljoner kronor per år är rimlig.

Företag och fackförbund kan bidra till effektivare personaloptioner

Behovet av att underlätta för startup-företag att använda sig av personaloptioner är reellt och vi är nöjda att regeringen lägger fram ett förslag i frågan. Men samtidigt beklagar vi att regeringen sätter ett lönegolv som ligger så pass lågt som drygt 22 000 kronor i månaden, och heller inte tar i beaktning att arbetsmarknadens parter är villiga att förhandla kring dessa nivåer om kvalifikationen görs semidispositiv. Vi måste värna den svenska lönebildningsmodellen som har varit ett framgångsrecept för svensk ekonomi och svenska arbetstagare.

Idén om att göra regler för personaloptioner dispositiva skulle dessutom gå att pröva på flera av de kriterier som nu ställs upp för incitamentsprogrammen. En förhandlad lösning mellan företag och fackförbund skulle garantera att de risker som finns med att byta kontantlön mot optioner omhändertas av parterna. Med tanke på den kraftiga kritik som finns från startup-företagen mot den modell som nu föreslås, borde det vara välkommet för alla att pröva tanken att överlåta vissa delar av lösningarna på parterna.

Kommentera