Kompetensutveckling- en källa till framgång, trygghet och glädje i arbetslivet

Kompetensutveckling! Dagligen diskuteras detta, ur en mängd olika perspektiv och i en mängd sammanhang. Kompetensutvecklingens stora betydelse är framträdande i det svenska arbetslivet, och i samhället generellt.

Det är positivt att vikten av livslång kompetensutveckling uppmärksammas i hög grad, men kanske finns  det också en risk att kompetensutveckling mer eller mindre uppfattas som ett ”inneord”, en trend. Trender associeras med övergående fenomen, något som absolut inte får ske med kompetensutveckling. Det måste vara långsiktigt, eftersom det är en förutsättning för framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Unionen ser kompetensutveckling som ett gemensamt åtagande för arbetsgivare och arbetstagare. Det är också viktigt för att Unionens vision ska kunna förverkligas. I denna står det att:

Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet

Frågan är då: ”På vilka sätt bidrar kompetensutveckling till framgång, trygghet och glädje i arbetslivet?

Kompetensutveckling är en förutsättning för framgång i arbetslivet

Framgång i arbetslivet kan tolkas på olika sätt. Någon kanske ser karriärsteg som framgång, medan någon annan tycker att det är en lyckad kvalitetsutveckling, ett blomstrande företag eller positiv personlig feedback.

Oavsett hur man tolkar framgång, och vad det är som gör att man känner sig framgångsrik, så är en förutsättning att anställdas förmågor och drivkrafter tas till vara och utvecklas.

Kompetensutveckling är centralt för att detta ska fungera. Tjänstemännen är en självklar källa till framgång på många sätt, inte minst genom den stora drivkraft och viljan som finns att kompetensutveckla sig.

Unionens senaste undersökning om kompetensutveckling visar att tre gånger av fyra är det tjänstemannen själv, eller tjänstemannen tillsammans med sin närmaste chef, som tar initiativet till kompetensutvecklande insatser.

3 av 4 gånger är det tjänstemannen som själv, eller ihop med sin chef, tar initiativ till kompetensutveckling.

Tyvärr finns det dock påverkande faktorer som hindrar att kompetensutvecklingen kan genomföras, och som därmed även begränsar potentiella framgångar. För hög arbetsbelastning och tidsbrist är exempel på sådana faktorer.

Kompetensutveckling ger trygghet i arbetslivet

Som en följd av den snabba digitaliseringen är dagens arbetsliv mycket dynamiskt. Förändringar sker snabbt. Kompetens som är aktuell och efterfrågad idag kan vara förlegad imorgon. Därför bygger inte trygghet i arbetslivet idag på samma grund som tidigare då tryggheten grundades i långa anställningar.

Trygghet i dagens arbetsliv måste skapas kontinuerligt, genom att den enskilde tillsammans med sin arbetsgivare planerar strategiskt, och genomför kompetensutvecklande insatser. På många arbetsplatser och i många organisationer fungerar inte det här. Konsekvensen för den enskilde blir en otrygghet med risk för uppsägning på grund av kompetensbrist.

Även arbetsgivare vinner på att förbättra den enskildes långsiktiga trygghet genom kompetensutveckling, eftersom företagen är i stort behov av att få in rätt kompetenser i sina verksamheter.

Missmatchningen mellan kompetensförsörjningsbehovet och tillgänglig kompetens är välkänd. Genom att se redan anställda tjänstemän som en kompetensresurs kan gapet mellan efterfrågad och tillgänglig kompetens minskas, samtidigt som trygghet skapas.

Se redan anställda tjänstemän som en kompetensresurs

Kompetensutveckling ger glädje i arbetslivet

Kompetensutveckling ger fler positiva effekter än bara lärandet i sig, något som lyfts av forskaren Per-Erik Ellström. Han menar att det ger ökad kvalitet och utvecklingskraft i verksamheten såväl som ökad förmåga till idéutveckling och vardagsinnovationer. Individuell utveckling är givetvis också en positiv effekt av kompetensutveckling.

Alla dessa positiva effekter gör att kompetensutveckling är en klar källa till glädje i arbetslivet, för individ såväl som för företag.

Kompetensutveckling är en klar källa till glädje i arbetslivet.

Vidare är kompetensutveckling en arbetsmiljöfråga. Ellström menar att kompetensutveckling minskar risken för stress och för arbetsrelaterad ohälsa. Enligt den väl använda krav-kontroll och stödmodellen av Robert Karasek och Töres Theorell, är stress nära relaterat till krav och känsla av kontroll över arbetsuppgifterna.

Ellströms uppfattning stöds av Unionens senaste undersökning, som visar att fler än hälften av de svarande tjänstemännen (1500 personer) anser att kompetensutveckling ökar deras kontroll över arbetsuppgifterna. Att känna kontroll är att ha en god arbetsmiljö, och en god arbetsmiljö är en förutsättning för glädje i arbetslivet.

Slutligen; Unionens vision visar vägen till ett bättre arbetsliv. Genom kompetensutvecklande insatser på alla nivåer hålls vägen öppen och farbar. Förbundet ser att kompetensutveckling ofta inte fungerar på arbetsplatserna, och i arbetslivets vardag. De spåren och groparna i vägen behöver täppas igen.

(Kompetensutveckling är också temat för ”Unionenveckan” som börjar på måndag. Under veckan är vi ute extra mycket på landets arbetsplatser och möter medlemmar och förtroendevalda.)

Kommentera