Investera i ett jämställt ansvarstagande för sjuka barn

Unionens senaste undersökning om föräldravänligt arbetsliv visar att nästan tre av fyra samboende eller gifta tjänstemän i privat sektor med barn i åldersspannet 0-11 år turas om med sin partner att vara hemma med sjukt barn.

Bland de som inte turas om är ekonomiska skäl den vanligaste utslagsgivande faktorn för vem som stannar hemma. Löneutfyllnad vid vab skulle kunna bidra till ett mer jämställt ansvarstagande för vård av sjukt barn.

Färska siffror från Försäkringskassan visar att över sex miljoner vab-dagar togs ut under år 2015. 62 procent av dessa betalades ut till kvinnor och 38 procent till män. En trend är att pappor vabbar allt mer, men fortfarande vabbar mammor mest. Det är positivt att skillnaden mellan andelen vab-dagar som tas ut av kvinnor respektive män minskar, men det går för långsamt.

Vi vet att föräldraskap får delvis olika konsekvenser för kvinnor och män och att dessa skillnader påverkar kvinnors ställning och möjligheter i arbetslivet negativt. Ett mer jämställt ansvarstagande för sjuka barn är därför en mycket angelägen fråga för ett jämställt arbetsliv. Vad krävs för att fördelningen av vab-dagar ska bli jämnare snabbare?

Fördelningen av vab-dagar behöver bli jämnare snabbare.

Ett sätt att närma sig denna komplexa fråga är att titta på vilka orsaker de som inte turas om att vara hemma med sjukt barn själva uppger till varför så är fallet.

Vad avgör vem som stannar hemma?

Respondenter: Gift/sambo som angett att det antingen är jag eller min partner som oftast är hemma med sjukt barn

/ Ekonomi Arb.belastning Möjl. jobba hemifrån Vilja Arb.givares inställning
Män 48 39 23 11 6
Kvinnor 37 45 29 20 7
Alla 45 41 25 14 7

Bland de samboende eller gifta deltagare i Unionens undersökning om föräldravänligt arbetsliv som uppgivit att de inte brukar turas om att vara hemma med sjukt barn är den vanligaste avgörande faktorn ekonomiska skäl. Hela 45 procent svarade att ekonomiska skäl i huvudsak är avgörande för vem som stannar hemma med sjukt barn (fler svar var möjliga). Det är något vanligare att män (48 procent) än kvinnor (37 procent) uppger att ekonomiska skäl är avgörande.

Hela 45% svarade att ekonomiska skäl var avgörande för vem som stannar hemma med sjukt barn.

Unionen har tidigare visat att det på arbetsplatsen behövs rutiner för att hantera frånvaro som beror på att en medarbetare är hemma med sjukt barn.

Ett sätt för arbetsgivaren att ytterligare signalera att det är självklart att man som medarbetare och förälder ska ta sitt föräldraansvar vore att erbjuda löneutfyllnad vid vab, exempelvis upp till 90 procent av lönen ett visst antal dagar per år. Idag ersätter Försäkringskassan knappt 80 procent av lönen upp till ett inkomsttak på 27 812 kronor. Det kan med andra ord röra sig om ett relativt stort inkomstbortfall vid vab – särskilt för personer vars löner ligger över inkomsttaket.

Argument mot en sådan ordning skulle kunna vara att många redan delar lika på vab-dagarna och att ekonomiska argument i själva verket är svepskäl.

Att många redan delar lika på vab-dagarna är givetvis positivt. Men om vi vill åstadkomma en förändring är det nödvändigt att påverka de som inte delar lika. Att endast erbjuda ekonomiska incitament till de som inte redan delar lika är dock inte ett tänkbart eller rimligt alternativt. Samma incitament måste erbjudas alla, oavsett om de är ensamstående, samboende eller gifta och oavsett hur de som delar föräldraansvaret med en annan tidigare har fördelat vab-dagarna mellan sig.

Om vi vill åstadkomma en förändring är det viktigt att påverka de som inte delar lika.

Vi vet att könsbundna föreställningar och normer kopplade till föräldraskap, liksom de beteendemönster som uppstår som en följd av att kvinnor i genomsnitt tar ut längre föräldraledighet än män, också spelar roll. Det innebär dock inte att man inte ska fästa någon vikt vid de orsaker som de svarande i Unionens undersökning uppger.

Att nästan hälften av dem som i dagsläget inte turas om att vara hemma med sjukt barn anger att ekonomiska skäl är avgörande (en större andel män än kvinnor) ger vid handen att ekonomiska incitament skulle kunna påverka deras val. Löneutfyllnad vid vab skulle följaktligen kunna snabba på utvecklingen mot ett jämnare uttag av vab-dagar mellan kvinnor och män. Det vore en åtgärd som är lätt att förstå för dem som berörs och de ekonomiska effekterna för den enskilde medarbetaren skulle märkas direkt.

Löneutfyllnad vid vab vore en åtgärd som är lätt att förstå och de ekonomiska effekterna för den enskilde skulle märkas direkt

En sådan lösning skulle således kunna få mycket positiva konsekvenser för jämställdheten i arbetslivet, långt bortom en siffra i statistiken. Den skulle kunna bidra till att minska den statistiska könsdiskrimineringen och påverka synen på kvinnor och män på arbetsmarknaden i jämställd riktning. Jämställdhet leder till ökad lönsamhet – på sikt kan en investering i ett jämställt uttag av vab-dagar ge mångfalt tillbaka. 

 

Fakta

Unionens undersökning om föräldravänligt arbetsliv har genomförts online av Novus Sverigepanel med ett slumpmässigt riksrepresentativt urval bland tjänstemän i privat sektor med barn upp till 11 år. Totalt gjordes 2 046 intervjuer med en deltagarfrekvens på 61 procent under perioden 20/11 – 4/12 2015.

Kommentera